Tillbaka till framtiden

Dags att göra en liten summering av detta läsår och blicka framåt till nästa. Vi börjar med det som har varit. Först vill jag gå längre tillbaka i tiden, nästan fem år… För några veckor sedan fick jag förmånen att samspråka lite med ett barn som jag arbetade med när hen började i förskolan vid ett års ålder och till dess hen bytte till en avdelning för äldre barn. Barnet är nu sex år och ska börja i förskoleklass till hösten. Jag berättade att hen brukade tycka väldigt mycket om att hälla ut leksaker ur en låda och sedan plocka tillbaka dessa igen, ”Ja, det var ju därför du gjorde en sång!”, svarade barnet. Vi sjunger Plocka ur och plocka i tillsammans. Barnet börjar även sjunga Hola Amigo och Sonnys song. Tänk, fem år sedan och detta finns fortfarande kvar – orden, musiken, minnena!
Vid ett tillfälle blev jag starkt ifrågasatt av några sexåringar för att de inte fått vara med när den senaste sången skapades, ”vi får ALDRIG göra sånger!” (vilket de faktiskt får eftersom de går på ”min” avdelning). I och med att jag har haft förmånen att få återknyta till dessa barn när jag bytte avdelning från yngre till äldre, påminde jag om de sånger vi gjorde tillsammans när de var yngre. Jag började sjunga på Jag äter ingen kyckling och fnissande hängde barnen på. Återigen ett härligt tillfälle att få återuppleva gamla minnen men också möjligheten att se vad mitt arbete med sångskapandet har betytt. Under året som gått har vi arbetat med boken Kurran och Pigan på djupt vatten av Lisa Moroni (2021). Sex sånger har skapats utifrån berättelsen och det tema vi har valt att lyfta. Här är samtliga:
Svalkvatten
Sura Grodan
Simma, simma, simma
Gå-sången
Olika Vatten
Regnet öser ner
I vårt undersökande av vatten användes förutom sångskapande även drama och dans. Vi gjorde en danssaga som blev Gå-sången och vi dansade även vattenmolekylernas rörelser. Detta leder mig in på framtiden, för förutom fortsatt sångskapande riktas min blick även mot dans. Den 17/6 deltog jag i Sommarakademin som hölls på Värmlands Museum i Karlstad. Detta arrangerades med stöd från Kulturrådet av Stiftelsen Dans i skolan i samarbete med Karlstad Kommun, Karlstads universitet, Värmlands museum och Region Värmland. Förutom inspirerande föreläsningar av bland annat Cecilia Björklund Dahlgren, professor i danspedagogik vid Luleå tekniska universitet och initiativtagaren till Stiftelsen Institutet Dans i skolan, bestod dagen av olika workshops som såklart innehöll en massa dans! För mig innebar det här tillfället mycket inspiration, kunskap, nya tankar och idéer, men det bidrog även till att jag återknöt till det jag gjort tidigare. Med det menar jag dels min konstnärliga bakgrund men också tidigare aktiviteter jag har gjort på förskolan som legat i träda. Dessutom upplevde jag att jag fick ett kvitto på att det jag tror på och arbetar med faktiskt är viktigt och har ett starkt stöd i forskning. Jag blev styrkt, glad, entusiastisk och planerar nu att fortsätta med detta, en framtid där det estetiska perspektivet har en given plats! Med dessa ord önskar jag en fin sommar och avslutar med en bild på mig själv i en ”dansimprovisation” vid det traditionella midsommarfirandet på förskolan.