picture-1190-1475676093.jpg

Blogg

På andra sidan dörren

Om man gläntar på dörren väntar ett oändligt utbud av lärmiljöer. Det kan vara allt från skolgårdens uterum till vårt lands vackra naturmiljöer. Någonstans där emellan hittar vi också stadens torg. De här lärmiljöerna utgör vår arbetsplats tillsammans med Karlstad…

Om man gläntar på dörren väntar ett oändligt utbud av lärmiljöer. Det kan vara allt från skolgårdens uterum till vårt lands vackra naturmiljöer. Någonstans där emellan hittar vi också stadens torg. De här lärmiljöerna utgör vår arbetsplats tillsammans med Karlstad kommuns barn, elever och pedagoger. Som utomhuspedagoger förankrar vi teorin med praktiken med hjälp av det platsbaserande lärandet som metod.

Genom bloggen vill vi dela med oss av våra erfarenheter och de möjligheter som det platsbaserande lärande ger. Vi hoppas att vi ska inspirera er till att ställa den didaktiska frågan ”Var lär sig barnen/eleverna bäst?” 

Vi som skriver på bloggen är Ulrika Lindenäs och Nina Holm, utomhuspedagoger på Karlstads Naturskola.

Förankra skolan i det omgivande samhället

Under två veckor har Solbussens verksamhet fokuserat på tema Träd. Detta tema har funnits i många år på Naturskolan och har alltid varit populärt hos elever och lärare. Det praktiska arbetet för eleverna under dagen är att gallra, att gemensamt i mindre grupper fälla träd. Nytt för i år är att vi kombinerar vår utedag med ett studiebesök på Stora Enso. Denna idé föddes när Karlstad kommuns klasser började arbeta med Skolutvecklingsprogrammet NTAs tema Papper. Det är ett tekniktema där eleverna möter tekniska system som pappersframställning och pappersåtervinning.

Temat inleds med att eleverna får följa pappersfiberns livscykel från träd till papper och tillverka eget papper. För att hjälpa eleverna att sätta in detta i ett större sammanhang och hjälpa dem att verklighetsförankra arbetet erbjuder Naturskolan temadagen till alla klasser som arbetar med NTA temat Papper.

Vår dag inleds med samtal under bussresan om varför man gallrar, vad ett träd (en växt) behöver för att växa och hur vårt skogsbruk ser ut idag och historiskt. Eleverna får reda på att de kommer få arbeta som skogsarbetare gjorde för drygt 100 år sedan och att det var vanligt att pojkar i deras ålder (12-13 år) började sitt yrkessamma liv i skogen vid den åldern. Många förvånade ansikten i bussen då må ni tro!

Väl på plats efter en stärkande fika och några uppvärmningsövningar så är det dags för eleverna att fälla sina träd. Här får de möjlighet att lära med hela kroppen! Eleverna får själva utse vilket träd de ska ta ner och då tillämpa sina kunskaper om varför man gallrar. Innan trädet fälls så ska höjden och åldern beräknas. Ett fällskär ska sågas ur i den riktning som man vill att trädet ska falla och sedan är det dags – trädet fälls. Det hörs ett sus över platsen och en kraftig duns följt av glada tillrop.

När trädet ligger ner är det möjligt att kontrollmäta hur högt trädet är och även räkna årsringarna. Till sin hjälp har eleverna ett 1-meters rep för att mäta trädet. Det är också det repet de har till sin hjälp att mäta ut ca 30 cm när de ska såga upp trädet. Denna stund, tillsammans med beräkningen av trädet höjd innan det har fällts, är bland de mest intressanta under denna dag för oss pedagoger. Praktisk matematik! Här får eleverna än en gång möjlighet att tillämpa sina kunskaper i en verklig situation. Hur kan man vika repet för att komma så nära 30 cm som möjligt? Hur hade du gjort? Jag kan avslöja att det inte är många som kommer på hur de kan göra förutom att vika på mitten.                       

                 

Nu börjar kroppsarbetet på riktigt. Hela trädet ska kvistas med yxan och trädet ska sågas upp till vedträn. Det dröjer inte förrän eleverna med blossande kinder kommer travande med famnen full med vedträn. Deras nöjda ansiktsuttryck när de kommer tillbaka med såg och yxa över axeln och är klara med sitt träd är obetalbar.

Vid den tidpunkten har vi förberett maten över elden och tillsammans sitter alla nöjt och äter.

 – Så här god mat skulle vi få i skolan också! utropar någon.

 – Det är skolans mat, svarar läraren.

 – Nehej.

 – Jo.

 – Är det?

 – Ja. All mat smakar godare ute, speciellt lagad mat över öppen eld.

Efter lunchen åker vi vidare till Stora Enso och Skoghalls bruk. Vi åker samma väg som träden. Det är träden som gallras i skogen som kommer till bruket för att bli pappersmassa. Vi tittar på Renseriet där träden barkas och blir till flis. I aulan får vi en presentation av Skoghalls Bruk och hur processen från träd till papper fungerar, vi får också ta del av hur bruket interagerar med andra företag och funktioner i samhället samt deras miljöarbete. Därefter får vi en rundtur och får se världens största vätskekartongmaskin. Den är lika lång som Eiffeltornet är högt och producerar vätskekartong till var 6e vätskekartong i världen!

Under denna dag får lärarna hjälp att förankra skolan i det omgivande samhället. Vi arbetar med ämnen som historia, matematik, biologi, teknik, kemi, idrott och samhällskunskap. Eleverna får möjlighet att tillämpa sina kunskaper från skolan och visa respekt och omtanke för sina kamrater och miljön under dagen. Kroppsarbetet, utmaningen, skogen, friska luften och upplevelsen gör att eleverna är stolta, nöjda och tillfreds när bussen vänder hemåt igen.

I det fortsatta arbetet med NTA temat Papper har både lärarna och eleverna något att relatera till. Eleverna har genom dagen ute fått möjlighet att sätta in sina teoretiska kunskaper i ett större sammanhang och använda dem praktiskt. De har lärt med hela kroppen och även påverkats känslomässigt. I deras fortsatta arbete har hela kroppen minnen som kan göra det lättare att koppla det vidare arbetet till.

/Ulrika

Taggar

Lämna ett svar

Skapa konto

Senaste blogginläggen

Arkiv

Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg