Professionshandledning med grundsärskolan på Kronoparken

Under de senaste fem åren har grundsärskolan på Kronoparken vuxit.  Dels genom klasser som flyttats dit från andra lokaler men också via utökning av elevantalet.  

Kronoparkens förskolor och skolor har ett påbörjat samarbete som kallas ”Hela Kronoparken” som ni kan läsa mer om i vår profil. I detta samarbete ingår arbeten i olika grupper, som bl.a. kommer att skriva blogginlägg här, och en av dessa samarbetsgrupper är den vi valt att kalla ” Nätverk grundsärskolan Kronoparken”. 

Grundsärskola finns på tre ställen på Kronoparken. På Kronoparksskolan går elever från förskoleklass till åk. 3 och på s.k. Vildgåsen, som ligger vid Klasmossens förskola men tillhör Frödingskolan, går elever från åk.1 till åk. 9. och på Frödingskolan går elever från åk. 4 till åk. 9. Mellan skolorna har det de senaste åren inte varit speciellt mycket samarbete, varken mellan personal eller elever. Under senaste året har det dock skett en förändring. Vi har tillsammans utarbetat en arbetsgång för överskolning och även handledning mellan personal med specialkompetens har förekommit. Nu startar vi upp ytterligare ett samarbete som jag ska beskriva här. 

I samarbetet ”Hela Kronoparken” finns de olika grundsärskolorna representerade med lärare från varje skola varav jag är en av dem. När vi träffats har vi funderat på hur vi ska kunna hitta värdefulla ämnen att samarbeta runt för att mer knyta samman Kronoparkens grundsärskolor. Vi fastnade då för att samarbeta i form av professionshandledning, något som Frödingskolan och Vildgåsen har använt sig av under två läsår. Detta är ju helt säkert heller inte något nytt ute på andra skolor. Kärt barn har många namn och professionshandledning är ett slags lärande samtal där en lärare tar upp ett ”case” och får stöd och idéer från kollegor runt detta.  Hos oss har det kommit att kallas ”case” när vi pratar om det, förmodligen eftersom det är det enklaste att säga. Det har alltså formen av ett lärande samtal d.v.s. en elev eller en situation beskrivs av en pedagog, frågor får ställas och sedan avslutas det med att kollegor kommer med tips, råd och idéer. Givetvis gäller ju tystnadsplikt runt enskilda elever. Handledningen genomsyras också av samtalsrespekt, var och en får talutrymme utan att bli avbruten. Under kommande samtal under läsåret leds samtalen av rektor, kurator eller specialpedagog som också då får en chans att få en insyn i våra lärsituationer. 

Förutom att man som lärare går från mötet med tankar på hur man kan förändra och arbeta vidare så får man också en insikt i varandras skoldagar och lärandesituationer. Just att vi alla får insyn i Kronoparkens grundsärskolor väger extra tungt när vi nu ska påbörja detta arbete. Vi som använt oss av ”case” är överens om att det krävs en prestigelöshet för att det ska bli bra samtal. Jag tycker att detta aldrig varit ett problem för oss och tror heller inte det kommer att bli det i det framtida arbetet. Vi vet alla att vi ställs inför situationer i vårt arbete där vi inte själva inte kan se någon lösning. Att då få lyfta detta bland kollegor, under organiserade former, har varit värdefullt. Kanske man inte alltid gått från mötet med en lösning utan bara en bekräftelse på att man är på rätt väg och tänkt i rätt banor eller kanske är stärkt i att prova något nytt. 

Jag ser fram emot de tre träffar vi kommer att ha under läsåret och hoppas också att de får en fortsättning nästa läsår. För varje tillfälle ökar kunskapen om varandras elever och lärandesituationer och detta kan leda till ännu fler tillfällen till samarbete mellan Kronoparkens grundsärskolor. 

/Marit Lindhe, Frödingskolan