Under några dagar fick vi på Framtidsfrön vara ute och träffa alla klasser i åk 7 på Hammarö kommun och prata framtid och arbetslivsorientering.
Ofta möts dessa tonåringar av frågan ”Vad vill du bli när du blir stor?”. Inte många 14-åringar har svar på den frågan kan jag säga. Dessutom anser jag att frågan har fel grundhållning. Frågan förutsätter att målen är att man blir ”något”, ett yrke, en produkt som man sedan är hela tiden när man är ”stor”. Målet är väl att bli ”någon”, en vuxen som troligtvis kommer att ha olika yrken och titlar under sin vuxentid. En mer relevant frågeställning tycker jag är ”Vilken typ av människa vill du bli och vad vill du ägna dig åt?” Då breddar man frågan mer och öppnar för fler vägvalsmöjligheter i den snåriga djungeln som arbetslivet är för många unga.
Hur ska man dessutom kunna säga vad man vill jobba med om 15 år? Hur många yrkestitlar finns det inte idag som man inte kände till för 15 år sedan? Androidutvecklare, Zumbainstruktör, Cloudservice-specialist? Hur ska det då se ut om ytterligare 15 år?
Många elever tycker dessa frågor med framtid och arbete är jättejobbiga. Om man i samtal med dem utgår från intressen och förmågor och snarare vidgar blicken utåt än mot ett specifikt mål, tar ”stjärnkikarperspektiv” istället för ”mikroskåpperspektiv”, underlättar man deras mentala process.
Jag tror detta med förankring i omvärlden och med tankar kring arbete är viktiga bitar att få med i skolans vardag utifrån många olika inlärningsperspektiv. Att de tidigt får börja fundera på sin framtid och vilka personer de vill bli är en viktig poäng. Ju mer de får se och konfronteras med, desto större blir deras karta av vilka möjligheter som finns. De behöver få insikt i vilka förmågor och egenskaper som efterfrågas för att lättare kunna veta hur de kan börja forma sin framtid redan nu. Hur kan jag dra nytta av att jag ska ut på prao? Hur kan jag själv bidra till att ett studiebesök ger mig något? Har jag några förebilder jag kan prata med kring framtidsval? Vi kan inte vänta med frågorna tills de går i gymnasiet.
På våra klassbesök låter vi eleverna fundera över sina intressen och sina starka sidor. De får göra en övning kring vägen till ”drömframtiden”, vi pratar om företagsamhet över sina egna liv, att våga och att inte lämna från sig initiativet i någon annans händer och hur arbetsmarknaden ser ut idag. ”Det här var värdefull kunskap!” utbrast en elev. Vi ser att detta engagerar dem och lyckas skolan hitta kontinuerliga sätt i skolan för att jobba med dessa frågor, öka samverkan med omvärlden och se att inlärningsarenorna finns även utanför klassrummet, så kommer motivationen öka över lag och vi kan förhoppningsvis minska avhopp och arbetslöshet i framtiden.
Framtidsfrön kommer fortsätta jobba med dessa frågor både med lärare och elever och jag hoppas fler gör det för det spelar roll för eleverna. Låt mig dela med mig av en utvärderingslapp från en elev. ”Innan hade jag nästan ångest över framtiden, men nu har jag hopp och är mycket lugnare. Tack!”
Mattias Walan
Taggar
Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg