Pedagog Värmland | Blogg | Erasmus

Med rätt att utmanas - i en skola för alla

Här bloggar jag, Elisabet Mellroth. Jag har bloggat lite oregelbundet sedan 2015. Många av mina blogginlägg handlar om att undervisa elever med särskild begåvning och om de projekt jag arbetat med kring detta. Sedan 2019 arbetar jag som lektor vid Sundsta-Älvkullegymnasiet…

Här bloggar jag, Elisabet Mellroth.

Jag har bloggat lite oregelbundet sedan 2015. Många av mina blogginlägg handlar om att undervisa elever med särskild begåvning och om de projekt jag arbetat med kring detta. Sedan 2019 arbetar jag som lektor vid Sundsta-Älvkullegymnasiet i Karlstad, utöver det arbetar jag som inhyrd forskare vid Örebro universitet och är associerad forskare till Karlstads universitet.

Framöver (från och med HT2020) kommer mina blogginlägg även handla om kollegialt lärande, kollegialt samarbete och differentierad undervisning även om undervisning av elever med särskild begåvning fortfarande kommer finnas med.

Jag hoppas på att kunna dela med mig av sådant jag själv lär mig genom olika projekt jag deltar i, av saker som gått bra eller mindre bra i min egen undervisning, av olika fortbildningar som kan vara av intresse och lite allt möjligt smått och gott som hör till undervisning och skola.

Det går att anlita mig som föreläsare/utbildare kring att undervisa elever med särskild begåvning, detta har jag gjort från norr till söder i vårt land men även utomlands, detta gör jag genom Karlstads kommun. Särskilt begåvade elever och deras behov har intresserat mig ända sedan 2006 och det är inom det området jag fördjupat mig mest, jag sitter med i två internationella kommitéer kring detta. I The International Group for Mathematics, Creativity and Giftedness (MCG) sedan augusti 2019 och i European Council for High Ability (ECHA) från och med september 2020.

Om Elisabet

10 december 2018 disputerade jag inom ämnet pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, fokus i mina doktorandstudier ligger på att genom ett lärarperspektiv undersöka hur teorier kring undervisning av elever med särskild begåvning kan orkestreras i svensk skola. Mitt mål är att minska klyftan mellan praktik och forskning och bidra till kunskap kring hur undervisningen kan breddas så att fler elever ges möjlighet till en givande skolvardag, en tillgänglig lärmiljö. Avhandlingen finns att ladda ned på diva.org eller genom att klicka här.

Jag utbildade mig till gymnasielärare i matematik och kemi vid Göteborgs universitet och kombinerade detta med en magisterexamen i kemi 1997. Under min lärarutbildning funderade jag på varför vi aldrig fick lära oss något om de barn som behövde extra stimulans i skolan. Det dröjde dock ända till 2006 innan jag tog tag i denna tanke på riktigt, jag var då på matematikbiennalen i Malmö och genom en föreläsning "Matematikbegåvningar i grundskolan" av Arne Engström förstod jag att det fanns människor i denna värld som engagerade sig för dessa barn.

2008-2009 gick jag en utbildning genom Växjö universitet med Inger Wistedt som examinator, denna utbildning gav mig ett ECHA-cerifikat (ECHA - European Council for High Ability) och jag kunde därefter kalla mig "specialist in gifted education" som först i Sverige.

Efter detta ville jag på allvar göra något praktiskt för barn som behövde extra stimulans i matematik i skolan. Jag startade gruppen jag kallade "Mattevänner", barn kom på sin fritid dit. Som en direkt följd av detta startades motsvarande grupp som jag har kallat "matteglädje". Matteglädje har varit på skoltid i några skolors regi.

2012 påbörjade jag forskarstudier i matematikdidaktik och jag licentierade i december 2014 vid Karlstads universitet. Den 10 dec 2018 disputerade jag inom pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.

Vetenskapliga publikationer

• Brandl, M., Szabo, A, Mellroth, E., & Benölken, R. (2020). Educating prospective teachers in the field of mathematical giftedness: Comparing experiences. Paper accepted to ICME, Shanghai, China

• Vinerean Bernhoff, M., Liljekvist, Y., & Mellroth, E. (2020). University students’ self-evaluation: Digital solutions for identifying highly motivated students. Poster accepted to ICME, Shanghai, China.

• Mellroth, E. & Bergwall, A. (2020). Kollegialt lärande kring lärsituationer för gymnasieelever med särskild begåvning. Short paper presented at Madif, Växjö, Sweden.

• Mellroth, E. (2020). Teachers’ views on teaching highly able pupils in a heterogeneous mathematics classroom. Scandinavian Journal of Educational Research. DOI: 10.1080/00313831.2020.1716065

• Mellroth, E. (2019). Swedish teachers’ perspectives on educating highly able pupils. In A. Pöhls & K. Pamperien (Eds.) Festschrift für Marianne Nolte: Alle Talente wertschätzen grenz- und beziehungsgebiete der Mathematikdidaktik ausschöpfen. Münster, Germany: VTM-verlag

• Mellroth, E. & Margrain, V. (2019). Teaching highly able learners in diverse classrooms: Pedagogical possibilities through collaboration. In M. Nolte (Ed.) Including the highly gifted and creative students: Current ideas and future directions. Proceedings of the 11th International conference on mathematics creativity and giftedness. (pp. 21 – 31). Münster, Germany: VTM-Verlag.

• Mellroth, E., Vinerean Bernhof, M., Boström, M, & Liljekvist, Y. (2019). Differentiated instruction using learning management systems in upper secondary school and university level: A research proposal. In M. Nolte (Ed.) Including the highly gifted and creative students: Current ideas and future directions. Proceedings of the 11th International conference on mathematics creativity and giftedness. (pp. 378 – 380). Hamburg, Germany: VTM-Verlag.

• Mellroth, E. & Boesen, J. (2019, February). Noticing pupils’ mathematical potential – A proposal for guiding teachers. In Jankvist, U. T., Van den Heuvel-Panhuizen, M., & Veldhuis, M. (Eds.). (2019). Proceedings of the Eleventh Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (CERME11, February 6 – 10, 2019)(pp. 3688-3695). Utrecht, the Netherlands: Freudenthal Group & Freudenthal Institute, Utrecht University and ERME.

• Mellroth, E. (2019). Sverige och undervisning av elever med särskild begåvning i slutet av 2018. Kognition og Pædagogik: Tidskrift om gode læringsmiljøer 29(111 – 112), 42-47.

• Mellroth, E., van Bommel, J., & Liljekvist, Y. (2019). Elementary teachers on orchestrating teaching for mathematically highly able pupils. The Mathematics Enthusiast 16(1-3), 127-153.

• Mellroth, E. (2018). Harnessing teachers’ perspectives: Recognizing mathematically highly able pupils and orchestrating teaching for them in a diverse ability classroom. Doctoral dissertation. Karlstad, Sweden: Karlstad University Press.

• Mellroth, E. & Thyberg, A. (2018). Der Spielfeld. In R. Benölken, N. Berlinger, & M. Veber (Eds.) Alle zusammen!: Offene, substanzielle Problemfelder als Gestaltungsbaustein für inklusiven Mathematikunterricht. (Band. 1). (pp. 37-49). Münster, Germany: VTM-Verlag.

• Mellroth, E. (2017, February). The suitability of rich learning tasks from a pupils perspective. In T. Dooley, & G. Guedet (Eds.), Proceedings of the 10th Congress of European Society for Research in Mathematics Education (CERME 10) (pp. 1162-1169). Dublin, Ireland : Dublin City University and European Society for Research in Mathematics Education.

• Mellroth, E. (2016, October). Developing the design of a role-play in a professional development. Poster session presented at the ERME Topic Conference ETC3, Berlin, Germany.

• Liljekvist, Y., Mellroth, E., & Olsson, J. (2016, January). Conceptualizing a local instructional theory in design research. Symposium conducted at the 10th matematikdidaktiska forskningsseminariet (MADIF) av Svensk Förening för Matematikdidaktisk forskning (SMDF), Karlstad, Sweden.

• Mellroth, E. (2015, May). High achievers in the mathematical kangaroo compared to high achievers in the Swedish national test in mathematics. In Wistedt, I. (Chair), Mathematically gifted students – challenging the Nordic egalitarian view of teaching and learning the subject. Symposium conducted at the 5th Nordic conference on subject education (NoFa5), Helsinki, Finland.

• Mellroth, E. (2015, February). Problem solving competency and the mathematical kangaroo. In K. Krainer, & N. Vondrová (eds.), Proceedings of the 9th Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (pp. 1095 – 1096). Prague, Check Republic: ERME.

• Mellroth, E. (2014). High achiever! Always a high achiever? Licentiate thesis. Karlstad, Sweden: Karlstad University.

• Mellroth, E. (2013, February). Mathematically able but underachieving in school mathematics. In B. Ubuz, C. Haser, & M. A. Mariotti (eds.), Proceedings of the 8th Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (pp. 1264 – 1265). Antalya, Turkey: ERME.

• Mellroth, E. (2009). Hur man kan identifiera och stimulera barns matematiska förmågor. [How to identify and stimulate the mathematical abilities in children]. Master thesis, Växjö, Sweden: Växjö University

Några populärvetenskapliga publikationer

• Mellroth, E. & Sjöö, D. (2018). Finns det donkar i Karlstad? Nämnaren 1, 28-31.

• Mellroth, E. (2017). Med rätt att utmanas i en skola för alla: Ett skolutvecklingsprojekt i Karlstad. Nämnaren 1. 22-27.

• Hochbegabtenpädagogik in Schweden. Labyrinth No 6

• Gifted education in Sweden from 2015 and onwards, ECHA news, vol 29, no.1, 2015, p. 4-5.

Rapporter

• Erasmusprojeket 2017-1-SE01-KA101-034247

• Mellroth, E. (2018a, May 23). Med rätt att utmanas – i en skola för alla: Att utveckla verksamheten kring att inkludera särskilt begåvade elever i lärande. [The right to be challenged – in a school for everyone: To develop practice on including highly able pupils in learning]. Retrieved from https://pedagogvarmland.se/sites/default/files/media/files/medrattattutmanas_v1_del2.pdf and https://pedagogvarmland.se/sites/default/files/media/files/medrattattutmanas_v2_del2.pdf

• Mellroth, E., Arwidsson, A., Holmberg, K., Lindgren Persson, A., Nätterdal, C., Perman, L., Sköld, S., & Thyberg, A. (2016). En forskningscirkel för lärare om särskild begåvning i matematik. Karlstad, Sweden: Karlstad University.

Erasmus – Jena dag 1

Idag är vår (Susannes och Elisabets första dag på jobskuggning i Jena och vi har gjort olika saker som vi berättar om i detta blogginlägg. Först Susanne och sedan Elisabet.

Susanne

Jag blev upphämtad redan kl. 7 av Dr. Matthias Müller för att åka till ”Staatliche Integrierte Gesamtschule Erfurt” där han och jag skulle tillbringa dagen. Skolsystemet i Tyskland skiljer sig en hel del från vårt svenska skolsystem. I åk 1 – 4 går man i ”Grundschule” och därefter finns det tre olika vägar att ”välja”. Man kan endera gå vidare till ”Gymnasium” (åk 5 – 12), ”Mittelschule” (även kallad ”Realschule”) eller ”Hauptschule”. Gymnasium är den skolform som förbereder eleverna för vidare studier på universitet. För att kunna välja Gymnasium bör man få en ”Gymnasialempfehlung” (dvs en gymnasierekommendation) från sin grundskola. Om man inte får det väljer man oftast någon av de andra skolformerna och då går man endera vidare till Hauptschule som spänner över 5 – 9 eller till Mittelschule åk 5 – 10. Alla skolformer avslutas med ett antal prov som visar om eleven har blivit godkänd eller inte. Om eleven inte har blivit godkänd bör eleven gå om och göra om proven igen ett år senare.

Den skolan som vi besökte arbetar utifrån en integrerad modell, ”integrierte Gesamtschule” som blir allt vanligare i Tyskland. Här går eleverna tillsammans från åk 5 – 9. Först efter åk 9 sker uppdelningen. Några slutar (de som skulle ha gått Hauptschule) några går vidare ett år och några går vidare ytterligare år mot studentexamen som heter ”Abitur”. I åk 11 återstår endast de elever som har valt Gymnasium. Dessa elever anses behöva arbeta ikapp, jämfört med elever som började på gymnasium i åk 5, vilket i sig är intressant. Det betyder att alla ”Gesamtschulen” har lagt till ett extra år. Gymnasieeleverna i Gesamtschule går alltså 13 år istället för 12.

Vi besökte en mycket energisk lärare som heter Gabriele Reuter och deltog under en dubbeltimme (90 minuter) matte med åk 11. Anledningen till att vi valde att följa just hennes lektion är att hon ligger i framkant vad gäller digitala lärverktyg. I Tyskland är man mycket generellt restriktiv vad gäller digitalisering. Man använder inte ens miniräknare, först i åk 7 införs dessa. Det var en mycket intressant lektion. Det första som slog oss var att lektionen började på exakt utsatt tid. Gabriele ägnade 20 sekunder (max) åt att presentera oss, hälsa eleverna välkomna och att starta lektionen. Alla elever hade med egen dator eller iPad och började genast arbeta med repetitionsuppgifter som Gabriele hade lagt in efter förra lektionstillfället. Eleverna samarbetade och arbetade intensivt under ca 10 minuter. Sedan knöt Gabriele ihop övningarna genom att be eleverna berätta vad de hade lärt sig.

Gabrieles lektion bestod av 4 faser varav fas 1 var en repetition. Fas 2 handlade om sannolikhet och träning i att anv. kalkylator, även detta viss repetition. I Fas 3 behandlades lektionens egentliga innehåll och i fas 4 presenterades kort det som skulle tas upp under nästa lektion. Det var mycket intressant att observera lektionen, både utifrån innehållet, lärarens undervisningsstil och elevernas lärande. Det fanns mycket att diskutera efteråt. Bl. a märkte vi att elevernas engagemang var mycket stort under fas 1 och 2 då de själva var mycket aktiva och integrerade. Även under fas 3 integrerades eleverna, men i lägre gard och under fas 4 hade flera nära nog stängt av då läraren hade gått över till att ”föreläsa”. Gabriele kände av detta och ägnade de sistas minuterna av lektionen att integrera eleverna mer aktivt när hon knöt ihop lektionen och arbetade med metakognition. Det som också var tydligt var att det under fas 3 och 4 var svårt att hitta rätt nivå. Flera elever hade svårt att hänga med, medan andra hängde med bra och var aktiva när tillfälle gavs, men verkade sitta av en del tid. När vi pratade med Gabriele om detta sa hon att hon inte differentierade uppgifterna till eleverna, men gav en hel del extra uppgifter till ”högpresterande” elever i deras hemuppgifter. Klassen har 5 mattelektioner i veckan (5 x 45 min) och dessutom en hel del hemarbete. Hemarbetet läggs ut på samma plattform tillsammans med lösning och hennes kommentarer (guidningar till lösningar) som hela denna lektion. På så sätt får även elever som inte var närvarande tillgång till lektionen och alla uppgifter. Hon berättade att hon ofta fick samtal från elever under eftermiddags- och kvällstid då de behövde hjälp att lösa uppgifterna, trots allt hon har lagt ut på den gemensamma plattformen. Vidare berättade hon att elever även hörde av sig och bad om fler och svårare uppgifter. Gabriele utstrålade energi och glädje och verkade tycka om både sitt ämne, att undervisa och sina elever. Hon har varit lärare sedan 1980 och sa sig älska sitt arbete. En av eleverna som hade ”stängt av” mot slutet av lektionen uppmanades av Gabriele att gå fram till tavlan och lösa en uppgift. Mycket motvilligt gjorde hon detta. Hon guidades av Gabriele och klassen och lyckades lösa uppgiften. När jag frågade henne efteråt hur hon kände sa hon: ”Det är alltid lite jobbigt, men det är en bra metod jag lär mig mer och märker att jag kan mer än jag tror. Risken finns att jag inte skulle engagera mig lika mycket om Gabriele aldrig gjorde så”.

Vad kan vi at ta med oss från denna lektion?

1. Ta vara på tiden, starta lektionen i tid.

2. Var noga med att knyta ihop varje del av lektionen genom att låta eleverna sätta ord på vad de har lärt sig.

3. Att tänka på hur man som lärare fördelar ordet så att så många elever som möjligt involveras och blir aktiva under lektionen.

4. Varierad undervisning med elevaktiva inslag hjälper eleverna att hålla fokus.

5. Lärarens engagemang har stor betydelse, likaså om läraren våga ha – och utstråla höga (och realistiska) förväntningar på att eleverna kan, det hjälper ibland eleverna att upptäcka att de kan mer än de själva tror.

Elisabet

Jag (Elisabet) var i dag hos en av Matthias Müllers kollegor i en av grannstäderna i Halle, mer bestämt på Franckesche Stiftungen en del av universitetet i Halle där lärarutbildning sker.

Där träffade jag Professor Torsten Fritzlar och Dr. Denise Aussmus.

I Halle har de sedan många år integrerat matematikklubbar för elever i åk 3-4 med lärarutbildningen. Lärarna kan välja en 5 hp kurs som består av två paket, den ena halvan handlar om elever med inlärningssvårigheter och den andra halvan om elever med särskild begåvning i matematik.

Den halvan som består om särskild begåvning i matematik är strukturerad så här:

Kursen inleds med att studenterna deltar i seminarium under två dagar, under dessa dagar får de ta del av olika begåvningsmodeller, Renzulli och Gangé användes för generell begåvning och inom matematik använde de Fuchs & Käpnick samt utvidgningen av den som Daniela hade gjort för att anpassa den till yngre barn.

Det var viktigt att lärarstudenterna skulle ges tillfälle att reflektera över och diskutera kring teorier och modeller i förhållande till de uppfattningar de hade innan kursens start. Flera workshops och diskussionsmoment fanns inlagda.

Efter den teoretiska starten arbetar lärarstudenterna i par, de planerar för en matteklubb tillsammans men de har varsin parallellgrupp med elever. Efter genomförandet har de i uppgift att reflektera över genomförandet i sin egen grupp samt krig att jämföra med hur det gått för den andra lärarstudenten. Alla lärarstudenter som deltar i kursen är med som observatörer och deltar i reflektioner kring respektive träff med eleverna. De som är ansvariga skriver en rapport om ”sin” lektion.

Matteklubbarna sker på universitetet och eleverna deltar gratis. Annonseringen går ut till invånarna i Halle och det är många steg mellan annonsering till anmälan av deltagande vilket Torsten tror kan vara en orsak till att en del elever som verkligen skulle uppskatta klubbarna inte nås av informationen. Klubbarna är gratis, men vårdnadshavarna måste hjälpa dem från skolan till universitetet vilket är svårt för många eftersom de är placerade på dagtid då de flesta arbetar.

Studenterna som deltar i kursen uppskattar kursen väldigt. Jag tycker det känns vettigt och intressant att kursen kommer i ett paket tillsammans med en del som handlar om undervisning av elever med inlärningssvårigheter. Det passar bra in i det synsätt vi haft i skolutvecklingsprojektet gällande att vidga undervisningskompetensen för att inkludera fler elever i undervisning. Tanken var att jag skulle fått vara med på en matteklubb, men alla elever i Halle är lediga i 10 dagar mellan Kristi Himmelsfärd och Pingst – så det var ingen klubb.

Skolsystemet i Tyskland är annorlunda jämfört med det vi har i Sverige. I Tyskland delas barnen upp efter årkurs 4. Det tyska gymnasiet börjar i åk 5. Ett exempel på hur urvalsmetoden kan gå till ges av Georg Cantor Gymnasiet som är en gymnasieskola för matematik och naturvetenskapligt intresserade elever i Halle. För att komma in på denna skolan gör eleverna ett matematiktest, ett test i naturvetenskap och ett intelligenstest. 200 elever söker varje år till de 60 platserna, men som Torsten Fritzlar berättade många av de 200 söker även till andra skolor.

Vidare berättade Torsten att ofta är utbildningen på de vanliga gymnasierna bättre än på dessa med en specialinriktning just därför att lärarna där tvingas att vara riktigt bra för att eleverna ska välja den skolan och/eller vara kvar på den. Specialskolorna lever lite på sina namn.

Besöket i Halle bekräftade att projektet ”Med rätt att utmanas” har hållit en hög vetenskaplig nivå och de metoder och uppgifter vi arbetat med stämmer väl överens med hur de arbetar kring och med matematisk begåvning vid universitetet i Halle.

Med rätt att utmanas - i en skola för alla

Erasmus – Jena dag 1

Lämna ett svar Avbryt svar

Senaste blogginläggen

Arkiv

Utvalda bloggar