En bärande och lärande relation

Jag har arbetat som rektor sedan 2010 och har varje läsår genomfört olika typer av trivselenkäter i verksamheterna. Ni vet, enkäter där elever får ta ställning till huruvida de trivs och är trygga i skolan eller inte. Sedan har jag sammanställt dessa enkäter och använt dem som en grund för vårt kommande förbättringsarbete när det gäller värdegrundsarbetet eller inom ramen för arbetet med elevhälsan. Ofta så har enkäterna visat att en stor majoritet trivs och känner sig trygga i skolan. Utifrån det har jag skapat tabeller där jag jämfört år och kunnat konstatera att jorå, majoriteten trivs fortfarande i skolan.

Jag har tyckt att jag skapat en systematik kring detta och kände att vi följde upp enkäterna och gjorde analyser utifrån dessa. Kort sagt, jag tyckte att jag var en ganska duktig rektor. Tills jag träffade vår nuvarande kurator. En av de första sakerna hon sa till mig, när vi diskuterade trivselenkäter, var ungefär det här: ”Du vet väl att dessa enkäter är helt värdelösa om du vill veta vilka elever som inte upplever sig trygga?”.

Det var precis vad jag som rektor behövde höra. Den meningen är anledningen till att alla elever har rätt att ha en elevhälsa kring sig. En rektor behöver ha starka professioner kring sig, som står upp för sitt professionsperspektiv. Hade jag inte haft en kurator med ett starkt professionsperspektiv, så hade jag fortsätt skapa tabeller där jag kunde redovisa att en majoritet av eleverna trivs och känner sig trygga i skolan. Jag fick mig en riktig tankeställare av min kurator och det är ju det finaste man kan få av en kollega. I stället för att fokusera på majoriteten så behöver vi ju fokusera på minoriteten. Jag behöver veta vilka elever som inte trivs och känner sig trygga i den verksamhet jag ansvarar för. Först då har jag chans att samordna våra resurser på ett klokt sätt och skapa individuella lösningar för just det barnet som inte är trygg i vår verksamhet.

Vår kurator arbetar sedan länge med sociogram. Det är inget nytt. Det är något som kuratorer och pedagoger använt under lång tid. Utifrån en given fråga t. ex. Den här personen skulle jag vilja lära känna bättre i min klass? så kan vi få fram massor med information kring vilka som blir valda, vilka som inte blir valda, vilka konstellationer som finns i gruppen, vilka som står utanför osv. Det underlaget säger mer om trygghet och trivsel för individen än vad en trivselenkät någonsin kan göra.

I vår elevhälsoplan skriver vi fram: ”Vi arbetar efter hypotesen: om du mår bra, lär du bra och du mår du bättre. Alla elever ska även ha en bärande och lärarande relation med minst en vuxen på skolan”. För att kunna kartlägga om vi är på rätt spår, så ser vi sociogram som ett viktigt verktyg. Nu har jag precis haft ett Teamsmöte med representanter från ett nystartat företag, Ineq Solutions, som arbetar med digitala lösningar kring sociogram. I korthet handlar det om att de förser skolan med en skolsocial verktygslåda som hjälper elevhälsan att kartlägga och analysera den psyko-sociala lärmiljön på skolan och här är sociogram ett av verktygen. Vi kommer köpa tillgången till Betaversionen, som lanseras efter årsskiftet. Den här digitala lösningen kommer spara massor av tid för vår kurator i sammanställningsdelen och ge ett bra stöd i analysdelen. Kort sagt: den kommer bidra till vårt arbete med att skapa bärande och lärarande relation med alla våra elever och inte bara majoriteten av dem.
/Magnus Sjödin, rektor