Blogg
Många skolor har därtill inte tillräcklig tillgång till de olika kompetenser som ska finnas inom elevhälsan. Ofta främjar organiseringen och ledningen av det hälsofrämjande arbetet inte samarbete och samverkan mellan elevhälsan och lärare och annan personal. Den skapar inte heller förutsättningar för elevhälsans kompetenser att bidra i det systematiska kvalitetsarbetet och till skolans utveckling – och därmed inte för att den ska kunna bidra till att stärka elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Ovanstående citat är saxat ur Skolverkets lägesbedömning 2020. För er som inte är flytande i myndighetssvenska så ska jag hjälpa er med översättningen. Det Skolverket menar är att vi släcker bränder i större omfattning än vi funderar på varför det börjar brinna. Här har vi som arbetar med elevhälsa en stor utmaning. Hur går vi från främst åtgärdande insatser till främst hälsofrämjande och förebyggande insatser? Skolverket skriver fram att de givetvis finns skolor som lyckas väl med detta arbete och det är ju positivt för de elever som går på dessa skolor. Problemet är att alla elever inte går på skolor som främst arbetar hälsofrämjande och förebyggande. Skolverket har tankar kring hur skiftet kan se ut. De skriver att utmaningen består att skapa förutsättningar inom ramen av det systematiska kvalitetsarbetet så att elevhälsan ses och används som en samverkanspartner när det gäller planering och genomförande av undervisningen. De skriver vidare att elevhälsan inte ska vara en instans lärare vänder sig till och överlämnar elever i svårigheter.
Skolverket pekar alltså på vikten av att elevhälsoarbetet är en aktiv del av skolans systematiska kvalitetsarbete. De pekar på vikten att vi arbetar tillsammans kring detta, men samtidigt är de tydliga med var ansvaret för undervisning ligger. Det ansvaret ligger hos pedagogen. Skolverket resonerar vidare att medvetenheten kring betydelsen av en undervisning som tar spjärn mot en förståelse av vikten av att skapa tillgängliga lärmiljöer behöver öka ytterligare.
Står rektor utan ansvar i den här frågan? Absolut inte. Rektor ansvarar för att skapa de bästa förutsättningarna för samtliga pedagoger, så de i sin tur kan bredda kompetensen i att skapa tillgängliga lärmiljöer för alla elever. Här behöver vi rektorer och funktionerna i elevhälsan vara ödmjuka inför det uppdrag som pedagogerna har. Att skapa förutsättningar som lever upp till portalparagrafens krav på att dels stötta dels utmana är en komplex utmaning för alla pedagoger.
Drygt en tredjedel av alla elever tycker att skolarbetet är för svårt och en lika stor andel tycker att de får för lite utmaningar. Hur stöttar vi och breddar kompetensen hos våra pedagoger för att möta upp det faktumet? Hur kan vi organisera för att elevhälsan ses och används som en samverkanspartner när det gäller planering och genomförande av undervisningen utan att inskränka på det friutrymme lärare har när det gäller planering och genomförande av undervisningen? Det här är frågor som upptar mina tankar just nu, men det får jag fundera vidare på efter lovet. Ha en skönt läslov!
/Magnus Sjödin, rektor
Taggar
Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg