Dags att bryta normer och traditioner

När du har luciatåg, julpjäs eller julkonsert med dina elever bryter du då traditionella könsnormer eller förstärker du dem?

Jag älskar jul. Precis som de flesta andra så har jag och min familj traditioner som är viktiga för oss. Det blir liksom ingen riktig jul utan julgran, lussekatter, glögg och den helstekta ankan (jag är från Danmark där en äter anka på julafton). Och traditioner är viktiga. Och självklart ska vi se till att våra elever får med sig svenska jultraditioner. Men samtidigt det står också i LGR-11 att ”Skolan har ett ansvar att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet”.

Luciatåg och julpjäser som oftast förmedlar väldigt traditionella könsnormer är ett perfekt tillfälle att bryta traditionella könsnormer. Varför inte låta dina elever välja helt frit vem de vill vara? Pojkar som lucia och tärnor och flickor som stjärngossar och jultomten. Samtidigt kan en passa på och prata om hur luciatåget har utvecklats genom historien. Det är lätt att tro att ett luciatåg alltid har sett ut som det gör i dag men så är det ju faktiskt inte. Visste du t ex att det första dokumentet som finns om en lucia med ljus på huvudet är från 1800-talet där en bruksinspektor i Skinnskatteberg berättar om en dräng (!) som kommer in klädd i ett vitt lakan, med en krans av ljus på huvudet. Så en pojke som lucia är kanske inte så nytänkande och otraditionellt ändå.

Luciatåg med lucia, tärnor och stjärngossar så som vi oftast tänker oss ett luciatåg idag blev först vanligt efter det att Stockholms dagblad 1927 startade en tävling där man varje år utsåg årets lucia. Här är det också viktigt att vi tänker utifrån ett HBTQ-perspektiv. Om vi tvinger eleverna att ha vissa roller i luciatåget utifrån deras biologiska kön så kan det bli väldigt jobbigt för de elever som känner att deras biologiska kön inte stämmer överens med det kön som de själva definerar sig som.

Och om en gör en julpjäs kan en fundera på vad kvinnor och män har för roller i pjäsen. Måste det vara tomtefar som tillverkar julklappar för att sedan åka ut och dela ut dem medan tomtemor gör mat och tar hand om barnen. Kan det vara på ett annat sätt som breddar könsnormerna?

För er som har yngre elever passar det perfekt att läsa boken ”Kalle som Lucia” av Anette Skåhlberg och titta på programmet ”Får Gabriel vara prinsessa” i UR serie Vara vänner.

Berätta gärna hur du jobbar med att bryta könsnormer under december.