Blogg
Än en gång har debatten om ordet hen blossat upp i olika medier. Varför blir en del så provocerade av det lilla ordet hen?
När jag loggade in på facebook idag fick jag se ett inlägg med rubriken ”I Sverige säger vi han och hon”. I inlägget fanns en bild på en cirkel med texten ”Vägra hen! I Sverige säger vi han och hon”. Inlägget var även taggat med #honochhan och #vägrahen. Nyfiken som jag är klickade jag mig vidare till inlägget och började läsa alla kommentarer. De allra flesta som hade kommenterat var personer som minsann inte kände sig som en hen och många kände sig diskriminerade av att bli kallad hen eftersom de minsann var en hon eller en han. Jag önskar att alla dessa personer för ett ögonblick skulle stanna upp och fundera på hur de personer som definerar sig som icke-binära eller intergender känner sig när de ständigt tvingas in i en könsnorm som de inte definierar sig som eller tvingas att definiera sig genom att bli kallad för hon eller han. Och det är faktiskt diskriminering!
I Sverige så får alla personer ett juridiskt kön vid födseln som är baserat på ens biologiska kön. I sverige finns det i dag två juridiska kön, kvinna och man. I andra länder som t ex Tyskland så finns det ett tredje kön som en kan byta till när en är myndig. En persons könsidentitet, hur en person väljer att definiera sig eller att inte behöva definiera sig väljer var och en själv. Du bestämmer vad du känner dig som och vad du vill att andra ska använda för pronomen så som hon, han, den, hen eller det när någon tilltalar dig. Och vad du väljer har ingen annan med att göra.
Tyvärr tror många att hen handlar om att ta bort kön vilket är helt fel. Hen är ett pronomen som inkluderar alla. Även hon och han. Och känner en sig som en hon så ska omgivningen självklart säga hon. Men när kön är okänt eller kön är oväsentligt då ska vi alltid använda ordet hen. Detta gäller t ex när en skriver trivselregler eller likabehandlingsplaner som berör en grupp av elever. Genom att använda hen inkluderar vi alla. Självklart kan det kännas lite konstigt i början. Men ju mera en tränar ju lättare går det.
Jag kan väl erkänna att jag själv i början hade lite svårt för ordet hen. Var det inte längre ok att vara stolt över sitt eget kön? Det var först när vi på barn och ungdomsförvaltningen jobbade med våran HBTQ-certifiering som jag verkligen förstod vad detta lilla ord hade för betydelse för alla som bröt mot könsnormerna. Genom att säga hen så inkluderade jag alla istället för att exkludera. Själv identifierar jag mig som en hon men känner mig helt ok med att tilltalas med hen eller hon. Vad vill du att andra ska använda för pronomen när de tilltalar dig? Och vad vill dina elever och dina kollegor att du använder när du tilltalar dem? Vet du det eller är det risk att du faktiskt diskriminerar andra genom att säga hon och han?
Finns det några ord i min text som var nya för dig kan du läsa om de olika begreppen här
Taggar