Skolbibliotek – skolans hjärta eller blindtarm?

Då den nya skollagen började tillämpas 2011 ändrades kraven för att alla elever skulle ha tillgång till ett skolbibliotek.  Lärarkåren gick man ur huse och dammade av Gripes Tordyveln flyger i skymningen, alla Guillous Ondskan blev ihopsamlade från skolans alla skrymslen och vrår. Max bil tejpades ihop efter alla barnatänder som tuggat på den.

Skolor runt om i Sverige dammsögs på böcker och alla samlades, organiserades, katalogiserades och placerades i hyllor i skolans nya bibliotek. Snyggt blev det! Hyllmeter efter hyllmeter av de mest lästa och uppskattade böckerna som man kunde uppbringa fick en egen plats – ett skolbibliotek.

Men, vad hände sedan? Ja, i de bästa av världar fylls inte bara biblioteket av böcker, utan där är också fullt av barn som läser, funderar och språkar. Vid minsta fundering eller osäkerhet över bokval, var uppföljaren står eller var avdelningen för nyanlända finns, servas de vetgiriga barnen och ungdomarna av en kunnig bibliotekarie med läsglasögon på nästippen, fotriktiga skor men kanske främst ett stort kunnande om läsning och barn- och ungdomsböcker.

Tyvärr ser inte verkligheten ut så. Allt för många barn och unga får inte tillgång till det som var tanken 2015. Effekten blev i allt för många fall det motsatta. De böcker som tidigare stod i elevernas direkta närhet, i klassrummet eller på en bokvagn, var nu ihopsamlade och inlåsta i ett rum, i bästa fall på samma våning som eleverna sitter. Att hitta en bok att läsa blev ett projekt som hinns med då allt annat är gjort, alternativt fick lösas på rasten på egen hand. 

Skolinspektionen krav på skolbiblioteken är följande:

1.       Skolbiblioteket skall ligga inom rimligt avstånd (tur i alla fall att man inte behöver ta skolbussen till biblioteket)

2.       Biblioteket skall inte bara omfatta böcker, utan också informationsteknik (det är alltså inte bara böcker som ska låsas in i detta rum, utan också skolans datorer – huga!)

3.       Biblioteket är anpassat efter elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning (som om lokalen i sig skapar ett lässug som inte går att stoppa)

Ingenstans i Skolinspektionens specifikation står ett ord om att biblioteket skall fylla av läsande barn och unga eller kunnig personal.

Nej! Bär ut böckerna ur biblioteken och skapa läsfrämjande miljöer där barnen är! Skapa läshörnor i klassrummen, korridorerna och grupprummen. Starta eller avsluta dagen med en stunds läsning. Utbyt boktips och gör spänningskurvor och bildpromenader tillsammans. Litteratur, texter och läsarbete behöver genomsyra våra barns vardag och det är ogenomförbart om böckerna är inlåsta i ett obemannat bibliotek. Låt barnen bada i litteratur och texter, men ge dem cyklop och simfötter!