Vässa kunskaperna

Det är nog få som skulle säga att läraryrkets roligaste inslag är att bedöma elevarbeten. Däremot vill vi se hur kunskaperna används, fördjupas och vässas. I våra styrdokument har Skolverket definierat kunskapskraven och ett antal värdeord uttrycker hur väl eleven klarar av att leva upp till dessa krav. Då är det naturligtvis högst relevant att fråga sig om vi vet vad enkelt, relativt utförligt, välgrundat, nyanserat och så vidare står för.

Suzanne Parmenius Swärd arbetar sig i artikeln Välutvecklat, utförligt och nyanserat metodiskt fram till vad just värdeorden innebär. Hon punktar upp vad ett elevsvar ska innehålla för att leva upp till utförligt, nyanserat och välgrundat: 1. en lexikalisk definition, 2. beskrivning av fenomenet, 3. exempel och jämförelser i olika sammanhang eller ur olika perspektiv och 4. eventuellt modifierande slutsats eller nyansering. En sådan nedbrytning kan nog vi lärare utan vidare problem skriva under på. Men förstår eleverna detta? Vi kan allt behöva exemplifiera och visa vad det är vi efterfrågar eller vad kunskapsmatriserna i våra lärplattformar faktiskt säger. Swärd ger modeller för hur man kan gå tillväga och visar exempelvis hur en tragglande elev kan vara behjälpt av ett frågebatteri som följer en specifik struktur och presenterar en kortfattad tabell med komponenter som varje normalstycke i en utredande text bör innehålla.

Genrepedagogik och att modellera genom återkommande exempel visar också upp vad elever ska sträva efter och ger handlingsmönster för hur de ska gå till väga i arbetet på egen hand. Ambjörn Furenhed, lärare i  Svenska och Filosofi, visar i en film från Skolverket hur enkelt och med ganska liten bakgrundskunskap eleverna kan skapa sig olika förståelse av en text genom att läsa med olika infallsvinklar. I filmen läses ett utdrag ur Elefanten som gick upp i rök av Haruki Murakami biografiskt, komparativt och feministiskt. Det uttalade syftet är att fördjupa elevernas förståelse av skönlitteratur, men det är inte svårt att tro att de samtidigt också inser vad perspektivskiften betyder rent generellt.

Att tydliggöra för eleven vad som krävs är viktigt och en förutsättning för att de ska kunna genomföra sitt arbete på bästa möjliga vis och ges möjlighet att uppnå det betyg de eftersträvar. Vi får dock vara noga med att det är formen som ska tydliggöras. Tanken är ju att eleverna ska ha blivit så förtrogna med tillvägagångssätt och hur verktygen ska användas så att de själva kan applicera detta på innehållet. Uttryckt på annat vis kan vi säga att eleven för att nå upp till de högsta betygen själv kan inse värdet av att exempelvis presentera olika perspektiv utan att läraren uttryckligen har sagt det. Detta innebär att kunskaperna används, att de har fördjupats och vässats så till den grad att de kan sticka hål på illusioner och ensidighet.