picture-1197-1476197102.jpg

Blogg

Elevhälsan på Råtorp

Här kan du läsa om vårt arbete med elevhälsa och hur vi skapar tillgängliga lärmiljöer på våra två skolor, Råtorpsskolan och Södra Råtorps skola. Du kommer få ta del av hur vi arbetar i vårt elevhälsoteam och hur vi arbetar…

Här kan du läsa om vårt arbete med elevhälsa och hur vi skapar tillgängliga lärmiljöer på våra två skolor, Råtorpsskolan och Södra Råtorps skola. Du kommer få ta del av hur vi arbetar i vårt elevhälsoteam och hur vi arbetar med elevhälsoarbetet i våra grupper. Vi vill ge exempel på ett sätt att arbeta. Du kommer få ta del av hur lärare och personal från elevhälsoteamet samt rektor på Råtorp resonerar kring elevhälsoarbetet och ta del av hur vi arbetar rent praktiskt för att skapa ökad delaktighet och tillgänglighet för våra elever.

Kort sagt: hur vi skapar tillgängliga lärmiljöer i praktiken.

Tillgängliga lärmiljöer i SVA-undervisningen

Råtorpsskolan tog år 2016 emot en grupp nyanlända elever, som framförallt kom från Syrien. Vi ställdes då inför en ny spännande utmaning att organisera undervisningen för att skapa goda förutsättningar för lärande. I läroplanen står det skrivet att undervisningen i svenska som andraspråk (SVA) ska ”främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt ur elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper” (Lgr, 11). Vi började därför med att kartlägga elevernas bakgrund, både när det gäller den språkliga bakgrunden men även deras personliga.

Det resultat som vi då kom fram till vara att spridningen i den kognitiva utvecklingen, var oerhört stor. Jag, som undervisar eleverna i SVA, valde att använda den spridningen som något positivt, som man kan dra nytta av. Eleverna kan lära av varandra och hjälpa varandra i kunskapsutvecklingen och därigenom utveckla såväl språkliga kunskaper som tillägnandet av nya kunskaper, både språkliga och kulturella. Kartläggningen, som genomfördes av mottagningsenheten, låg sedan till grund för organisation och planering för undervisningen. Eleverna har studiehandledning på sitt modersmål, för att hjälpa till att förklara delar av undervisningen, för att på så vis öka inlärningsmöjligheterna. Genom studiehandledningen får eleverna möjlighet att ställa frågor, vi har större möjlighet att förklara skillnader mellan språken. Läraren i SVA och studiehandledaren har ett nära samarbete.

Eleverna fick till en början läsa i en särskild undervisningsgrupp, förberedelseklass. Där var det primära syftet att utveckla kunskaper inom alfabetisering och tillägna ett basordförråd. Men, vi gjorde så mycket mer! Eleverna fick en inblick i det svenska samhället och traditioner. De fick prova på allt ifrån längdskidor, besöka biblioteket, åka slalom, gå till badhuset och plocka bär i skogen. Vi anpassade deras schema under en period, för att ge dem möjlighet till att känna sig av en del av Sverige och få en inblick i samhällsstrukturer och organisationer.

Flexibilitet är en viktig del i arbetet med nyanlända elever. Eleverna utvecklas ständigt och jag måste fatta beslut som syftar till att gynna eleverna språk- och kunskapsutveckling. Språket finns i alla ämnen och det är viktigt att eleverna får möjlighet att utveckla språket och tillägna sig ämnesspecifika ord och begrepp. Många av våra nyanlända elever har stor erfarenhet och kunskap inom områden som vi kan använda oss av i ordinarie undervisning, vi kan använda oss av dem som resurs! Tillgängliga lärmiljöer handlar om att skapa rätt förutsättningar för alla elever att lyckas i skolan. Min roll är att visa på alternativa lösningar för att hjälpa eleverna till att utvecklas maximalt och uppnå kunskapskraven. Skolan har stort värde och vi måste tillsammans utveckla lärmiljöerna och dess innehåll för att tillgodose alla elever i skolan!
/Veronica Hjalmarsson, lärare i SVA på Råtorpsskolan

Taggar

Lämna ett svar

Skapa konto

Senaste blogginläggen

Arkiv

Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg