Perspektiv på demokratiarbetet

Det har gått några veckor av magister/master-utbildningen jag precis påbörjat. Första terminens innehåll handlar om förskollärarens ledarskap och vi har till att börja med fokuserat på demokratiuppdraget. En ganska komplex del i vårt arbete och något som kräver stor medvetenhet i hur vi utformar den.

Demokrati handlar till stor del om delaktighet och inflytande men också inkludering och att vi skapar sammanhang där alla får utrymme att vara den de är. Det här är begrepp som vi använder ofta och som är väl förankrade i planer och styrdokument, så inget nytt där. Men som alltid när det gäller begrepp vi ofta använder så måste vi vara väl förankrade i innebörden och vad orden betyder i vårt sammanhang. Och det är ju här som det kan bli komplext, vad innebär delaktighet för dig och hur uppfattar jag det? Och framförallt, vad är barnens upplevelse av det i vårt sammanhang?

En demokrati grundar sig på alla människors lika värde och ska ge alla lika möjligheter att delta och har inflytande över det gemensamma sammanhanget. Alla ska få möjlighet att komma till tals och få uppleva sin åsikt och synpunkt tagen på allvar. Vi behöver skapa förståelse för allas olika behov och att varje individ ska få det stöd hen behöver.

När vi tittar på förskolans demokratiarbete kan jag ibland uppleva att fokus ofta läggs på undervisande former för att ge barnen kunskaper om demokrati. Vi vill ge dem förståelse för andras olika förutsättningar och andra kulturer. Vi pratar om former för delaktighet och de kan också bli delaktiga genom valsituationer eller att vi använder röstning som en form för att fatta gemensamma beslut. Allt det här är viktiga delar i vår demokratifostran men är dock en ganska liten del. För vad händer när vi i en samling pratat om hur viktiga våra olikheter är men i nästa stund upplever ett barn sig begränsad att uttrycka sig på sitt sätt genom att hen får en tillrättavisning från en vuxen? Det blir ibland ett glapp mellan det vi säger och det vi sedan uttrycker i vårt eget förhållningssätt. Demokrati behöver upplevas för att verkligen förankras hos barnen. Om det uppstår en dubbelhet i vad vi förmedlar och det vi sedan agerar utifrån kommer vi inte nå hela vägen fram. Om delaktighet begränsas till valsituationer, om varje människas rätt att vara den de är förmedlas i ord men ett barn upplever sig begränsad att vara på sitt sätt för att det bryter mot de vuxnas föreställning och normer så kommer vi aldrig nå fram i vårt värdegrundsarbete.

När vi formar vårt demokratiarbete måste vi alltid börja där vi står, i den grupp med barn som vi just för stunden har närmast oss. Hur får de möjligheter att verkligen påverka sin vardag och sin situation? Hur får allas olika behov och sätt att vara komma till sin rätt och lyftas fram som lika viktiga? Vilka förutsättningar ger vi för att varje barn ska få det stöd och den möjlighet till utveckling som de behöver utifrån sina förutsättningar?

Vi måste helt enkelt leva det vi förmedlar, skapa demokratiska förutsättningar i barnens vardag där de redan tidigt får de demokratiska värdena med sig genom upplevelser och konkreta handlingar.

/Veronica Nytomt