picture-1145-1472506882.jpg

Blogg

Läslyftarna

Hej! Jag är gymnasielärare med ämnena Svenska och Historia i legitimationen. Min roll som förstelärare är att fungera som lärledare för den kollegiala fortbildningen vid Karlbergsgymnasiet i Åmål. På senare år har jag arbetat en del med att skriva i olika…

Hej! 

Jag är gymnasielärare med ämnena Svenska och Historia i legitimationen. Min roll som förstelärare är att fungera som lärledare för den kollegiala fortbildningen vid Karlbergsgymnasiet i Åmål. På senare år har jag arbetat en del med att skriva i olika former (som denna blogg) och Jag har (naturligtvis?) ett brinnande intresse för läsning.

Bloggens titel syftar till den stora kompetenshöjningsinsatsen Läslyftet - Åmålsmodellen som Åmåls kommun bedriver. Det är Skolverket som står bakom ett nationellt skolutvecklingsprogram och  har tagit fram, och fortsätter ta fram, kursinnehåll tillsammans med universitet runt om i landet. Läsåret 16/17 sjösatte kommunen detta bland i princip all dess pedagogiska personal. Läsåret 17/18 vinnlägger vi oss om att rikta utbildningsinsatserna så att alla delar av skolan får del av det som är mest angeläget för just dem.

Jag kommer alltså agera som lärledare i denna kollegiala process, vilket innebär att jag inom min lärargrupp på gymnasiet ska leda samtalen och driva dem framåt. Meningen är att eleverna ska få en bättre läs- och lärkompetens genom att vi lärare själva blir uppmärksamma på hur inlärning sker och hur vi implementerar våra kunskaper i klassrummet. 

Denna blogg kommer bjuda på mina tankar kring det arbete vi genomför, vilka tankar och spörsmål som gror och tar fart. Vart det bär vet jag inte, men det ska bli intressant att företa resan. Välkommen du också!

/Stefan 

Vässa kunskaperna

Det är nog få som skulle säga att läraryrkets roligaste inslag är att bedöma elevarbeten. Däremot vill vi se hur kunskaperna används, fördjupas och vässas. I våra styrdokument har Skolverket definierat kunskapskraven och ett antal värdeord uttrycker hur väl eleven klarar av att leva upp till dessa krav. Då är det naturligtvis högst relevant att fråga sig om vi vet vad enkelt, relativt utförligt, välgrundat, nyanserat och så vidare står för.

Relativt komplexa uppgifter ställer krav på eleverna att använda de verktyg de fått och fundera själva. Eget foto 2018

Suzanne Parmenius Swärd arbetar sig i artikeln Välutvecklat, utförligt och nyanserat metodiskt fram till vad just värdeorden innebär. Hon punktar upp vad ett elevsvar ska innehålla för att leva upp till utförligt, nyanserat och välgrundat: 1. en lexikalisk definition, 2. beskrivning av fenomenet, 3. exempel och jämförelser i olika sammanhang eller ur olika perspektiv och 4. eventuellt modifierande slutsats eller nyansering. En sådan nedbrytning kan nog vi lärare utan vidare problem skriva under på. Men förstår eleverna detta? Vi kan allt behöva exemplifiera och visa vad det är vi efterfrågar eller vad kunskapsmatriserna i våra lärplattformar faktiskt säger. Swärd ger modeller för hur man kan gå tillväga och visar exempelvis hur en tragglande elev kan vara behjälpt av ett frågebatteri som följer en specifik struktur och presenterar en kortfattad tabell med komponenter som varje normalstycke i en utredande text bör innehålla.

Genrepedagogik och att modellera genom återkommande exempel visar också upp vad elever ska sträva efter och ger handlingsmönster för hur de ska gå till väga i arbetet på egen hand. Ambjörn Furenhed, lärare i  Svenska och Filosofi, visar i en film från Skolverket hur enkelt och med ganska liten bakgrundskunskap eleverna kan skapa sig olika förståelse av en text genom att läsa med olika infallsvinklar. I filmen läses ett utdrag ur Elefanten som gick upp i rök av Haruki Murakami biografiskt, komparativt och feministiskt. Det uttalade syftet är att fördjupa elevernas förståelse av skönlitteratur, men det är inte svårt att tro att de samtidigt också inser vad perspektivskiften betyder rent generellt.

Att tydliggöra för eleven vad som krävs är viktigt och en förutsättning för att de ska kunna genomföra sitt arbete på bästa möjliga vis och ges möjlighet att uppnå det betyg de eftersträvar. Vi får dock vara noga med att det är formen som ska tydliggöras. Tanken är ju att eleverna ska ha blivit så förtrogna med tillvägagångssätt och hur verktygen ska användas så att de själva kan applicera detta på innehållet. Uttryckt på annat vis kan vi säga att eleven för att nå upp till de högsta betygen själv kan inse värdet av att exempelvis presentera olika perspektiv utan att läraren uttryckligen har sagt det. Detta innebär att kunskaperna används, att de har fördjupats och vässats så till den grad att de kan sticka hål på illusioner och ensidighet.  

Taggar

Lämna ett svar

Skapa konto

Senaste blogginläggen

Arkiv

Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg