Hej! Jag är gymnasielärare med ämnena Svenska och Historia i legitimationen. Min roll som förstelärare är att fungera som lärledare för den kollegiala fortbildningen vid Karlbergsgymnasiet i Åmål. På senare år har jag arbetat en del med att skriva i olika…
Hej!
Jag är gymnasielärare med ämnena Svenska och Historia i legitimationen. Min roll som förstelärare är att fungera som lärledare för den kollegiala fortbildningen vid Karlbergsgymnasiet i Åmål. På senare år har jag arbetat en del med att skriva i olika former (som denna blogg) och Jag har (naturligtvis?) ett brinnande intresse för läsning.
Bloggens titel syftar till den stora kompetenshöjningsinsatsen Läslyftet - Åmålsmodellen som Åmåls kommun bedriver. Det är Skolverket som står bakom ett nationellt skolutvecklingsprogram och har tagit fram, och fortsätter ta fram, kursinnehåll tillsammans med universitet runt om i landet. Läsåret 16/17 sjösatte kommunen detta bland i princip all dess pedagogiska personal. Läsåret 17/18 vinnlägger vi oss om att rikta utbildningsinsatserna så att alla delar av skolan får del av det som är mest angeläget för just dem.
Jag kommer alltså agera som lärledare i denna kollegiala process, vilket innebär att jag inom min lärargrupp på gymnasiet ska leda samtalen och driva dem framåt. Meningen är att eleverna ska få en bättre läs- och lärkompetens genom att vi lärare själva blir uppmärksamma på hur inlärning sker och hur vi implementerar våra kunskaper i klassrummet.
Denna blogg kommer bjuda på mina tankar kring det arbete vi genomför, vilka tankar och spörsmål som gror och tar fart. Vart det bär vet jag inte, men det ska bli intressant att företa resan. Välkommen du också!
”Att läsa är svårt”. Ingen vidare positiv rubrik kan tyckas, men låt mig utveckla. Från förskoleklassen möter barn texter i skolmiljö och tränas att själva koda av informationen. Ända upp i åk 3 på gymnasiet tränas man sedan i att läsa olika texter. De akademiska texter som elever förväntas läsa och skapa innebörd från i kursen Svenska 3 kan exempelvis inte betecknas som lätta med någon måttstock. Men detta rör sig ändå bara om en typ av läsning – tolkning av verbaltext (endast ord). Idag läser vi inte texter endast, eller ens oftast, på det viset. Vi möter istället digitala texter och processen att tillägna sig dessa ”handlar om att skapa en komposition och ordning bland olika modaliteter” som Theo van Leeuwen uttrycker det i Linnea Stenlidens artikel Att läsa digitala texter – förhållningssätt och strategier.
Läsningen drivs framåt av olika val som görs i en multimodal text där resurser som filmer, länkar, undertexter etc. struktureras med verbaltexten. Inferenser och värderingar behöver granskas, sökstrategier behöver utarbetas och man behöver förhålla sig till texten utifrån dess genretillhörighet. Stenliden talar om vikten av att vid närläsning av en digital text ha i åtanke både den innehållsliga men också den multimodala aspekten för att lära in båda delarna, så att man sedan lättare både kan läsa men också själv producera den här typen av komplex information.
För att dekonstruera denna information så att vi lättare kan se underliggande mening och öka förståelsen för den sammansatta strukturen så kan man med fördel använda komparationer, eller jämförelser. Det ger förmåga till fördjupade analyser av till exempel digitala texter, men också vanlig verbaltext eller andra varianter av det breda begreppet text, som bilder. Maritha Johansson skriver i artikeln Jämförande textarbete att en närläsning med fördel kan koncentreras både på en innehållslig som en språklig nivå och syfta till att lyfta fram likheter och/eller olikheter mellan två texter om samma fenomen.
Att ställa två texter bredvid varandra gör många lärare redan. Att gå från konkret till abstrakt kan användas i progressiv skrivträning och att skilja mellan två genrer som behandlar samma ämne är upplysande. Det ger en ökad förståelse för berättartekniker, tolkningsmöjligheter och textkonstruktion. Johansson poängterar dessutom att det jämförande arbetet hjälper till att skifta perspektiv och med tanke på den vikt som läggs vid att kunna se saker ur olika perspektiv i våra styrdokument så ligger det här naturligtvis helt rätt. I förlängningen innebär det också en större kunskap till kritisk granskning av subjektiva texter som vi varit inne på tidigare.
Läsning må vara svårt, men i takt med att vi erövrar nya sätt att läsa breddar vi också vår uppfattning och förståelse för omvärlden. Och det är alltid någonting att sträva efter.
