Krångliga begrepp med innebörd

Att finna relevanta källor är en av delarna när det kommer till att använda information. Hur tillförlitligheten hos dessa ska bedömas är den andra delen. Vi som lärare behöver både förkovra oss i litteratur kring källkritik och tillfällen att dryfta saker som filterbubblor eller Wikipedias källkvalitet. Något som stod klart för oss under förra årets Läslyft var hur förkunskaperna inom ett område är viktiga för hur man tar till sig ett material och närmar sig ett nytt område. Förlängt gäller då att om man känner till bakgrunden och förhållanden kring fenomenet så har man också mycket lättare att vara källkritisk.

Det källkritiska förhållningssättet ställer dock större krav än att endast avgöra om en källa är av god kvalitet. Jag tänkte föra in ett par begrepp som kanske inte är allmänt kända, varav det första är transferproblematik. Begreppet innebär att en källa kan uppfylla kriterierna för en god källa i ett visst sammanhang, men i ett annat sammanhang är det andra värden som efterfrågas och det källkritiska resonemanget kan också skifta mellan olika situationer. En i vissa fall fullgod källa kan alltså i en annan kontext fallera helt.

Vi omges av källor och den allt ökande mängden av andrahandskunskap ställer stora krav på hur vi kan bedöma vem som ligger bakom kunskapen och vem vi kan förlita oss på. Helena Francke och Monica Johansson låter i sin artikel Källkritik på internet Patrick Wilson komma till tals, exempelvis angående vårt förhållande till andrahandskällor.

Dags att föra in ytterligare begrepp. Social epistemologi innebär att synen på kunskap är socialt baserat. Vissa personer, ting och dokument utgör kognitiva auktoriteter som vi förlitar oss på. En kognitiv auktoritet definieras som kompetens på området men Wilson trycker på att denne också är ärlig, noggrann och inte förleder dig. Man behöver då ha i åtanke att vad som uppfattas som en auktoritet i ett samhälle och en specifik miljö skiljer sig från hur det ser på andra platser och i andra sammanhang. Att vara kritisk och ha ett öppet förhållande till sina egna och andras kognitiva auktoriteter är alltså en viktig del i den källkritiska analysen.

Läraren är ju förstås en sådan auktoritet. Utsträckningen av auktoriteten kan i och för sig variera; ålder och bakgrund hos eleven, vilket ämne det rör sig om men kanske framförallt vilken relation man har påverkar. Vi är den absolut främsta källan till information för eleverna och de måste vara medvetna och påminnas om att det vi tar upp i undervisningen är urval. Innebörden av de krångliga termerna ovan kokar ju ner till att vi behöver ge eleverna alla möjligheter för att komma till roten med information, men att detta inte är så självklart hur man gör eller vad roten ens är i en given situation.