Är det bara att googla?

Informationskompetens är ett begrepp som inbegriper många av de utmaningar vi ställs inför i vår undervisning. Eller kanske mer rätt: elevernas utmaningar. Cecilia Gärdén presenterar i artikeln Informationssökning på internet begreppet som en literacitet vilken inrymmer förmåga att veta vilken information man är i behov av, hur man ska ta fram källmaterial som hör till en viss uppgift och hur relevanta dessa källor är. Inom vår lärgrupp slår vi lite skyldigt fast att detta är en förmåga vi tar en aning för givet att elever har, när det i själva verket är så att elever både nationellt och lokalt här på Karlberg rankar sig själva som goda informationssökare, när de i det ställningstagandet ofta värderar andra saker än det vi inom skolan eftersträvar. Den nätkompetens vi traditionellt efterfrågar i skolan saknas helt enkelt i alltför stor omfattning.

Det är vi undervisande lärare som behöver ge eleverna undervisning i informationskompetens. Vi måste bli bättre på att berätta om källanvändning i stort och startpunkten behöver nog vara hur man överhuvudtaget får fram en källa att förhålla sig till – sökställen och sökorden. När en elev ställs inför uppgiften att ”söka reda på fakta om det och det fenomenet” så ska vi nog inte förvänta oss att eleverna självmant hittar dels det vi har tänkt är snabba och självklara faktasökningar, dels de ställen där informationen ska användas till att skapa ny kunskap. Gerdén förordar elevaktiva arbetssätt som forskningsbara frågor där frågeställningen tas fram av eleven själv, grupparbeten och frågor utan givna svar för att främja informationssökningskunskaper och återger talrika handledningsfrågor och informationssökningsmodeller som praktiska exempel på hur man kan få till en större medvetenhet kring informationen man är satt att ta fram, och vad man ska göra med den.

Biblioteket är ju en naturlig plats för informationsinhämtning, men används inte på det viset alla gånger. Skolans bibliotek, men också stadsbiblioteket är ”en ny värld som öppnas med nya möjligheter för skolarbetet” som en gruppmedlem formulerar det. Vi tänker och planerar för att göra skolbiblioteket till ett hjälpmedel i undervisningen som det inte är idag. Vad gäller sökmöjligheter behöver exempelvis licenserade databaser och bibliotekets faktiska böcker komma på tapeten igen. Elever behöver få ”bibliotekskunskap” och handledning under dagtid. Även lärare behöver handledning och vi i personalen kan nog vara behjälpta av fortbildning kring de informationsmöjligheter biblioteket erbjuder, så att vi ska kunna få in detta som en naturlig resurs dit eleverna går för att utveckla sitt arbete, istället för att bara ha en skön soffa att sitta i medan de googlar.