Blogg
Hej!
Jag är gymnasielärare med ämnena Svenska och Historia i legitimationen. Min roll som förstelärare är att fungera som lärledare för den kollegiala fortbildningen vid Karlbergsgymnasiet i Åmål. På senare år har jag arbetat en del med att skriva i olika former (som denna blogg) och Jag har (naturligtvis?) ett brinnande intresse för läsning.
Bloggens titel syftar till den stora kompetenshöjningsinsatsen Läslyftet - Åmålsmodellen som Åmåls kommun bedriver. Det är Skolverket som står bakom ett nationellt skolutvecklingsprogram och har tagit fram, och fortsätter ta fram, kursinnehåll tillsammans med universitet runt om i landet. Läsåret 16/17 sjösatte kommunen detta bland i princip all dess pedagogiska personal. Läsåret 17/18 vinnlägger vi oss om att rikta utbildningsinsatserna så att alla delar av skolan får del av det som är mest angeläget för just dem.
Jag kommer alltså agera som lärledare i denna kollegiala process, vilket innebär att jag inom min lärargrupp på gymnasiet ska leda samtalen och driva dem framåt. Meningen är att eleverna ska få en bättre läs- och lärkompetens genom att vi lärare själva blir uppmärksamma på hur inlärning sker och hur vi implementerar våra kunskaper i klassrummet.
Denna blogg kommer bjuda på mina tankar kring det arbete vi genomför, vilka tankar och spörsmål som gror och tar fart. Vart det bär vet jag inte, men det ska bli intressant att företa resan. Välkommen du också!
/Stefan
Vi har i vår lärgrupp flera gånger under året kommit in på de problem vi upplever att det finns mellan vad vi lärare menar och hur eleverna uppfattar det vi säger. Det betyder att orden inte alltid står för samma sak hos lärare och hos eleverna. Ibland förstås de inte alls. Begreppsförståelsen har på senaste tiden aktualiserats ytterligare genom de nationella proven och formuleringar från kunskapskraven känns igen i det nationella provmaterialet som eleverna får ut. Många gånger säger sig elever veta vad ”utförligt”, ”nyanserat” och ”träffsäkert” innebär, men när de ombeds exemplifiera så kan de många gånger inte göra det.
Läraren har ett ansvar att jobba med detta. Vi behöver förse eleverna med exempel på vad de olika formuleringarna faktiskt står för. Att koppla kunskapskraven, och därmed då även de nationella proven, till den löpande undervisningen är rätt väg att gå. Vi behöver exemplifiera och konkretisera begreppen så att eleverna förstår vad som menas med dem, och även att vi själva har dem för ögonen när vi konstruerar uppgifter.
Att kunna se kopplingar mellan olika språk och se bakåt på det egna språkets utveckling skapar förståelse kring ordens och begreppens betydelse idag. Språkträden och dess grenar står stadigt, men eleven behöver finna tag i sin inre Ratatosk, ekorren som i myten far runt med budskap i världsträdet Yggdrasil. Denne behöver släppas lös att springa upp och ned längs stammen, sticka in huvudet i en eller annan bortglömd urholkning och till och med skutta över till ett annat träd för en sekund. Ett språk existerar aldrig i ett vacuum utan i relation med andra och för att riktigt förstå det behöver vi finna dessa kopplingar och förbindelser.
Taggar
Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg