SOL i Värmland

Blogg

SOL i Värmland

SOL i Värmland är ett av arton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika…
SOL i Värmland är ett av arton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika kompetenshöjande insatser inom språk- läs- och skrivutveckling för språk-, läs- och skrivutvecklare och för lärare. Är du intresserad av verksamheten så tag kontakt med samordnare Marlene Andersson via mejl: marlene.andersson@hammaro.se

Diskussioner och workshops om språkutvecklande arbete

I Torsby kommun arbetar vi just nu med implementering av vår Plan för språkutvecklande arbete.

En arbetsgrupp bestående av sex personer från kommunens förskolor och skolor har arbetat fram ett gemensamt dokument för förskolan och skolans tidiga år.

Tanken är att planen ska stötta oss i vårt arbete med att ge våra elever likvärdiga förutsättningar att utveckla språket. Vi som arbetar i förskolan och skolan ska kunna använda planen som grund vid vår planering.

Vi vill att alla som arbetar i förskolan och skolan ska ha en teoretisk grundkunskap om hur språket utvecklas i tidig ålder samt en medvetenhet om vikten av förebyggande arbete och tidiga insatser.

Planen ska även stötta oss i vad man gör om språket inte utvecklas som förväntat.

Vi vill också skapa kommungemensamma rutiner för arbete med och uppföljning av elevers språkutveckling, vilket ger likvärdiga förutsättningar för alla våra elever.

Genom planen skapas ökad förståelse för språkutveckling i olika åldrar och hur man arbetar med detta i förskola och skola. Det skapar i sin tur förutsättningar för en röd tråd mellan förskolans och skolans arbete.

Planen för språkutvecklande arbete tar avstamp i vikten av att arbeta förebyggande för att främja en god språkutveckling och genomsyras av tankar utifrån ett relationellt perspektiv på lärande. När man utgår från ett relationellt perspektiv innebär det att kommunikation och samspel mellan individen och omgivningen har en framträdande roll.

De olika delar som planen innehåller är:

  • Styrdokument
  • Teoretisk bakgrund
  • Betydelsefulla metoder för god språkutveckling
  • Om språket inte utvecklas som förväntat
  • Bilagor:
    • Rutin för stödinsatser i förskolan
    • Arbetsgång över extra anpassningar och särskilt stöd
    • Plan för kartläggning i förskoleklass
      Rutiner för genomförande av bedömningsstöd i åk 1 och 2
      Rutiner för sva-beslut

Arbetet med implementering av planen sker i flera steg. Förskolans personal har vid tre tillfällen träffats i olika grupper för genomgång av innehållet i planen samt workshops där olika metoder och arbetssätt har prövats. Förskolans specialpedagog har ansvarat för planeringen och en av skolans speciallärare har deltagit för att kunna ge exempel på hur skolan fortsätter förskolans påbörjade arbete inom olika områden. Fokus har varit att all personal ska få möjlighet att bekanta sig med innehållet i planen och få en bakgrundskunskap inför sin egen genomläsning av planen.

Under våren kommer det ges tillfällen till diskussioner i förskolornas arbetslag med utgångspunkt i det lästa.

Vid tre av skolorna och fritidshemmen har utvecklingsgruppen planerat implementeringsarbetet, vilket sedan har genomförts i flera steg. Pedagogerna har läst planen och diskuterat innehållet vid två tillfällen. Första tillfället handlade om den teoretiska bakgrunden och andra tillfället handlade om metoder och arbetssätt. Till varje träff hade pedagogerna med sig reflektioner vilka diskuterades i mindre grupper.

Några av de reflektioner som kom upp vid diskussionerna är:

Bra med ett samlat dokument för kommunen. Man får en helhetssyn när det är både förskola och skola.

Relationellt perspektiv, lärande utvecklas i samspel med andra. Det lyftes positiva exempel i gruppen där man sett framsteg i det sociala samspelet med elever.

Bra att få diskutera barns språkutveckling.

Svårt att hjälpa de som har en språklig sårbarhet.

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga insatser. Garanti är ett ord som förpliktigar. Vi testar av eleverna för att se vilka behov som finns men det är inte alltid lika lätt att få till de insatser som krävs.

– Det är bra att ”Plan för språkutvecklande arbete” har skrivits så att vi har en gemensam grund att stå på.

Framgångsfaktorer för en språkutvecklande lärmiljö – anpassa fritidsverksamheten för våra elever som går där. Reflektera över hur vi arbetar med dessa framgångsfaktorer.

Språkplanens metoddel ger stor igenkänning och inspiration att använda olika metoder. “Guldgruva” för nya kollegor. Metoder som fallit i glömska kan tas upp igen. Planen är lättläst och “handfast”.

Språksvårigheter kan misstas för ointresse, koncentrationssvårigheter, beteendeproblematik, läs- och skrivsvårigheter. Här måste en klasslärare ha hjälp att reda i vad som är vad av kunnig personal.

Diskuterade vidare hur viktigt det är att jobba med att skapa inre bilder till högläsning. Något vi upplever kan vara svårt för många elever.

Bra och tydligt dokument, tydliga rubriker.

– Det är bra att det går från förskola upp till åk 3. Hoppas att förskolepersonal också uppskattar att läsa om vad vi fortsätter med i skolan. Vi önskar en fortsättning upp till åk 9.

Bra för ny personal då denna är en bra grund att ta stöd i.

Den är bra att ha som en lathund och att alla har samma information.

De tre skolorna och fritidshemmen har haft workshop vid ett tillfälle där pedagogerna gick mellan olika stationer med innehåll från planens metoddel. Det handlade bland annat om högläsning och hur man kan arbeta kring att skapa inre bilder. Pedagogerna läste en kort text högt för varandra, pratade om inre bilder och tipsade även varandra om högläsningsböcker.

En station handlade om hur man kan arbeta explicit med olika undervisningsinnehåll genom att hålla minilektioner. Innehållet kan bland annat riktas emot vilka olika uttryck som kan användas istället för ordet ”sa” när man skriver berättelser. När eleverna sedan börjar arbeta på egen hand med att skriva kan detta belysas extra.

Vid nästa station tog pedagogerna del av ett förslag på arbetsgång för hur man kan öva avkodning på gruppnivå genom upprepad läsning. De tränade även på en exempeltext tillsammans i grupperna.

Förskolans specialpedagog gästade skolans workshop och visade hur förskolan arbetar med Ordmoln, som är ett sätt att berika och utvidga de yngre barnens ordförråd kring ett specifikt område. Ordmolnen är en sammanställning av ord och begrepp som sätts upp vid utvalda mötesplatser på förskolan eller används i temaarbeten. De blir ett verktyg för de vuxna i samtalet med barnen då de breddar och varierar den verbala kommunikationen. Med ordmolnets hjälp förs nya ord in i förskolans lekar och aktiviteter.

Fritidshemmens pedagoger diskuterade även hur deras läsmiljöer skulle kunna utvecklas. Tankar om läshörnor och lugna rum kom upp liksom hur man kan visa eleverna vilket utbud av böcker som finns, till exempel med hjälp av boklådor, bokhyllor och att ”fronta” böcker på tavellister. Olika teman diskuterades, där man kan utgå från ”veckans barnboksfigur” och måla, klä ut sig m.m.

Några kommentarer från workshopen var:

– Upprepad läsning på annat sätt, bra!
– Bra träff och diskussioner, utbyte mellan skolor, lite nya idéer och input.
– Jag tar med mig en medvetenhet om att jobba mer riktat och uttalat med inre bilder hos eleverna efter högläsning.
– Roligt! Många tankar och idéer!
– Nyttigt!
– Tar med mig lite nygammal kunskap och ny inspiration. Flera saker som jag jobbat med förut som jag blivit påmind om idag.
– Trevligt, lärorikt, intressant. Man får lust att pröva på de ”nygamla” strategierna direkt.
– Trevligt att träffa kollegor från andra skolor och få ”input”. Nya tips!
– Spännande att prova på Ordmoln, kan användas i alla åldrar.
– Bra med en inblick i förskolans arbete.
– Inspiration från kollegor och workshopens innehåll.
– Motiverad och taggad!

En tanke när denna plan arbetades fram var just att kunna fånga upp metoder och arbetssätt som skolans pedagoger har mött tidigare i olika sammanhang, till exempel genom Läslyftet och SKUA. Skolorna har även ny personal som inte varit med vid de tidigare utbildningarna och som på det här viset får en möjlighet till samma grund som övriga. Att pedagogerna upplever igenkänning och lust att prova på nygamla strategier känns mycket positivt!

Under vårterminen kommer det pågå ett fortsatt arbete kring metoder och arbetssätt för skolans och fritidshemmens pedagoger.

Sammanställt av Marie Gerke, speciallärare och utvecklingsledare, Torsby kommun.

Taggar

Lämna ett svar

Skapa konto

Senaste blogginläggen

Arkiv

Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg