SOL i Värmland är ett av arton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika…
SOL i Värmland är ett av arton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika kompetenshöjande insatser inom språk- läs- och skrivutveckling för språk-, läs- och skrivutvecklare och för lärare. Är du intresserad av verksamheten så tag kontakt med samordnare Marlene Andersson via mejl: marlene.andersson@hammaro.se
Vi passade på att få en kort intervju med Lisa i samband med detta.
Vad arbetar du mest med just nu?
Jag arbetar som lektor i literacy och skolans digitalisering vid Center för skolutveckling i Göteborg. Det innebär att på olika sätt stödja en skola på vetenskaplig grund, t.ex. bidra till att stärka utbildningar och insatser vi gör men också vara med och driva praktiknära forskning i skolor i Göteborg. Min avhandling ”Kritiskt digitalt textarbete i klassrummet” handlar om hur man kan arbeta med ett kritiskt förhållningssätt i digitala textmiljöer. Många av de aktiviteter jag är inblandad i som lektor har därför just arbetet med texter i digitala miljöer i fokus.
Vilka råd skulle du vilja ge till lärare som vill utveckla sin undervisning?
För att eleverna ska bli utrustade med de kritiska förmågor som krävs i samhället idag, behöver de möta en mängd olika typer av texter och perspektiv i undervisningen. Där är de digitala redskapen i klassrummet en viktig resurs. Kritiskt digitalt textarbete handlar dock inte bara om att involvera en mängd texter som man ska avgöra trovärdigheten hos, utan också om egenmakt. Undervisningen behöver därför även involvera kunskaper om hur texter är skapade för att vissa perspektiv ska framträda och hur man som användare kan bidra till att göra fler röster hörda.
Det kan konkret innebära att med jämna mellanrum välja ut en text som man vet är vanlig i samhället och som ligger nära elevers erfarenheter (sociala medier, vloggar, spel osv.) och analysera den tillsammans med eleverna. Fundera över vilket budskap och perspektiv den förmedlar samt hur den är konstruerad för att få fram detta. Reflektera sedan kritiskt t.ex. över vilka röster som inte hörs, konsekvenser av möjligheterna till spridning eller av reklamfinansiering samt hur texten skulle kunna förändras för att nya perspektiv ska kunna komma fram.
Vilka råd skulle du vilja ge till rektorer som vill utveckla sitt arbete med att vara pedagogiska ledare?
Min avhandling visar bland annat att utan goda kunskaper om hur digitala texter fungerar och kan användas, så riskerar de kritiska kompetenserna att bli begränsade. Jag tänker därför att det är viktigt att lärare får goda förutsättningar att stödja elevers utveckling av de specifika textkompetenser som krävs i dagens samhälle.
En grundläggande förutsättning är förstås tillgång till digitala redskap i klassrummet. Samtidigt är användningen av digitala och multimodala texter i klassrummet relativt ny pedagogisk kunskap för många lärare och inte sällan är förknippad med utmaningar. Studier har visat att för att komma vidare behöver lärare därför också goda möjligheter att stödja varandra i hur digitala texter kan användas i klassrummet, t.ex. genom det lokala utvecklingsarbetet på en skola.
Stort tack, Lisa, för föreläsningen och för att du ville vara med här på vår blogg på Pedagog Värmland!
