Logotyp bestående av karta över Värmland med punkter sammanbundna med streck. En större cirkel står det SOL Språk-,skriv- och läsutveckling i Värmland.

Blogg

SOL i Värmland

SOL i Värmland är ett av arton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika…
SOL i Värmland är ett av arton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika kompetenshöjande insatser inom språk- läs- och skrivutveckling för språk-, läs- och skrivutvecklare och för lärare. Är du intresserad av verksamheten så tag kontakt med samordnare Anders Biörklund via mejl: anders.biorklund@karlstad.se

Den röda tråden

Den här sommaren har det hänt en hel del som påverkar lågstadiepedagogerna. Skolverket har gett ut ett nytt bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1-3 och läroplanen har kompletterats med ett kunskapskrav gällande läsning i årskurs 1.

Den här sommaren har det hänt en hel del som påverkar lågstadiepedagogerna. Skolverket har gett ut ett nytt bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1-3 och läroplanen har kompletterats med ett kunskapskrav gällande läsning i årskurs 1. Dessutom har Nya Språket lyfter reviderats. Från och med 1 juli 2016 är det obligatoriskt att använda både bedömningsstödet och kunskapskravet i åk 1.

Bedömningsstödet utgår från kursplanen och dess kunskapskrav samt relaterar till Nya språket lyfter. Det finns alltså en ”röd tråd”. Låt mig ge ett fiktivt exempel på hur man som lärare kan låta de olika ”materialen” stödja varandra. Exemplet avser den första läsinlärningen.

Avstämning A i Nya Språket lyfter är exakt densamma som avstämning A i bedömningsstödet, nämligen ”Eleven har knäckt läskoden och visar förståelse för innehållet.”

Hur detta tar sig uttryck specificeras närmare i Nya språket lyfters observationspunkter:

  • Eleven visar uppmärksamhet vid högläsning
  • Eleven deltar i textsamtal och läser ord som helheter (logografisk läsning)
  • Eleven bidrar med egna erfarenheter i textsamtalen och börjar använda ljudning i det egna läsandet
  • Eleven förstår det lästa och har knäckt läskoden
  • Eleven för enkla resonemang om textinnehållet och läser själv kortare elevnära texter

Nya språket lyfter visar på vad läraren ska observera hos eleven och ger även förslag på undervisning som främjar elevens lärandei det specifika avseendet. Enligt min mening är kompendiet till stor hjälp för läraren när hen ska planera sin undervisning utifrån elevernas nivå.

Bedömningstödets syfte är att ge en bild av elevens läsutveckling. Vid avstämning A prövas om eleven knäckt läskoden och visar förståelse för innehållet genom att pröva huruvida:

  • Eleven namnger i stort sett alla bokstäver och vet hur de låter
  • Eleven urskiljer ord i meningar
  • Eleven läser ord och enkla meningar med hjälp av både logografisk helordsläsning och ljudningsstrategi
  • Eleven prövar att läsa om och korrigera sig själv på uppmaning
  • Eleven visar förståelse för innehållet vid egen högläsning genom att kommentera och återge något av det lästa
  • Eleven visar förståelse för innehållet vid lärarens högläsning genom att samtala om innehållet och jämföra det med egna erfarenheter

Förenklat vill jag alltså säga att Nya Språket lyfter fungerar som underlag för lärarens undervisning och bedömningsstödet prövar hur undervisningen fungerat för gruppen och för enskilda elever. Detta ger sedan stöd för lärarens fortsatta undervisning. Elevens resultat på bedömningsstödets ”prov” utgör också ett av underlagen för bedömning av huruvida eleven nått kravnivån i kunskapskravet för åk 1. Detta kunskapskravet i svenska lyder:

Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. Genom att kommentera och återge någon för eleven viktig del av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande läsförståelse. Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv. I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter.

Jag menar att om läraren använt Nya språket lyfter och bedömningsstödet så bör man ha ett gott underlag både för sin summativa och för sin formativa bedömning – på gruppnivå och på individnivå. Naturligtvis blir det mer komplicerat i verkligheten eftersom vi måste jobba med fler förmågor och med fler avstämningspunkter parallellt.  Jag tror ändå att det är till god hjälp att försöka skaffa sig en överblick och jämföra Nya Språket lyfter, bedömningsstödet och läroplanen med dess kursplaner. Vad tror ni?

Taggar

Lämna ett svar

Skapa konto

Senaste blogginläggen

Arkiv

Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg