Har du pratat med skolbibliotekarien än? 

Terminen har precis börjat. Planeringar ska färdigställas, arbetsområden formas och årets undervisning ta form. Mitt i allt detta finns en profession som ibland glöms bort i den tidiga planeringen: skolbibliotekarien. 

I mitt förra blogginlägg skrev jag om vad ett skolbibliotek är och varför det spelar roll. Jag lyfte skolbibliotekets betydelse för läsning, lärande, medie- och informationskunnighet och likvärdig utbildning. Men skolbiblioteket blir inte en självklar del av skolans arbete av sig självt. Dess verkliga betydelse syns när det blir en del av den pedagogiska verksamheten och bidrar till elevernas lärande på ett medvetet och planerat sätt. 

Många lärare kontaktar skolbibliotekarien när det är dags att låna böcker till ett arbetsområde eller få hjälp att hitta material. Det är naturligt och ofta värdefullt. Men de största möjligheterna uppstår ofta tidigare än så, när undervisningen fortfarande befinner sig i planeringsstadiet. 

När lärare och skolbibliotekarie planerar tillsammans från början blir skolbiblioteket en del av undervisningens utformning, genomförande och utveckling. Skolbibliotekarien bidrar med sin professionella kompetens inom litteratur, läsfrämjande arbete samt medie- och informationskunnighet. På så sätt blir skolbiblioteket inte ett komplement till undervisningen, utan en del av skolans pedagogiska verksamhet. 

Det finns flera skäl att ta kontakt redan när läsåret planeras. För det första får du tillgång till en pedagogisk samarbetspartner med särskild kompetens inom litteratur, läsning, informationssökning och källkritik. För det andra kan ni tillsammans skapa bättre förutsättningar för elevernas läsutveckling och läsmotivation genom att välja texter, arbetssätt och aktiviteter som passar gruppens behov. För det tredje behöver du inte göra allt själv. Genom att planera tillsammans kan ni dela idéer, resurser och ansvar och samtidigt ge eleverna tillgång till fler perspektiv och kompetenser. 

Samtidigt visar erfarenheter från skolor att samarbetet ofta bygger på enskilda initiativ och personliga kontakter snarare än på långsiktig planering. För lärare kan det därför vara värdefullt att ta reda på om det finns en skolbiblioteksplan på den egna skolan eller hos huvudmannen och hur den beskriver samverkan mellan lärare och skolbibliotekarie. En sådan plan kan vara ett viktigt stöd för att skapa långsiktiga former för samarbete och göra skolbiblioteket till en naturlig del av skolans pedagogiska verksamhet. 

Kanske är det också här kopplingen till mitt förra inlägg blir som tydligast. Om vi menar allvar med att skolbibliotek spelar roll för elevers lärande behöver skolbiblioteket också ges en naturlig plats i skolans pedagogiska verksamhet. Skolbibliotekets uppdrag handlar inte bara om böcker, lokaler eller tillgång till information. Det handlar om en pedagogisk verksamhet och en profession som kan bidra till elevernas läsning, kunskapsutveckling och kritiska tänkande. Därför behöver skolbiblioteket finnas med i planeringen, inte bara i genomförandet. 

Så när du planerar årets arbetsområden, fundera inte bara över vad eleverna ska lära sig. Fundera också över vem du kan samarbeta med för att skapa de bästa förutsättningarna för lärandet. Så min enkla fråga är: 

Har du pratat med skolbibliotekarien än? 

Desiré Larsson

Medie- och skolbibliotekssamordnare

Region Värmland