Stulen Prideflagga

För ett par helger sedan var det någon som vandaliserade vår flaggstång genom att skära av linan och stjäla Prideflaggan, som vi har haft upp sedan läsårsstarten. När det hände så tänkte jag inte så mycket mer än att det var synda att en del människor har svårt att lämna andras saker i fred. Vi bestämde oss snabbt för att ordna med en ny flaggstång. En sådan stång där linan löper invändigt och inte lämnar några tillfällen för klåfingrigt tjuvbeteende.

Vi väntar fortfarande på ny flaggstång (ny Prideflagga är redan inköpt av vår vaktmästare). Det som har hänt sedan dess är att jag fått ett par reaktioner på det som hänt. Häromdagen fick jag ett tackmejl för att vi äntligen tagit ner Prideflaggen. Tidigare har jag fått frågor kring vad det är för fel på den svenska flaggan och varför vi inte hissar den. Jag har även fått reaktioner som förvånar mig där vuxna människor reagerar med glädje och uppsträckta armar när de får information att flaggan blivit stulen.

För mig är det här signaler att Prideflaggan som symbol är viktigare än någonsin. Jag kan inte förstå att den väcker så starka känslor. Vad spelar det för roll att vi använder Prideflaggan som vimpel? Vi hissar ju svenska flaggan som vi ska när det är allmänna flaggdagar. Vi har alltså inte bytt ut och bytt bort den svenska flaggan. Till saken hör att vårt elevhälsoteam på skolan är HBTQ-certifierat, tillsammans med alla andra elevhälsoteam i kommunen, och det vill vi stolt visa.

Jag är en medelålders vit man i chefsposition. Jag definierar mig som heterosexuell cisperson. Jag är alltså en del av en majoritet av de som har makt i dagens samhälle. Jag har aldrig behövt känna mig diskriminerad eller trakasserad för den jag är. Det är aldrig någon som ifrågasatt mig eller mina livsval. Jag har aldrig blivit ifrågasatt av vårdgivare när jag uppger kön eller känt att frågor i enkäter inte rör mig. Jag får älska vem jag vill och har fått gifta mig med den jag vill.

I min roll som rektor är det mitt jobb att se till att skolan främjar förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. I det ingår att se till att ingen utsätts för diskriminering utifrån från någon av diskrimineringsgrunderna. Om vi upptäcker diskriminering så ska vi aktivt motverka detta. Dessa rader står inskriva i vår läroplan i det avsnitt som beskriver skolans värdegrund och uppdrag. Det är därför vi flaggar. Frågan är högaktuell i Skottland just nu. Där ligger ett förslag att kunskap om diskriminering ska finns i kursplanerna. Så fort vi får vår nya flaggstång på plats så kommer vi hissa Prideflaggan för att visa var vi står i frågan.

Vi kommer flagga för att signalera att här är alla välkomna. Vi flaggar för att tala om att på Råtorp så är vi starka-trygga-olika-lika-tillsammans. Om du är en sådan person som blir provocerad över detta, ja, då är du det. Det är inte farligt att bli provocerad. Jag är säker på att du överlever och att du kommer klara dig fint trots att skolan flaggar med Prideflaggan. Det är helt ok för mig att du inte gillar det vi gör eller det vi står för. Det är ju trots allt inte för dig vi flaggar.
/Magnus Sjödin, rektor