Elevhälsan ska bli mer tillgänglig

I dag kom ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet som handlar om elevhälsa. Det här en komplettering av ett tidigare uppdrag. Nu får utredaren ett tilläggsdirektiv som innebär att analysera regleringen av tillgång till elevhälsa och komma med ett förslag om vad som är en acceptabel lägstanivå. Enligt departementet är en förutsättning för detta att tillgången på elevhälsa går att mäta och det ska lösas genom att huvudmannen ska rapportera in statistiskt underlag för att säkerställa en bra analys. 

Kort sagt så ska huvudmannen in med nyckeltal och då kommer elevhälsan bli mer tillgänglig. Förlåt, nu var jag kanske lite elak. Jag blir dock lite grinig när lösningen på alla utmaningar inom skolan stavas kontroll. Har vi inte nog med nyckeltal för att säkerställa att den vägen inte är rätt väg att gå? Självklart är jag för en satsning för att lyfta elevhälsan, men jag anser att kontroll i kombination med en finansiering grundat på statsbidrag inte är rätt väg att gå. Var finns tilliten i det förslaget? 

Jag vill i stället att rektors roll i elevhälsan ska skrivas fram ordentligt i lagstiftningen. Som det är nu är vi rektorer inte ens med på avbytarbänken om vi ser till paragraferna. I kap 2 §25-28 regleras vad som gäller för elevhälsan. Där nämns inte rektor överhuvudtaget. Vi kommer inte in i matchen förrän i Lgr 11 (s. 18) där vårt ansvar pekas ut: (rektor) har ett särskilt ansvar för att elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Varför inte bygga vidare på det ansvaret och lagstadga att elevhälsan ska ledas av rektor och ge rektor ekonomiska förutsättningar att göra det?

Låt oss fokusera på det uppdrag vi har kring våra elever och slippa bygga upp ytterligare ett administrativt system för inrapportering av nyckeltal. Hur mycket våra politiker (oavsett färg) vill kunna mäta kvalitet så går inte det när det gäller elevhälsa. Antingen har vi full måluppfyllelse och alla elever har utvecklats till sin fulla potential det vill säga hög kvalitet eller har vi inte full måluppfyllelse och eleverna har inte utvecklats till sin fulla potential och då har vi låg kvalitet. Så är ju våra styrdokument formulerade. I skolan så förväntas prima kvalitet, hela tiden, i varje process. Det finns ju ingen som nöjer sig med sekunda kvalitet. Det är här jag anser att våra politiker ska lägga energi och fokus. Ta en ordentlig diskussion om kvalitetsbegreppet och återkom när ni är klara med något annat än att vi ska rapportera in nyckeltal.
/Magnus Sjödin, lagom grinig rektor på Råtorps skolor