Här kan du läsa om vårt arbete med elevhälsa och hur vi skapar tillgängliga lärmiljöer på våra två skolor, Råtorpsskolan och Södra Råtorps skola. Du kommer få ta del av hur vi arbetar i vårt elevhälsoteam och hur vi arbetar…
Här kan du läsa om vårt arbete med elevhälsa och hur vi skapar tillgängliga lärmiljöer på våra två skolor, Råtorpsskolan och Södra Råtorps skola. Du kommer få ta del av hur vi arbetar i vårt elevhälsoteam och hur vi arbetar med elevhälsoarbetet i våra grupper. Vi vill ge exempel på ett sätt att arbeta. Du kommer få ta del av hur lärare och personal från elevhälsoteamet samt rektor på Råtorp resonerar kring elevhälsoarbetet och ta del av hur vi arbetar rent praktiskt för att skapa ökad delaktighet och tillgänglighet för våra elever.
Kort sagt: hur vi skapar tillgängliga lärmiljöer i praktiken.
Såhär i juletid så kommer man ofta in på tro av alla de slag, allt ifrån mörkerrädslor till tomtar och Jesus. Men hur är det med Hattie? Kiosk-vältaren ”Synligt lärande” har nu mer än tio år på nacken och jag hör den nämnas allt mer sällan. Jag ska villigt erkänna att det ibland går veckor emellan de tillfällen jag själv tänker på den. Ändå håller den sig förhoppningsvis kvar i våra medvetande.
Det finns en implementeringsteori som kallas ”The henhouse effect”. I sammanhanget innebär det att om man skrämmer upp en bunt hönor ifrån sina pinnar så blir det ett fasligt liv. Dock, smyger man dit lite senare så sitter alla höns åter på sina pinnar och inget har i grunden förändrats. Parallellen med att införa nyheter inom skolan kan vara smärtsam. Fast det gäller ju inte er skola så klart, inte min heller. Hur som helst så måste jag ändå fundera över hur jag får in Hattie i mitt klassrum. För jag vill inte gärna tänka att jag är tillbaka på någon gammal pinne. Så här kommer det …
I mitt klassrum finns en riktig klassiker. Ni har säkert en ni också. Det är en mugg jag stulit ifrån personalrummet (jag vägrar vara en av dom som stjäl hemma och bär till jobbet). I muggen har jag en glasspinne för varje elev och låter slumpen styra vem som får ordet. Detta är ett av mina sätt att visa tillit och förväntan till varje elev. Att låta alla komma till tals och att hjälpa mig själv se varje elev.
Jag är nära nog aldrig intresserad av ett resultat när någon får ordet. Den heliga graal hos mig är hur de tänker, vilka strategier de använder. Hur många olika strategier de kan komma på till samma uppgift. Vi använder oss av livlinor för den som känner sig osäker, ”Ring en vän” eller ”Fråga publiken” är bra. Poängen är att inte låta frågan dö, att behålla dialogen och att utforska tillsammans. Det är där jag kan vara formativ. Jag får en bra djup kunskap om hur eleverna tänker och jag kan dessutom följa med på resan. I dialogen kan jag hela tiden förtydliga vad vi exakt jobbar med. Eleverna får förklara och undervisa både mig och varandra. Det ger oftast en bredare bild än när enbart jag har en traditionell genomgång. Dessutom bygger vi relationer i samtal som är själva grundbulten för vår tillit, trivsel och trygghet.
Så som jag ser det så har jag här fått med topp 6 av de saker Hattie menar har störst effekt. Något ska man ju tro på, jag tror på Hattie, dessutom är det kul att undervisa så. Vilket ämne jag undervisar i? Ja, det är flera olika…
/Stefan Hallberg, andrelärare i Ma/No/So Råtorpsskolan
