Blogg
Här kan du läsa om vårt arbete med elevhälsa och hur vi skapar tillgängliga lärmiljöer på våra två skolor, Råtorpsskolan och Södra Råtorps skola. Du kommer få ta del av hur vi arbetar i vårt elevhälsoteam och hur vi arbetar med elevhälsoarbetet i våra grupper. Vi vill ge exempel på ett sätt att arbeta. Du kommer få ta del av hur lärare och personal från elevhälsoteamet samt rektor på Råtorp resonerar kring elevhälsoarbetet och ta del av hur vi arbetar rent praktiskt för att skapa ökad delaktighet och tillgänglighet för våra elever.
Kort sagt: hur vi skapar tillgängliga lärmiljöer i praktiken.
Under dagen har jag varit i Stockholm och föreläst tillsammans med Skolverket. Fokus låg på fritidshemmet och de nya skrivningar som gjorts rörande fritidshemmet. MItt fokus var elevhälsoarbetet för fritids och hur vi arbetar med detta på Råtorp. Jag har fått förmånen att delta även i Malmö och Jönköping. Det är en ny och annorlunda upplevelse. Samtidigt är det roligt att få prata om två av mina käpphästar: fritidshemmet och elevhälsoarbetet.
Min ambition med dessa föreläsningar är att lyfta fram fritidspedagogens spetskompetens när det gäller elevhälsoarbetet. Jag anser att det är viktigt att våga lyfta skillnaderna mellan våra kompetenser inom skolan. MIn grundfråga är alltid: vad ska jag med lärare/fritidspedagoger/elevhälsoteam till? Jag vet att det kan te sig en smula bryskt att ställa den frågan, men det handlar om att få fram vad som är kärnan i respektive kompetens. Det finns nämligen inget självändamål i elevhälsoarbetet utan det handlar om att sätta eleven i centrum i alla lägen. När det gäller vad jag ska med fritidspedagoger till så är mitt svar: i det sociala arbetet kring eleverna. Där bedömer jag att fritidspedagogerna har sin spetskompetens. De är skickliga i att skapa tillitsfulla relationer med eleverna. Det är lätt att glömma bort vikten av tillit och förtroende i våra verksamheter. Det kan vara lätt att gå vilse bland alla andra krav som ställs på skolan. Och visst är det lättare att mäta meritvärden än mående?
När man tittar på den bild som Skolkommisionen gjort för att illustrera hur vi ska nå de nationella målen, så tycker jag att vattenstämplarna är det mest intressanta. Om man tänker sig bilden som en tusenlapp och allt det som står på den tusenlappen som symboler för att lyfta fram värdet, så är vattenstämplarna det som signalerar äkthet. Har vi inte tillit och välmående så spelar det mindre roll vad som trycks på sedeln. Finns inte vattenstämplarna så är sedeln falsk. Här anser jag att fritidspedagogerna har mycket att ge.
Det är dock viktigt att uppdraget alltid måste komma från elevhälsoteamet. Det är teamet och i slutändan rektor, som måste fatta beslut om dessa uppdrag. Annars finns en risk att resurser ges med ett annat fokus än på elevhälsoarbete. Det är även viktigt att komma ihåg att vi aldrig får lägga ansvaret för vårt förbättringsarbete på enskilda elever, klasser eller grupper. Det är alltid vi professionella som ska anpassa våra planeringar, våra strukturer, vår lärmiljö och vår organisation efter de behov som finns i den grupp eller klass vi har framför oss. Här tror jag att SPSMs tillgänglighetspaket är en mycket bra väg framåt. Att börja fundera kring den pedagogiska miljön, den fysiska miljön och den sociala miljön kring eleven är ett stort kliv i rätt riktning. Skapar vi dessutom tillgänglighet och delaktighet hos våra elever så kommer vi nå fler elever med våra planeringar. Vår specialpedagog kommer berätta mer om hur vi kommer arbeta med detta tillsammans med våra fritidspedagoger i ett kommande inlägg.
/Magnus Sjödin, rektor
Ps.Det finns fortfarande platser kvar till konferensen i Karlstad den 7 september. Mer information hittar du här.
Taggar