Här kan du läsa om vårt arbete med elevhälsa och hur vi skapar tillgängliga lärmiljöer på våra två skolor, Råtorpsskolan och Södra Råtorps skola. Du kommer få ta del av hur vi arbetar i vårt elevhälsoteam och hur vi arbetar…
Här kan du läsa om vårt arbete med elevhälsa och hur vi skapar tillgängliga lärmiljöer på våra två skolor, Råtorpsskolan och Södra Råtorps skola. Du kommer få ta del av hur vi arbetar i vårt elevhälsoteam och hur vi arbetar med elevhälsoarbetet i våra grupper. Vi vill ge exempel på ett sätt att arbeta. Du kommer få ta del av hur lärare och personal från elevhälsoteamet samt rektor på Råtorp resonerar kring elevhälsoarbetet och ta del av hur vi arbetar rent praktiskt för att skapa ökad delaktighet och tillgänglighet för våra elever.
Kort sagt: hur vi skapar tillgängliga lärmiljöer i praktiken.
Jag vet inte varför det känns så. Jag känner det i magen då och då. Måste lära mig förstå, det där jag känner då och då. Berätta hur du mår. Berätta så jag förstår. Är du arg som ett bi eller glad som en lax eller rädd som en hare? Är du arg som ett bi eller glad som en lax eller rädd som en hare?
Det här är delar av en sång om känslor som vi fick lära oss på lärarutbildningen för många år sen. Det är Mona Persson Aronssons fina sång och den fick vi gärna använda i vår framtida undervisning sa Mona. Tack snälla! Den använder jag mig av då och då.
Jag undervisar i musik på Råtorpsskolan i årskurs 1-6. I klass ett har vi under våren pratat en del om känslor. Det är mycket som händer i både den stora och den lilla världen. Att sjunga sånger om känslor är ett sätt att närma sig sina egna tankar. Vi har också lyssnat på några av Anders Lundins och Lars In de Betous ”Känsliga bitar”. Dessa sånger både roar och väcker frågor. Barnen har så många kloka tankar. Vi bestämde oss för att försöka skriva klassens egna känslosånger. Än så länge har det blivit två, en från varje grupp.
Så här gjorde vi: eleverna fick fundera på vilken känsla låten skulle handla om och alla förslag skrev jag på tavlan. När de tänkt en stund hade vi omröstning. Valen föll på arg och rädd. Sen var det bara att börja jobba med orden. Alla ord som eleverna associerade med rädd eller arg skrev jag på tavlan. Av orden formulerade de meningar som jag också skrev upp. Tillsammans grupperade vi meningarna och texten växte fram inför barnens ögon. Vi provade olika varianter tills vi var nöjda.
Till en sångtext behövs rytm och melodi. För att hitta känslan läste vi texten tillsammans många gånger, samtidigt som vi spelade på olika rytminstrument. Vi nynnade och försökte hitta nån liten melodislinga som kunde fungera. Hela tiden spelade jag in på telefonen för att minnas. Sedan försökte jag hitta några ackord som kunde passa till. När vi var helt nöjda spelade vi in vår låt.
I denna process som tagit några musiklektioner i anspråk har eleverna fått sjunga om känslor, lyssna på musik om känslor, sätta ord på egna känslor och diskutera känslor med sina kamrater. De har fått se hur en text kan växa fram genom att ord sätts samman till meningar, hur en text kan förändras och förbättras, och de har tränat på att läsa högt tillsammans. Lika mycket svenskundervisning som musikskapande. De har tillsammans producerat en text, en sång som har en mottagare. De är oerhört stolta över vad de åstadkommit och vill gärna dela med sig till andra. Samtidigt har de fått prata om saker som är viktiga för dem.
I min undervisning strävar jag efter att skapa helhet. Eleverna behöver känna sammanhang och förstå att allting hänger ihop. Musik och svenska hör ihop precis som att skolan och livet hänger ihop. Jag ser dig och du är viktig för mig. Jag är inte ensam om mina tankar. Jag är viktig och du är viktig. Tillsammans kan vi göra skillnad. Ett elevhälsoperspektiv.
