Tillgängliga lärmiljöer?

För en tid sedan skrev jag om när SPSM var i Karlstad och pratade om tillgängliga lärmiljöer. Då fick vi tipset om en rapport som Skolverket gjort, där de genomfört en studie av skolhuvudmännens arbete för grundskoleelever med funtionsnedsättning. Eller kort och gott: Rapport 440. Visserligen ligger fokus på elever med funktionsnedsättning, men tankarna kring hur tillgängliga lärmiljöer skapas gäller samtliga elever. Rapporten lyfter bl a fram hur samspelet mellan den pedagogiska lärmiljön, den sociala lärmiljön och den fysiska lärmiljön. SPSM har även här en triangel som visar hur detta samspel kan se ut.

I rapporten har Skolverket vänt sig till några viktiga aktörer i styrkedjan: huvudmannen, rektor samt specialpedagog/lärare. Det blir tydligt i fråga efter fråga att de tre aktörerna har olika bilder kring vilka förutsättningar som ges till elever med funktionsnedsättning. Det sammanfattas i slutet av rapporten på följande sätt: ”Generella mönster som vi kan se är att ju närmare eleverna och den dagliga verksamheten de svarande är desto mer negativa uppfattningar har de kring hur skolor och huvudmän arbetar med att undanröja hinder för elever med funktionsnedsättning”. Det är en ganska nedslående slutsats. Jag tror det är viktigt att lyfta denna diskussion och skapa forum för de olika aktörerna i styrkedjan att mötas. Jag tycker att även lärarna och eleverna ska få möjlighet att delta vid en sådan diskussion. Det är först när vi jämför våra olika bilder vi överhuvudtaget har möjlighet att skapa en gemensam bild.

Ytterligare en viktig slutsats är att skolan behöver skapa systematik kring eleverna med funktionsnedsättning och följa upp och analysera situationen kring tillgängligheten för dessa elever. Här har vi rektorer en viktig roll. Det är vi som leder arbetet i elevhälsan och det är där, som i alla fall jag, anser att det pedagogiska ledarskapet märks mest. Frågor som vi behöver ställa oss är hur vi arbetar med inkluderande lärmiljöer, hur vi når alla elever, hur vi organiserar oss för att nå de vi inte når vidare och de som är i svårigheter? Har vi dessa frågor uppe vid varje tillfälle vi träffar ett arbetslag så skapar vi större möjligheter att lyckas i arbetet med att skapa tillgängliga lärmiljöer. Den triangel som SPSM tagit fram är ett bra verktyg för varje elevhälsa, men även för varje undervisande pedagog.

Apropå undervisande pedagoger så skriver Skolverket: ”SPSM anger för att utbildning ska bli tillgänglig för alla elever måste skolpersonalen ha kunskap om enskilda elevers olika förutsättningar för lärande samt förmåga att anpassa och variera såväl de pedagogiska strategierna som de lokalmässiga förusättningarna så att de möter elevernas olika förutsättningar”. För mig sammanfattar det kärnuppdraget för oss alla som arbetar inom skola oavsett vilken verksamhet vi verkar i. Det är, i mitt huvud, en arbetsbeskrivning hur vi når fram till skrivningen i Skollagens 1 kap 4 § och något ingen av oss som arbetar i skolan kan, får eller ska välja bort:

”I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.”

/Magnus Sjödin, rektor