Blogg
Jag hade idag förmånen att få hälsa på i en härlig förskoleklass på min skola, som skulle sätta igång med att rita egna böcker. Det var spännande att få vara med från starten på uppgiften då barnen satt i ring och lyssnade med stora ögon på sin fröken som först läste en bok och sedan berättade att barnen nu skulle få göra deras allra första egna bok. Samlingen var lugn och metodisk. När fröken berättat klart om uppgiften började hon vika två papper på mitten och sedan sätta ihop dem med en häftapparat. Barnen fick sin bok, en i taget och smög sedan iväg och satte sig vid sin bänk. Jag funderade en stund på varför fröken inte hade förberett böckerna och bara delat ut dem till barnen. Hade inte det varit bättre och gått snabbare?
Efter lektionen frågade min kollega mig om jag funderade på varför hon inte förberett böckerna till barnen. Jag erkände, jag undrade. Det som fascinerade mig var att min kollega medvetet gjort detta val och hon förklarade varför. Det var ett bra svar och jag förstod. Såklart! Varför hade jag inte tänkt på det? Genom att en elev i taget fick sin bok, hade de andra barnen tid att tänka på vad de skulle måla, då fröken lugnt och sakligt samtidigt gav en massa målartips på vad boken kunde handla om. Barnen gick också tyst och lugnt till sin plats och satte igång med arbetsuppgiften.
På Skattkärrsskolan i Karlstad håller vi på att starta igång kollegialt lärande på ett strukturerat sätt. Vi besöker varandra i klassrummen, ämnesöverskridande och stadieöverskridande. Samtal kring orden: ledarskap, bemötande och genus pågår innan och efter klassrumsobservationen och vi försöker få syn på varför vi gör som vi gör. Vad gör vi bra? Vad kan vi utveckla? Att få syn på sitt eget ledarskap och fundera på vad jag själv tycker är viktigt och vad jag grundar mina tankar på är nyttigt.
Skolverket skriver på sin hemsida att en av framgångsfaktorerna till att eleverna får bättre resultat är att lärare tillsammans utvärderar undervisningen och analyserar tillsammans. En utgångspunkt för dessa ord är John Hatties studier kring ” Visible learning”. Enligt Hattie bör läraryrket bestå av ett systematiskt lärande som är kontinuerligt. Att analyser sitt eget ledarskap är nyttigt. Ett bra sätt att göra detta på är att arbeta med just kollegialt lärande på skolorna där lärare samtalar med varandra om ledarskap och besöker varandras klassrum. Det pratas mycket om det kollegiala lärandet inom skolan idag. Forskning pågår kring ämnet och studier visar vad som kännetecknar en bra lärare. Helen Timperley är en internationellt erkänd skolforskare vars forskning de senaste tio åren handlat om hur man kan gynna lärarnas professionella utveckling för att förbättra elevernas lärarande. Detta kan exempelvis göras genom kollegialt lärande. Timperley talar om att utveckla olika ramverk för undervisningen.
Lill Langelotz (Göteborgs universitet) skriver i sin studie ”Vad gör en skicklig lärare” om forskning kring kollegialt lärande. Synen på vad som kännetecknar en skicklig lärare har varierat genom åren men det som ändå alltid visat sig framgångsrikt är när lärare har en förmåga att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande. Langelotz skriver i slutet av sin forskningsrapport att det är ytterst betydelsefullt att lärare ges möjlighet att utveckla pedagogiska praktiker där demokratiska situationer kan bli möjliga.
Jag ser fram emot en spännande höst där jag få vara med om att utveckla mitt och andras ledarskap genom just kollegialt lärande så att jag också får fundera på frågan ”Varför gör jag som jag gör?”.
Taggar
Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg