MariaRipemo

Blogg

Estetiska lärprocesser i förskolan

Jag heter Maria Ripemo och är leg. förskollärare. Då jag även har en konstnärlig utbildning är jag intresserad av hur kompetens inom estetiska uttrycksformer kan sammanfogas med det pedagogiska arbetet i förskolan. Detta innebär för mig ett multimodalt sätt att…
Jag heter Maria Ripemo och är leg. förskollärare. Då jag även har en konstnärlig utbildning är jag intresserad av hur kompetens inom estetiska uttrycksformer kan sammanfogas med det pedagogiska arbetet i förskolan. Detta innebär för mig ett multimodalt sätt att främja kunskap genom estetiska lärprocesser. I min blogg kommer ni att få ta del av mina tankar och mitt arbete i förskolan.

Reproduktion, produktion och en sur groda

Vygotskij (1995) beskriver i Fantasi och kreativitet i barndomen att fantasi är en förutsättning för hur vi skapar nya möjligheter till förändringar. Detta innebär också att fantasi och kreativitet går jämsides. Resonemanget vidarekopplar jag till vad Dahlberg, Moss och Pence (2009) lyfter i Kvalitet och meningsskapande: postmoderna perspektiv – exemplet förskolan där författarna menar att barnen blir medskapare vid produktion istället för att upprepa (reproducera) redan producerade aktiviteter. Detta kan ge ett meningsskapande. Vid produktion är alltså fantasi en nödvändighet.

Att barn gör egna sånger är måhända inget nytt. Sångerna kan handla om vad som helst eller vara ordlösa (men inte ”ljudlösa”), det kan vara på eget påhittat språk och det kan vara egen text till redan existerande melodier. Detta är också något som jag visat tidigare här på bloggen, exempelvis ur tidningen Förskolan (2017) där en förskola som arbetade med eget sångskapande beskrevs. Exempel på sånger därifrån var ”Vi ska städa nu” och ”Jag älskar min mamma”. Jag har också lyft Jujja och Tomas Wieslanders sånger (Mamma Mu mm.) som handlar om vardagliga ting sedda ur barns perspektiv. Jujja Wieslander berättar att sångerna kom till genom att lyssna på barnen( http://www.jujjawieslander.se/gallery/musiken/ ). Att göra egna sånger är alltså inget nytt men det jag vill är att sätta ord på det här, att lyfta, belysa för barnen, vårdnadshavarna och alla andra och koppla detta till forskning.  

Så tillbaka till förskolan där vi beslutat oss för att återigen arbeta med ”Kurran och Pigan” men nu en ny bok, Kurran och Pigan på djupt vatten av Moroni (2021). Jag har spelat upp gamla sånger för de barn som ”varit med förr” men även berättat för alla barn att det vore roligt att göra egna sånger. Första projektet var en scen ur boken som berättar om en ”sur” groda som inte vill att Kurran och Pigan ska få sätta upp sitt tält i hans trädgård. Vi valde den här scenen för att lägga fokus på normer och värden, hur är vi mot varandra, hur det känns när någon är otrevlig mm. Flera av barnen var mycket taggade inför att göra sånger och efter att jag dramatiserat scenen med hjälp av handdockor, poppade den ena idén efter den andra upp och jag hade fullt sjå att hänga på med gitarr, penna, anteckningsblock, bok, Ipad, telefon mm. Men innan vi fick ihop sången om den sura grodan fastnade barnen för något annat, vilket händer ofta, barnen fäster sig vid något som vi pedagoger kanske inte hade i åtanke från början också spinner de vidare på det. Nu var det var ju nämligen så att Kurran och Pigan efter en lång, torr vandring kom fram till en sjö. Vi pratade om hur de svalkar sig i vattnet och vips så föddes ”Svalkvatten”. Efter att ha samlat ihop och ”putsat” lite på sången om grodan så kunde även den spelas in. Här är resultatet av årets två första sånger, som du kan lyssna på i musikspelaren ovan.

Taggar

Lämna ett svar

Skapa konto

Senaste blogginläggen

Arkiv

Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg