Blogg
Att barnens språkutveckling har gynnats av arbetet med sångerna har jag tidigare visat och arbetet med detta blev en naturlig del även i efterföljande projekt. I tv-programmet Lärlabbet (UR, 2016, avsnitt 12) och ett avsnitt som handlar om estetiska lärprocesser ges ett reportage från Svedala kommun. Där har förskolorna ingått i ett projekt som heter ”Rösträtt” och som innebär att barn och pedagoger under ledning av en sångpedagog arbetar med sång. I reportaget framkommer att pedagogerna erfarit att genom projektet har barnens språkutveckling tagit ett språng framåt. Det lyfts även som ett demokratiprojekt, i och med att barnen är medbestämmande och att kommunikationen sker på olika sätt. Exempelvis kan barn som inte har det verbala språket kommunicera genom estetiska uttrycksformer.
Detta leder mig in på nästa projekt som jag vill skriva om, nämligen vad som hände året efter att vi arbetat med ”Barnens sånger”. Det här arbetet hade återigen sin upprinnelse i ”Läslyftet”, som är ett material från Skolverket med syfte att främja barns språk-, läs- och skrivutveckling. Denna gång hette modulen ”Flera språk i barngruppen” som vi sammanförde med ”Lilla Bokbryggan”, ett språkfrämjande arbete där en utgår ifrån en bok. Årets bok var Vem ser Dim? som är skriven av Maria Nilsson Thore (2017). Den handlar om ”Dim” som är ensam och bor i skogen. En dag träffar Dim Lummer och de blir vänner. Både Dim och Lummer är fantasifigurer.
Utifrån den här sagan valde vi alltså att arbeta med ”Flera språk i barngruppen”. I materialet som ligger till grund för modulen lyfts interkulturellt förhållningssätt vilket kort skulle kunna beskrivas som att skapa en förståelse för olika språk och kulturer. Med andra ord handlar det om att se mångfald som något berikande. För oss innebar det att vi ville ge barnen möjlighet att se att det finns olika språk och olika sätt att vara. I vår barngrupp fanns ett spansktalande barn. Vi ville lyfta det samtidigt som vi beslöt att även låta det engelska språket få bli en del av projektet. Barn möter engelskan tidigt och vi såg det som ett förenande språk. Men hur var det nu med de estetiska lärprocesserna? Var kommer de in?
Vad är kommunikation? Hur kan en kommunicera? Genom bildskapande? Dans? Drama? Musik? För mig är det självklart att estetiska uttrycksformer också är ett sätt att kommunicera genom. Det tog vi fasta på samtidigt som barnen också fick möjlighet att utforska de skapande ämnenas värden i sig (det intrinsikala). Fortsättning följer…
Taggar
Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg