Ett lustfyllt sätt att lära sig bokstäverna

Vi pedagoger i förskoleklassen på Södra Råtorps skola funderade mycket kring hur vi kunde få eleverna att lära sig bokstäverna på ett mer lustfyllt sätt. Hur kunde vi motivera och inspirera eleverna i den första läs- och skrivutvecklingen? 

Vi hade många tankar innan vi slog slag i saken och började fundera på miniteman som ett bra arbetssätt. Våra elever kommer ju från förskolan och är vana vid mycket lek och snart ska de in i skolans värld. Förskoleklassen blir som en bro mellan två världar. Vi ville få en verksamhet, som skulle vara både inspirerande och lärorik.

Hur kunde vi väcka elevers nyfikenhet och få dem delaktiga i sitt lärande?

Vi bestämde oss tidigt för att våra miniteman skulle bestå av en bokstav och ett tema som skulle vara i en vecka. En ganska lagom tidsperiod, både för eleverna och för oss pedagoger. Vi behövde få in högtider och traditioner, detta löste vi till exempel genom att bokstaven P självklart kommer veckan före påsk. Det var också viktigt att få in alla ämnen under läsåret. Vi tänkte att blir det mycket fokus på NO, t.ex. experiment eller naturkunskap en del veckor, så får det bli fokus på något annat andra veckor. 

Vi funderade mycket på hur bokstäverna/vårt tema skulle presenteras. Vi ville gärna få in lite teater och få alla på skolan delaktiga. Det löste vi genom att all skolpersonal; lärare, kökspersonal, rektor, förskollärare från förskolan, fritidspedagoger, vaktmästare o.s.v. fick komma på besök. Besöken var förlagda till måndagsmorgon och besökaren kom som en ”Bokstavsexpert och expert på ett område”. Till oss kom bland annat Cilla Cirkel, expert på bokstaven c, cirklar och geometri och Lekplats Leif; expert på bokstaven L och lekplatser. Bokstavspersonerna fick stanna så länge de ville. En del tyckte om att spela teater, andra ville visa ett experiment eller berätta om sin expertis, andra stannade inte lika länge.

Bokstavspersonerna hade med sig en resväska fylld med veckans arbete. Resväskan hade vi pedagoger packat i förväg. Efter besöket packade vi upp väskan tillsammans med eleverna. I resväskan fanns ledtrådar om veckans arbete. Eleverna fick klura och fundera över varför det till exempel låg fjädrar i väskan, varför det fanns en hare och en pensel. Och vad vi skulle göra med strumpan som låg där. Innehållet i resväskan gav ramen till veckans arbete, men öppnade upp för delaktighet, förslag och idéer från eleverna om vad vi kunde göra med innehållet i resväskan. Vi kände att det var viktigt att vara öppna för att prova på elevernas förslag.  Ibland genomförde vi inte det vi hade planerat från början.  Elevernas förslag blev istället en del av veckans arbete. Eleverna fick på så sätt inflytande över sitt eget lärande.

I resväskan fanns även veckans bokstav och vi pratade om hur den låter och om olika ord som börjar på den bokstaven. Under veckan arbetade vi med resväskans innehåll på olika sätt och fick därmed in alla ämnen i verksamheten. På fredagen samlade vi eleverna och tog fram allt som låg i resväskan. Då gick vi igenom materialet en gång till och nu visste ju eleverna vad vi hade gjort med fjädern och med strumpan. Eleverna fick då själva sätta ord på sin kunskap och vad de hade lärt sig under veckan.

Vi tycker om det arbetssätt vi arbetade fram för att: 

Genom vårt arbetssätt får vi en bra grund till läsårsplaneringen. Läsårsplaneringen ger både oss och eleverna rutiner och struktur. Vi får en bra överblick över alla våra ämnen. Vi får verkligen lära ut det vi har tänkt. Vår planering är lätt för oss att ändra, vilket ger eleverna inflytande över innehållet av veckans arbete. Arbetssättet med miniteman passar förskoleklassen utmärkt. Det ger en tydlig struktur med en början och ett slut. Vårt arbetssätt ger oss förväntansfulla elever som varje måndagsmorgon undrar ”Vem ska komma den här veckan?”, ”Vad ska vi arbeta med?”. Genom miniteman hinner inte eleverna tröttna utan tycker att det är kul och lärorikt hela veckan.

Vi känner att vi behöver utveckla: 

Vi vill gärna utveckla vårt arbetssätt ytterligare. Just nu funderar vi över hur vi kan få eleverna mer delaktiga i sitt lärande. Andra frågeställningar vi har är: ”Hur kan vi utveckla bokstavspersonerna?” liksom ”Hur kan vi bli bättre på att dokumentera elevernas lärande?” och ”På vilket sätt ska vi dokumentera det?”.

 Text och bild: Jessica Ekberg och Monika Lång, förskollärare, Södra Råtorps skola