Läslyftet! Jag är klasslärare i en åk 3 och arbetar i Åmåls kommun. Vi har just startat igång läslyftet i vår kommun. Det känns fantastiskt att vi i vår kommun också ska få delta i detta. Det är ju det här…
Läslyftet!
Jag är klasslärare i en åk 3 och arbetar i Åmåls kommun. Vi har just startat igång läslyftet i vår kommun. Det känns fantastiskt att vi i vår kommun också ska få delta i detta. Det är ju det här vi alltid frågat efter: vi vill ha pedagogiska diskussioner på våra möten. Nu ska vi få ha det. I en organiserad form och med väl genomtänkta texter och uppgifter. Läslyftet är ett kollegialt lärande. Vi träffas varannnan vecka och diskuterar pedagogik, texter och aktiviteter vi har prövat. Jag har mött lärare från andra kommuner som frågar: Hur kommer det sig att ni får göra läslyftet? Vem har drivit det? Då känner jag mig priviligerad.
Åmålsmodellen
Vi har en egen organisation kring detta som vi kallar: Åmålsmodellen. Vad den innebär är bl.a. att den har ett långsammare tempo men också att alla lärare ska vara med i läslyftet. Det tycker vi är en jättebra satsning. Det innebär att i min lärgrupp som jag är lärledare i, så är vi lärare från olika årskurser och från olika skolor. Vi är allt ifrån idrottslärare, resurslärare och klasslärare. Vi ska arbeta med modulen Tolka och skriva text i skolans alla ämnen. I Åmål så deltar alla lärare från förskola till gymnasium. Som en första inspiration fick vi flera föreläsningar av Anne-Marie Körling, Inger Olsson, Per Fagerström, Marie Weirum och Zara Hedelin från Karlstad universitet. De har varit med och utformat en del av modulerna i läslyftet från skolverket. De var alla verkligen inspirerande och det känns kul att få köra igång och vara med i detta. I den här bloggen kommer jag att dela med mig en del av vad jag lär mig i läslyftet.
Att arbeta med läsförståelse gör vi lärare hela tiden utan att vi tänker på det. Så fort vi läser högt så ställer vi automatiskt frågor till barnen. Vad tror ni ska hända? Vad menas med …? Reciprok undervisning kan översättas till ömsesidigt lärande. Man ska lära sig i dialog med andra. Man arbetar lite i taget med texten och man ska vara en aktiv läsare.
Vad är nytt med reciprok undervisning?
Reciprok undervisning är strukturerade textsamtal. Vi ska undervisa om de olika strategierna vi har när vi läser. Goda läsare använder dessa strategier helt av sig själva utan att vi undervisar om dem. Det vi nu ska göra är att lysa på dessa och undervisa om dem så att alla elever använder dem och blir goda läsare med bra läsförståelse; dvs de ska bli aktiva läsare.
Hur blir man en aktiv läsare?
Vi ska arbeta med fyra viktiga strategier:
Föregripa: vad tror vi kommer att texten handlar om?
Ställa egna frågor: gärna inferensfrågor som frågar efter att man läser mellan och bortom raderna.
Reda ut oklarheter: Vad ska vi göra när vi träffar på ett nytt ord eller begrepp för att förstå innehållet.
Sammanfatta
Hur ska man då arbeta?
Använder man olika figurer för de olika strategierna blir de mer tydliga. När vi pratar om vad som kanske kommer att hända har vi en spågumma:
När vi samlar ihop det viktigaste i en text är vi en cowboy :
Detektiven ställer frågor osv..
Roligare med figurer
-Tydligare undervisning
När jag har dessa figurer på ett kort som jag visar upp varje gång jag vill att vi arbetar med en av strategierna så blir jag som lärare tydligare i min undervisning. I och med att korten ligger framme vid tavlan använder jag dem. Ju oftare jag tar fram dem ju bättre blir vi på detta. Jag använder dem inte bara när vi arbetar med texter utan även när vi ser faktafilm:Om vi nu är en cowboy och ska sammanfatta innehållet: vilka nyckelordord fanns i filmen? Vi har också nyckelord när vi skriver texter.
– Eleverna älskar rutiner och procedurer!
När vi håller upp spågumman så blir det en signal: nu får man gissa och berätta och det kan inte bli fel.
– om vi nu är en spågumma och ser in i vår kula ; vad tror ni att vi kommer att se?
– Det blir roligare
När vi har dessa figurer blir det dessutom lite roligare både för mig och eleverna. Man får igenkännandets glädje.
Modellering
Vi ska undervisa om hur man ställer frågor till texterna genom att tänka högt och visa på en modell. Vilka ord kan man använda när man ställer frågor. Det är viktigt att man inte bara ställer faktafrågor utan även varför- och hur-frågor. Lärare ska visa elever hur man kan ställa frågor. Läraren ska modellera hur man ska göra när man läser; Hur man tänker och vilka ord man kan använda då;
– Jag tror
– jag tänker…
– jag kan tänka mig att…
– jag undrar om inte..
Efter hand ska eleverna ta över frågorna mer och mer.
Nya ord
Istället för att fråga om det finnns svåra ord är det lättare att prata om nya ord. Då skapar man nyfikenhet. Svåra ord kan ju kännas som de visar på brister hos eleven.
Mellan raderna och bortom raderna
En av tankarna med reciprok läsning är att eleverna ska kunna relatera till texten med egna erfarenheter. Det kan bli en svår balansgång mellan att berätta om sina egna tankar och att hålla sig till texten. Ett sätt att komma tillbaka till texten kan vara – Hör ni om vi går in i texten igen så läser vi klart den, så kan vi prata mycket om detta sen.
Skolverkets moduler om reciprok undervisning
För osssom redan har arbetat med lässtrategier sedan en tid tillbaka är det intressant att läsa vad skolverkets moduler skriver om detta utifrån ett mer objektivt perspektiv. Vi har ju tagit del av En läsande klass–materialet och hur de visar att man kan arbeta. I olika läromedel som t.ex ABC-klubben är det också ett upplägg som inkluderar läsförståelse–strategier.
I skolverkets modultext kring detta säger de att man ska vara försiktig med att arbeta med fler än en strategi i taget. Annars kan det bli rörigt för eleverna. En annan kritik är att undervisningen också kan bli för rituell.
Vad säger forskningen?
Men framförallt visar forskning på att det är viktigt att arbeta med strategierna. Det känns roligt att vi på vår skola har ett läromedel; ABC-klubben, som vilar på modern forskning och där man har lagt upp arbetet utefter den. I länken nedan finns en intervju med Monica Reichenberg om hennes och Ingvar Lundbergs forskning kring detta.
Här klipper hon sönder texten för att bara diskutera rubriken först:
