Läslyftet! Jag är klasslärare i en åk 3 och arbetar i Åmåls kommun. Vi har just startat igång läslyftet i vår kommun. Det känns fantastiskt att vi i vår kommun också ska få delta i detta. Det är ju det här…
Läslyftet!
Jag är klasslärare i en åk 3 och arbetar i Åmåls kommun. Vi har just startat igång läslyftet i vår kommun. Det känns fantastiskt att vi i vår kommun också ska få delta i detta. Det är ju det här vi alltid frågat efter: vi vill ha pedagogiska diskussioner på våra möten. Nu ska vi få ha det. I en organiserad form och med väl genomtänkta texter och uppgifter. Läslyftet är ett kollegialt lärande. Vi träffas varannnan vecka och diskuterar pedagogik, texter och aktiviteter vi har prövat. Jag har mött lärare från andra kommuner som frågar: Hur kommer det sig att ni får göra läslyftet? Vem har drivit det? Då känner jag mig priviligerad.
Åmålsmodellen
Vi har en egen organisation kring detta som vi kallar: Åmålsmodellen. Vad den innebär är bl.a. att den har ett långsammare tempo men också att alla lärare ska vara med i läslyftet. Det tycker vi är en jättebra satsning. Det innebär att i min lärgrupp som jag är lärledare i, så är vi lärare från olika årskurser och från olika skolor. Vi är allt ifrån idrottslärare, resurslärare och klasslärare. Vi ska arbeta med modulen Tolka och skriva text i skolans alla ämnen. I Åmål så deltar alla lärare från förskola till gymnasium. Som en första inspiration fick vi flera föreläsningar av Anne-Marie Körling, Inger Olsson, Per Fagerström, Marie Weirum och Zara Hedelin från Karlstad universitet. De har varit med och utformat en del av modulerna i läslyftet från skolverket. De var alla verkligen inspirerande och det känns kul att få köra igång och vara med i detta. I den här bloggen kommer jag att dela med mig en del av vad jag lär mig i läslyftet.
Att modellera skrivande av en faktatext med elever
Att modellera skrivande av en faktatext med elever
Vi behöver modellera mer och visa hur man ska tänka när man skriver. Det är viktigt att vi lär ut hur man skriver olika typer av texter, dvs att vi visar hur elever ska arbeta med texter och utveckla sig i skrivande.
Vi behöver modellera mer och visa hur man ska tänka när man skriver.
Det är viktigt att vi lär ut hur man skriver olika typer av texter, dvs att vi visar hur elever ska arbeta med texter och utveckla sig i skrivande. Att vi visar hur elever ska skriva innan de börjar skriva själv. Så gör vi sedan länge med läsandet. När vi läser texter modellerar vi för elever. Vi ”pratar högt” om hur vi tänker: Vad händer nu? Vad kommer att hända tro? Vi berättar högt om vilka bilder vi får i huvudet och hur vi tänker. Men även när vi skriver texter bör vi tänka högt och visa hur vi ska göra: visa vad som är typiskt för texten vi ska skriva. Vad är typiskt för en dikt, berättelse eller en faktatext? Innan eleverna börjar att arbeta med egna faktatexter ska vi göra texter tillsammans. Vi ska modellera hur man gör. Detta påminner lite om genre-pedagogiken enligt Gibbons.
Att modellera en faktatext om nyckelpigor
Man måste få lära sig hur olika texter ska vara utformade. Hur ser en berättande text ut? Vad är typiskt för en faktatext? Vad är kännetecknen för en dikt ? Vi har arbetat tillsammans med en faktatext om nyckelpigan. När man gör det tillsammans får man göra det i många korta lektioner under flera dagar för att alla ska vara med hela tiden. Då kan man göra det tillsammans. Vi ville att de skulle lära sig att användaVÖL-schemat,tankekarta och att strukturera upp texten.
Så här gjorde vi:
1 Vi började med VÖL-schemat :Vad vet vi om nyckelpigan redan nu? Två och två skrev på små rosa post-it lappar som de sedan satte upp på tavlan.
Vi fyllde i första delen av VÖL-schemat tillsammans i helklass med hjälp av post-it lapparna.
Så här såg vår början på vårt VÖL-schema ut.
2 Vad önskar vi att veta om nyckelpigan. Vad vill vi lära oss? Två och två skrev på små whiteboards. Då är alla aktiva. Vi läser upp vad alla skrivit. Vi gör ett gemensamt VÖL-schema på smartboarden. Den sista rutan om vad vi har lärt oss lämnar vi tom än så länge.
3 Vi läser faktatexter på smartboarden tillsammans i helklass med skärmuppläsning.(från Läsande klass). Vi ser till att vi arbetar med texten så att alla förstår alla fakta. Två och två fyller de i en tom tankekarta om nyckelpigan. Vi samlar ihop fakta i helklass på ett gemensamt dokument på smartboarden. Var grupp får berätta en sak var de har med på sin tankekarta. Därefter får man berätta om man har mer fakta som inte är med.
Så här blev vår gemensamma tankekarta.
5 Alla får en färdig gemensam tankekarta. Var och en skriver en handskriven text om nyckelpigan utifrån tankekartan. De försöker att följa tankekartans struktur.
6 Två och två arbetar de på dator med sina handskrivna texter och skriver en gemensam text tillsammans. De ska tänka på att skriva om en sak i taget.: först om utseendet, därefter om hur den lever osv. De slår ihop sina egna faktatexter till en gemensam.
Så här blev ett par av texterna efter att de arbetat två och två på dator:
7 Vi fyller i den sista delen på VÖL schemat: vad vi har lärt oss på små post-it lappar. Då får alla berätta vad de lärt sig. Gör man det muntligt är det ju bara den som får säga det först som får berätta. Nu är alla delaktiga och alla får berätta.
Att använda sig av in och ut-texter
När man skriver är det viktigt att visa eleverna att man kan använda skrivandet i sitt lärande. Vi pratar om in-texter och ut-texter. Intexter är när vi skriver i vårt lärande: tankekartor, VÖL-scheman etc. Där är inte formen det vktiga. Ut-texter är den färdiga texten som har en mottagare. Där är det viktigt med formen ( lokal nivå) att stava rätt och ha bra meningar och på globalnivå dvs att t.ex. en berättelse har en början, handling och ett slut.
I vår modul i Läslyftet :Tolka och skriva text i alla ämnen får vi fördjupa oss i hur man kan arbeta med att förstå texter men också skriva egna texter. Här kan man se en av skolverkets filmer om hur man kan arbeta med modellering i skrivande: Undervisning för skrivutveckling
