Pedagog Värmland | Blogg | Erasmus

Här bloggar jag, Elisabet Mellroth.

Jag har bloggat lite oregelbundet sedan 2015. Många av mina blogginlägg handlar om att undervisa elever med särskild begåvning och om de projekt jag arbetat med kring detta. Sedan 2019 arbetar jag som lektor vid Sundsta-Älvkullegymnasiet i Karlstad, utöver det arbetar jag som inhyrd forskare vid Örebro universitet och är associerad forskare till Karlstads universitet.

Framöver (från och med HT2020) kommer mina blogginlägg även handla om kollegialt lärande, kollegialt samarbete och differentierad undervisning även om undervisning av elever med särskild begåvning fortfarande kommer finnas med.

Jag hoppas på att kunna dela med mig av sådant jag själv lär mig genom olika projekt jag deltar i, av saker som gått bra eller mindre bra i min egen undervisning, av olika fortbildningar som kan vara av intresse och lite allt möjligt smått och gott som hör till undervisning och skola.

Det går att anlita mig som föreläsare/utbildare kring att undervisa elever med särskild begåvning, detta har jag gjort från norr till söder i vårt land men även utomlands, detta gör jag genom Karlstads kommun. Särskilt begåvade elever och deras behov har intresserat mig ända sedan 2006 och det är inom det området jag fördjupat mig mest, jag sitter med i två internationella kommitéer kring detta. I The International Group for Mathematics, Creativity and Giftedness (MCG) sedan augusti 2019 och i European Council for High Ability (ECHA) från och med september 2020.

Om Elisabet

10 december 2018 disputerade jag inom ämnet pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, fokus i mina doktorandstudier ligger på att genom ett lärarperspektiv undersöka hur teorier kring undervisning av elever med särskild begåvning kan orkestreras i svensk skola. Mitt mål är att minska klyftan mellan praktik och forskning och bidra till kunskap kring hur undervisningen kan breddas så att fler elever ges möjlighet till en givande skolvardag, en tillgänglig lärmiljö. Avhandlingen finns att ladda ned på diva.org eller genom att klicka här.

Jag utbildade mig till gymnasielärare i matematik och kemi vid Göteborgs universitet och kombinerade detta med en magisterexamen i kemi 1997. Under min lärarutbildning funderade jag på varför vi aldrig fick lära oss något om de barn som behövde extra stimulans i skolan. Det dröjde dock ända till 2006 innan jag tog tag i denna tanke på riktigt, jag var då på matematikbiennalen i Malmö och genom en föreläsning "Matematikbegåvningar i grundskolan" av Arne Engström förstod jag att det fanns människor i denna värld som engagerade sig för dessa barn.

2008-2009 gick jag en utbildning genom Växjö universitet med Inger Wistedt som examinator, denna utbildning gav mig ett ECHA-cerifikat (ECHA - European Council for High Ability) och jag kunde därefter kalla mig "specialist in gifted education" som först i Sverige.

Efter detta ville jag på allvar göra något praktiskt för barn som behövde extra stimulans i matematik i skolan. Jag startade gruppen jag kallade "Mattevänner", barn kom på sin fritid dit. Som en direkt följd av detta startades motsvarande grupp som jag har kallat "matteglädje". Matteglädje har varit på skoltid i några skolors regi.

2012 påbörjade jag forskarstudier i matematikdidaktik och jag licentierade i december 2014 vid Karlstads universitet. Den 10 dec 2018 disputerade jag inom pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.

Vetenskapliga publikationer

• Brandl, M., Szabo, A, Mellroth, E., & Benölken, R. (2020). Educating prospective teachers in the field of mathematical giftedness: Comparing experiences. Paper accepted to ICME, Shanghai, China

• Vinerean Bernhoff, M., Liljekvist, Y., & Mellroth, E. (2020). University students’ self-evaluation: Digital solutions for identifying highly motivated students. Poster accepted to ICME, Shanghai, China.

• Mellroth, E. & Bergwall, A. (2020). Kollegialt lärande kring lärsituationer för gymnasieelever med särskild begåvning. Short paper presented at Madif, Växjö, Sweden.

• Mellroth, E. (2020). Teachers’ views on teaching highly able pupils in a heterogeneous mathematics classroom. Scandinavian Journal of Educational Research. DOI: 10.1080/00313831.2020.1716065

• Mellroth, E. (2019). Swedish teachers’ perspectives on educating highly able pupils. In A. Pöhls & K. Pamperien (Eds.) Festschrift für Marianne Nolte: Alle Talente wertschätzen grenz- und beziehungsgebiete der Mathematikdidaktik ausschöpfen. Münster, Germany: VTM-verlag

• Mellroth, E. & Margrain, V. (2019). Teaching highly able learners in diverse classrooms: Pedagogical possibilities through collaboration. In M. Nolte (Ed.) Including the highly gifted and creative students: Current ideas and future directions. Proceedings of the 11th International conference on mathematics creativity and giftedness. (pp. 21 – 31). Münster, Germany: VTM-Verlag.

• Mellroth, E., Vinerean Bernhof, M., Boström, M, & Liljekvist, Y. (2019). Differentiated instruction using learning management systems in upper secondary school and university level: A research proposal. In M. Nolte (Ed.) Including the highly gifted and creative students: Current ideas and future directions. Proceedings of the 11th International conference on mathematics creativity and giftedness. (pp. 378 – 380). Hamburg, Germany: VTM-Verlag.

• Mellroth, E. & Boesen, J. (2019, February). Noticing pupils’ mathematical potential – A proposal for guiding teachers. In Jankvist, U. T., Van den Heuvel-Panhuizen, M., & Veldhuis, M. (Eds.). (2019). Proceedings of the Eleventh Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (CERME11, February 6 – 10, 2019)(pp. 3688-3695). Utrecht, the Netherlands: Freudenthal Group & Freudenthal Institute, Utrecht University and ERME.

• Mellroth, E. (2019). Sverige och undervisning av elever med särskild begåvning i slutet av 2018. Kognition og Pædagogik: Tidskrift om gode læringsmiljøer 29(111 – 112), 42-47.

• Mellroth, E., van Bommel, J., & Liljekvist, Y. (2019). Elementary teachers on orchestrating teaching for mathematically highly able pupils. The Mathematics Enthusiast 16(1-3), 127-153.

• Mellroth, E. (2018). Harnessing teachers’ perspectives: Recognizing mathematically highly able pupils and orchestrating teaching for them in a diverse ability classroom. Doctoral dissertation. Karlstad, Sweden: Karlstad University Press.

• Mellroth, E. & Thyberg, A. (2018). Der Spielfeld. In R. Benölken, N. Berlinger, & M. Veber (Eds.) Alle zusammen!: Offene, substanzielle Problemfelder als Gestaltungsbaustein für inklusiven Mathematikunterricht. (Band. 1). (pp. 37-49). Münster, Germany: VTM-Verlag.

• Mellroth, E. (2017, February). The suitability of rich learning tasks from a pupils perspective. In T. Dooley, & G. Guedet (Eds.), Proceedings of the 10th Congress of European Society for Research in Mathematics Education (CERME 10) (pp. 1162-1169). Dublin, Ireland : Dublin City University and European Society for Research in Mathematics Education.

• Mellroth, E. (2016, October). Developing the design of a role-play in a professional development. Poster session presented at the ERME Topic Conference ETC3, Berlin, Germany.

• Liljekvist, Y., Mellroth, E., & Olsson, J. (2016, January). Conceptualizing a local instructional theory in design research. Symposium conducted at the 10th matematikdidaktiska forskningsseminariet (MADIF) av Svensk Förening för Matematikdidaktisk forskning (SMDF), Karlstad, Sweden.

• Mellroth, E. (2015, May). High achievers in the mathematical kangaroo compared to high achievers in the Swedish national test in mathematics. In Wistedt, I. (Chair), Mathematically gifted students – challenging the Nordic egalitarian view of teaching and learning the subject. Symposium conducted at the 5th Nordic conference on subject education (NoFa5), Helsinki, Finland.

• Mellroth, E. (2015, February). Problem solving competency and the mathematical kangaroo. In K. Krainer, & N. Vondrová (eds.), Proceedings of the 9th Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (pp. 1095 – 1096). Prague, Check Republic: ERME.

• Mellroth, E. (2014). High achiever! Always a high achiever? Licentiate thesis. Karlstad, Sweden: Karlstad University.

• Mellroth, E. (2013, February). Mathematically able but underachieving in school mathematics. In B. Ubuz, C. Haser, & M. A. Mariotti (eds.), Proceedings of the 8th Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (pp. 1264 – 1265). Antalya, Turkey: ERME.

• Mellroth, E. (2009). Hur man kan identifiera och stimulera barns matematiska förmågor. [How to identify and stimulate the mathematical abilities in children]. Master thesis, Växjö, Sweden: Växjö University

Några populärvetenskapliga publikationer

• Mellroth, E. & Sjöö, D. (2018). Finns det donkar i Karlstad? Nämnaren 1, 28-31.

• Mellroth, E. (2017). Med rätt att utmanas i en skola för alla: Ett skolutvecklingsprojekt i Karlstad. Nämnaren 1. 22-27.

• Hochbegabtenpädagogik in Schweden. Labyrinth No 6

• Gifted education in Sweden from 2015 and onwards, ECHA news, vol 29, no.1, 2015, p. 4-5.

Rapporter

• Erasmusprojeket 2017-1-SE01-KA101-034247

• Mellroth, E. (2018a, May 23). Med rätt att utmanas – i en skola för alla: Att utveckla verksamheten kring att inkludera särskilt begåvade elever i lärande. [The right to be challenged – in a school for everyone: To develop practice on including highly able pupils in learning]. Retrieved from https://pedagogvarmland.se/sites/default/files/media/files/medrattattutmanas_v1_del2.pdf and https://pedagogvarmland.se/sites/default/files/media/files/medrattattutmanas_v2_del2.pdf

• Mellroth, E., Arwidsson, A., Holmberg, K., Lindgren Persson, A., Nätterdal, C., Perman, L., Sköld, S., & Thyberg, A. (2016). En forskningscirkel för lärare om särskild begåvning i matematik. Karlstad, Sweden: Karlstad University.

Idag har vi varit fortsatt uppdelade på två ställen, Brecht-Schule och Beratungstelle Besondere Begabung (BbB).

På BbB har vi fått djupare kunskap om hur de arbetar där för att stödja undervisning av särskilt beåvade elever, och utveckling av denna i staden tillika Bundeslandet Hamburg.

Uppbyggnaden av BbB påbörjades för ca 20 år sedan, men för ca 10 år sedan involverades organisationen som en del av Hamburgs Landesinstitut für Lehrerbildung und Schulentwicklung (Li Hamburg). BbB har succesivt växt och succesivt fått mer och mer mandat och därmed möjlighet att hjälpa till med utvecklingen av undervisning av särskilt begåvade elever.

2013 fattades ett viktigt politiskt beslut kring att det på varje skola i Hamburg ska finnas någon som har mer kunskap och kompetens kring särskild begåvning, vi kallar dessa bB-koordinatorer (bB – besondere Begabung, vilket blir särskild begåvning på svenska). Det finns också krav på att dessa koordinatorer ska ha träning i ”gifted education”, med fördel ska de ha genomgått den lärarfortbildning som BbB utvecklat och ger i detta syfte. Träningen omfattar 35 timmar för den enskilde läraren och kan t.ex. tas från de 30 obligatoriska fortbildningstimmar en tysk lärare (i Hamburg) måste använda sig av varje läsår. Fortbildningar hos ett Landesinstitut für Lehrerbildung finansieras av staten och kostar därmed vare sig läraren eller skolan några pengar i direkt mening. Jan Kwietniewski, chef för BbB, poängterar dock att skolledarna måste förstå att det kostar resurser i form av tid för de deltagande lärarna, framförallt när de sedan ska kunna agera som bB-koordinatorer på skolan.

I träningen som BbB ger för lärare ingår som en uppgift att lärarna ska skriva ihop ett koncept för hur de ska arbeta på sin skola för att ge support och god undervisning som inkluderar särskilt begåvade elever. Som grund följer de fem kriterier för handledning som BbB har utvecklat. Ordet handledning är viktigt eftersom det är som handledare BbB tänker sig att dessa bB-koordinatorer ska fungera som. Handledare till andra kollegor, till vårdnadshavare, till skolledning och till eleverna. BbB ger förövrigt även utbildning för skolledare.

För att lösa situationen för särskilt begåvade elever bygger mycket av arbetet hos BbB på kommunikation mellan inblandade parter. Dessa parter kan vara vårdnadshavare, lärare, rektorer och inte minst barnet. BbB poängterar vikten av att prata med barnet. De poängterar också vikten av att inkludera vetenskapligt grundad kompetens i dessa samtal, d.v.s. att det finns med någon/några som kan relatera och förklara beteendet hos en elev med särskild begåvning. Men också till vetenskapligt bevisade undervisningsmetoder för eleven. Det är viktigt att man alltså ställer sig frågan, vad är syftet med en utredning, hur gynnar det barnet i skolkontexten.

Ett exempel på hur det kan gå till:

Ex. I en skola finns en elev som undervisningen inte fungerar för, det kan upplevas som att eleven inte fungerar i klassen. Någonting är det som gör att läraren eller vårdnadshavaren anar att eleven är särskilt begåvad.

Idealt, vilket förutsätter att det finns en bB-koordinator på skolan, sker nu saker i olika steg.

1) Man försöker hitta pedagogiska lösningar i klassrummet. BbB poängterar vikten av att prata med barnet i denna fas och att bB-koordinatorn bör vara den som leder detta arbetet. De poängterar att det inte bör vara klassläraren, att det behöver komma in nya ögon.

2) Om man behöver gå vidare så blir nästa steg att göra pedagogiska observationer, t.ex. kan bB-koordinatorn göra klassrumsobservationer samt genom samtal med kollegorna på skolan skapa en så bred bild av elevens pedagogiska situation som möjligt. Men mål att identifiera situationer som fungerar respektive inte fungerar för barnet. I fortsatt samtal med barnet och undervisande lärare försöker man sedan hitta strukturer som fungerar för barnet. Det kan t.ex. handla om justering av lärmiljö, berikning och acceleration.

3) Som ett tredje steg om man behöver gå vidare i ärenden kontaktas BbB som genom samtal försöker skapa en samlad bild bland annat genom så kallade ”runda bordsmöten” där vårdnadshavare, pedagoger och ofta eleven samlas. Ibland görs WISC V test som ett komplement, men det är den samlade bilden som används för att sedan transformeras till skolkontexten. BbB poängterar att man inte får glömma bort syftet med utredningen, d.v.s. att skapa en struktur för en utbildning som ger eleven support och stimulans i lärandet.

Det handlar i huvudsak inte om att avgöra om eleven är särskilt begåvad eller ej, utan om att finna pedagogiska lösningar för eleven. Men att kunskapen kring vad elever med särskild begåvning behöver för lärande bidrar till att BbB och bB-koordinatorerna kan hjälpa dessa elever.

Jan poängterar också vikten av att man inte får glömma bort de exceptionellt begåvade eleverna och att dessa ofta behöver speciallösningar för att ges möjlighet till att kunna utvecklas i lärande. På BbB pratar de om tre grupper av elever som ofta gynnas av liknande pedagogiska strategier.

· Hochbegabte (högbegåvade)

· Besondere Begabte (särskilt begåvade)

· Leistungsstarke (högpresterande)

På BbB menar de att denna distinktion hjälper bl.a. vid lärarfortbildning samt att den också uppmärksammar gruppen exceptionellt begåvade som (även om de är få) troligtvis måste ha speciallösningar i undervisning.

Jan Kwietniewski illustrerar hur undervisning kan anpassas för alla genom följande bilder, där han menar att de svaga, de särskilt begåvade och de exceptionellt begåvade inkluderas.

Tack för en mycket intressant dag! /Elisabet Mellroth

Med rätt att utmanas - i en skola för alla

Erasmus – Hamburg dag 3

Lämna ett svar Avbryt svar

Senaste blogginläggen

Arkiv

Utvalda bloggar