Blogg
Här bloggar jag, Elisabet Mellroth.
Jag har bloggat lite oregelbundet sedan 2015. Många av mina blogginlägg handlar om att undervisa elever med särskild begåvning och om de projekt jag arbetat med kring detta. Sedan 2019 arbetar jag som lektor vid Sundsta-Älvkullegymnasiet i Karlstad, utöver det arbetar jag som inhyrd forskare vid Örebro universitet och är associerad forskare till Karlstads universitet.
Framöver (från och med HT2020) kommer mina blogginlägg även handla om kollegialt lärande, kollegialt samarbete och differentierad undervisning även om undervisning av elever med särskild begåvning fortfarande kommer finnas med.
Jag hoppas på att kunna dela med mig av sådant jag själv lär mig genom olika projekt jag deltar i, av saker som gått bra eller mindre bra i min egen undervisning, av olika fortbildningar som kan vara av intresse och lite allt möjligt smått och gott som hör till undervisning och skola.
Det går att anlita mig som föreläsare/utbildare kring att undervisa elever med särskild begåvning, detta har jag gjort från norr till söder i vårt land men även utomlands, detta gör jag genom Karlstads kommun. Särskilt begåvade elever och deras behov har intresserat mig ända sedan 2006 och det är inom det området jag fördjupat mig mest, jag sitter med i två internationella kommitéer kring detta. I The International Group for Mathematics, Creativity and Giftedness (MCG) sedan augusti 2019 och i European Council for High Ability (ECHA) från och med september 2020.
Om Elisabet
10 december 2018 disputerade jag inom ämnet pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, fokus i mina doktorandstudier ligger på att genom ett lärarperspektiv undersöka hur teorier kring undervisning av elever med särskild begåvning kan orkestreras i svensk skola. Mitt mål är att minska klyftan mellan praktik och forskning och bidra till kunskap kring hur undervisningen kan breddas så att fler elever ges möjlighet till en givande skolvardag, en tillgänglig lärmiljö. Avhandlingen finns att ladda ned på diva.org eller genom att klicka här.
Jag utbildade mig till gymnasielärare i matematik och kemi vid Göteborgs universitet och kombinerade detta med en magisterexamen i kemi 1997. Under min lärarutbildning funderade jag på varför vi aldrig fick lära oss något om de barn som behövde extra stimulans i skolan. Det dröjde dock ända till 2006 innan jag tog tag i denna tanke på riktigt, jag var då på matematikbiennalen i Malmö och genom en föreläsning "Matematikbegåvningar i grundskolan" av Arne Engström förstod jag att det fanns människor i denna värld som engagerade sig för dessa barn.
2008-2009 gick jag en utbildning genom Växjö universitet med Inger Wistedt som examinator, denna utbildning gav mig ett ECHA-cerifikat (ECHA - European Council for High Ability) och jag kunde därefter kalla mig "specialist in gifted education" som först i Sverige.
Efter detta ville jag på allvar göra något praktiskt för barn som behövde extra stimulans i matematik i skolan. Jag startade gruppen jag kallade "Mattevänner", barn kom på sin fritid dit. Som en direkt följd av detta startades motsvarande grupp som jag har kallat "matteglädje". Matteglädje har varit på skoltid i några skolors regi.
2012 påbörjade jag forskarstudier i matematikdidaktik och jag licentierade i december 2014 vid Karlstads universitet. Den 10 dec 2018 disputerade jag inom pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.
Vetenskapliga publikationer
• Brandl, M., Szabo, A, Mellroth, E., & Benölken, R. (2020). Educating prospective teachers in the field of mathematical giftedness: Comparing experiences. Paper accepted to ICME, Shanghai, China
• Vinerean Bernhoff, M., Liljekvist, Y., & Mellroth, E. (2020). University students’ self-evaluation: Digital solutions for identifying highly motivated students. Poster accepted to ICME, Shanghai, China.
• Mellroth, E. & Bergwall, A. (2020). Kollegialt lärande kring lärsituationer för gymnasieelever med särskild begåvning. Short paper presented at Madif, Växjö, Sweden.
• Mellroth, E. (2020). Teachers’ views on teaching highly able pupils in a heterogeneous mathematics classroom. Scandinavian Journal of Educational Research. DOI: 10.1080/00313831.2020.1716065
• Mellroth, E. (2019). Swedish teachers’ perspectives on educating highly able pupils. In A. Pöhls & K. Pamperien (Eds.) Festschrift für Marianne Nolte: Alle Talente wertschätzen grenz- und beziehungsgebiete der Mathematikdidaktik ausschöpfen. Münster, Germany: VTM-verlag
• Mellroth, E. & Margrain, V. (2019). Teaching highly able learners in diverse classrooms: Pedagogical possibilities through collaboration. In M. Nolte (Ed.) Including the highly gifted and creative students: Current ideas and future directions. Proceedings of the 11th International conference on mathematics creativity and giftedness. (pp. 21 – 31). Münster, Germany: VTM-Verlag.
• Mellroth, E., Vinerean Bernhof, M., Boström, M, & Liljekvist, Y. (2019). Differentiated instruction using learning management systems in upper secondary school and university level: A research proposal. In M. Nolte (Ed.) Including the highly gifted and creative students: Current ideas and future directions. Proceedings of the 11th International conference on mathematics creativity and giftedness. (pp. 378 – 380). Hamburg, Germany: VTM-Verlag.
• Mellroth, E. & Boesen, J. (2019, February). Noticing pupils’ mathematical potential – A proposal for guiding teachers. In Jankvist, U. T., Van den Heuvel-Panhuizen, M., & Veldhuis, M. (Eds.). (2019). Proceedings of the Eleventh Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (CERME11, February 6 – 10, 2019)(pp. 3688-3695). Utrecht, the Netherlands: Freudenthal Group & Freudenthal Institute, Utrecht University and ERME.
• Mellroth, E. (2019). Sverige och undervisning av elever med särskild begåvning i slutet av 2018. Kognition og Pædagogik: Tidskrift om gode læringsmiljøer 29(111 – 112), 42-47.
• Mellroth, E., van Bommel, J., & Liljekvist, Y. (2019). Elementary teachers on orchestrating teaching for mathematically highly able pupils. The Mathematics Enthusiast 16(1-3), 127-153.
• Mellroth, E. (2018). Harnessing teachers’ perspectives: Recognizing mathematically highly able pupils and orchestrating teaching for them in a diverse ability classroom. Doctoral dissertation. Karlstad, Sweden: Karlstad University Press.
• Mellroth, E. & Thyberg, A. (2018). Der Spielfeld. In R. Benölken, N. Berlinger, & M. Veber (Eds.) Alle zusammen!: Offene, substanzielle Problemfelder als Gestaltungsbaustein für inklusiven Mathematikunterricht. (Band. 1). (pp. 37-49). Münster, Germany: VTM-Verlag.
• Mellroth, E. (2017, February). The suitability of rich learning tasks from a pupils perspective. In T. Dooley, & G. Guedet (Eds.), Proceedings of the 10th Congress of European Society for Research in Mathematics Education (CERME 10) (pp. 1162-1169). Dublin, Ireland : Dublin City University and European Society for Research in Mathematics Education.
• Mellroth, E. (2016, October). Developing the design of a role-play in a professional development. Poster session presented at the ERME Topic Conference ETC3, Berlin, Germany.
• Liljekvist, Y., Mellroth, E., & Olsson, J. (2016, January). Conceptualizing a local instructional theory in design research. Symposium conducted at the 10th matematikdidaktiska forskningsseminariet (MADIF) av Svensk Förening för Matematikdidaktisk forskning (SMDF), Karlstad, Sweden.
• Mellroth, E. (2015, May). High achievers in the mathematical kangaroo compared to high achievers in the Swedish national test in mathematics. In Wistedt, I. (Chair), Mathematically gifted students – challenging the Nordic egalitarian view of teaching and learning the subject. Symposium conducted at the 5th Nordic conference on subject education (NoFa5), Helsinki, Finland.
• Mellroth, E. (2015, February). Problem solving competency and the mathematical kangaroo. In K. Krainer, & N. Vondrová (eds.), Proceedings of the 9th Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (pp. 1095 – 1096). Prague, Check Republic: ERME.
• Mellroth, E. (2014). High achiever! Always a high achiever? Licentiate thesis. Karlstad, Sweden: Karlstad University.
• Mellroth, E. (2013, February). Mathematically able but underachieving in school mathematics. In B. Ubuz, C. Haser, & M. A. Mariotti (eds.), Proceedings of the 8th Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (pp. 1264 – 1265). Antalya, Turkey: ERME.
• Mellroth, E. (2009). Hur man kan identifiera och stimulera barns matematiska förmågor. [How to identify and stimulate the mathematical abilities in children]. Master thesis, Växjö, Sweden: Växjö University
Några populärvetenskapliga publikationer
• Mellroth, E. & Sjöö, D. (2018). Finns det donkar i Karlstad? Nämnaren 1, 28-31.
• Mellroth, E. (2017). Med rätt att utmanas i en skola för alla: Ett skolutvecklingsprojekt i Karlstad. Nämnaren 1. 22-27.
• Hochbegabtenpädagogik in Schweden. Labyrinth No 6
• Gifted education in Sweden from 2015 and onwards, ECHA news, vol 29, no.1, 2015, p. 4-5.
Rapporter
• Erasmusprojeket 2017-1-SE01-KA101-034247
• Mellroth, E. (2018a, May 23). Med rätt att utmanas – i en skola för alla: Att utveckla verksamheten kring att inkludera särskilt begåvade elever i lärande. [The right to be challenged – in a school for everyone: To develop practice on including highly able pupils in learning]. Retrieved from https://pedagogvarmland.se/sites/default/files/media/files/medrattattutmanas_v1_del2.pdf and https://pedagogvarmland.se/sites/default/files/media/files/medrattattutmanas_v2_del2.pdf
• Mellroth, E., Arwidsson, A., Holmberg, K., Lindgren Persson, A., Nätterdal, C., Perman, L., Sköld, S., & Thyberg, A. (2016). En forskningscirkel för lärare om särskild begåvning i matematik. Karlstad, Sweden: Karlstad University.
På grund av en massa tekniska missöden kommer dag 3 bloggen först nu, under dag 4.
Idag gick färden till vackra Weimar och Goehte-Gymnasium där vi bl. a. skuggade läraren Ronny Do Xuan när han arbetade med sin iPad-klass 8A.
Det vi fick se idag var något helt annat än den undervisning som vi tidigare har fått ta del av. Det enda som var lika var att lektionen startade på utsatt tid, inte en minut gick förlorad. Alla elever var redan i klassrummet när klockan ringde, då ställde de sig upp och hälsade god morgon. När de hade fått lov att sätta sig fick vi presentera oss kort och sen startade lektionen. Denna lektion var 45 minuter. Ronny använde ca 3 min. för att gå igenom dagens lektion som var strukturerad på följande sätt:
På (griffel)tavlan stod de uppgifter eleverna skulle arbete med på sin iPad och i sina räknehäften. Klassen arbetade med Pythagoras sats. Uppgifterna bestod av att repetera ett ”bevis” (som klassen hade gått igenom tillsammans tidigare). Därefter ett ”Pythagoras satspussel” som de kunde arbeta med på sin iPad. Därefter följde ett antal uppgifter med stigande svårighetgrad. Eleverna fick veta att de hade 25 minuter på sig att arbeta med uppgifterna, de fick också veta vilken uppgift de, i slutet av lektionen, hade ansvar för att skicka in en genomtänkt lösning på till läraren.
På väggen framme vid tavlan startades en (från lärarens iPad) projicerad klocka som tickade ner från 25 – 0. Längst till vänster framme vid tavlan fanns också förslag på lösningar till alla uppgifter (med baksidan utåt) som man kunde använda sig av om man inte på något annat sätt kom vidare med uppgiften. Under de 25 minuter som eleverna jobbade använde sig 2 elever av denna möjlighet. Dessutom projicerades ett gemensamt dokument framme vid tavlan där eleverna kunde skriva in ev. frågor och andra elever kunde svara under arbetets gång.
Eleverna började omedelbart jobba. De arbetade i sina räknehäften varvat med sina iPads och de samarbetade med sin bänkkamrat. Allteftersom de blev klara med ”sin” uppgift (dvs den uppgift de var ansvariga för att presentera för klassen) skrev de upp sina namn bredvid numret på uppgiften på tavlan. På så sätt var det tydligt för andra elever vilka elever som kunde hjälpa till om man fastande på någon uppgift. Den möjligheten utnyttjades av flera elever.
När 25 minuter var förbi sa Ronny att nu kom själva ”presentationsfasen”. Det betydde att eleverna hade 15 minuter på sig att snygga till och skicka en lösning som de var nöjda med till Ronny. Den lösningen skulle ingå i det gemensamma dokument som klassen arbetade fram. Kommande lektion skulle varje elev få presentera ”sin” lösning för klassen. Då hade Ronny hunnit sätta ihop dem till den gemensamma presentationen. Den skulle sedan efter det avslutade arbetsområdet skickas ut till alla elever. Eleverna sparar dem och när som helst gå in och friska upp sina kunskaper om Pytagoras sats. Ronny sa att detta var bra för alla elever och extra värdefullt för de elever som fick kämpa för att hänga med i matematikundervisningen.
Efter prick 15 minuter avbröt Ronny, då återstod 2 minuter av lektionen. Ronny sa till klassen att de som inte hade hunnit ”grunduppgifterna” (6 av de 8 uppgifterna) skulle fotografera av dem på vägen ut och göra klart hemma. Därefter uppmanade han eleverna att gå in på gemensam sida för feedback. All feedback lämnades anonymt och alla elever tryckte samtidigt, frågeställningen från Ronny handlade om hur väl de tyckte att de behärskade innehållet i det som de precis hade arbetat med. Exakt 8.45 var lektionen slut och varje minut hade använts på ett effektivt och värdefullt sätt, såvitt vi kunde bedöma.
Efter lektionen frågade jag Ronny hur han såg på differentiering av undervisning. Han svarade att han tyckte att det fungerade ganska bra med det här arbetssättet. Det fanns elever som hade uppmanats att endast göra de mer utmanade uppgifterna och elever som endast skulle hinna grunduppgifterna. De elever som låg långt framme kunde ofta utmanas i par eller grupp och arbeta vidare med uppgifterna. De fungerade även som resurs för andra elever under lektionerna. Ibland fick de uppdraget att sammanställa presentationer, dvs andra elever skickade sina uppgifter till dem och de ”rättade” och satte ihop en presentation bestående av instruktioner, exempel, uppgifter och elevlösningar. Han visade även hur de arbetade med att göra ”mattefilmer” med hjälp av iMovie och ofta t.ex. med hjälp av GeoGebra. Elever som behövde mer tid arbetade med grunduppgifterna fick hjälp av både läraren och andra elever, på så sätt tyckte han att han ”hann med” dem också.
Vad Ronny också sa var att han önskade mer tid för att kunna utmana särskilt begåvade elever. Som det ser ut nu försvinner de ofta till specialskolor eftersom deras behov inte tillgodose på ”vanliga” skolor. Ronny tycker att är synd. Han tror att det finns vinster med att inkludera dem i den vanliga undervisningen, både för dem och för andra. De elever som ligger långt framme i matte i hans klasser är snarare högpresterande än särskilt begåvade och det vore intressant att låta dem arbeta tillsammans.
Förutom mattelektionen fick vi följa andra lektioner med denna iPad-klass bl.a. en musiklektion där klassen komponerade tillsammans på sina iPads. Det vi såg under samtliga lektioner var ett medvetet sätt att använda iPads. En av pedagogerna uttryckte sig ungefär såhär ”Vi sätter iPadsen när det ledde till förändrat lärande, inte istället för penna och papper eller som lustfyllt inslag.”
Inställningen bland lärarna till digitala lärverktyg är, som flera lärare uttryckte ”försiktigt optimistisk”. Även på denna skola höll man hårt på att vänta med digitala inslag till tidigast åk 7, inte heller här fick miniräknare användas tidigare. På frågan varför svarar flera lärare att det finns inga ”bevis” för att digitala lärvektyg verkligen höjer elevernas måluppfyllelse och leder till fördjupad kunskap. Däremot finns en hel del rapporter och erfarenheter från andra länder som t o m visar på motsatsen. De tror att eleverna lär bättre utan digitala verktyg i tidig ålder och att de framförallt har lättare att hålla fokus och att jobba uthålligt med en uppgift.
Det var en fantastiskt intressant dag, så intressant att jag (Susanne) har valt att åka tillbaka dit imorgon för att försöka sno åt oss ännu lite mer kunskap!
Taggar
Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg