Pedagog Värmland | Blogg | Kvinnor och matematik

Här bloggar jag, Elisabet Mellroth.

Jag har bloggat lite oregelbundet sedan 2015. Många av mina blogginlägg handlar om att undervisa elever med särskild begåvning och om de projekt jag arbetat med kring detta. Sedan 2019 arbetar jag som lektor vid Sundsta-Älvkullegymnasiet i Karlstad, utöver det arbetar jag som inhyrd forskare vid Örebro universitet och är associerad forskare till Karlstads universitet.

Framöver (från och med HT2020) kommer mina blogginlägg även handla om kollegialt lärande, kollegialt samarbete och differentierad undervisning även om undervisning av elever med särskild begåvning fortfarande kommer finnas med.

Jag hoppas på att kunna dela med mig av sådant jag själv lär mig genom olika projekt jag deltar i, av saker som gått bra eller mindre bra i min egen undervisning, av olika fortbildningar som kan vara av intresse och lite allt möjligt smått och gott som hör till undervisning och skola.

Det går att anlita mig som föreläsare/utbildare kring att undervisa elever med särskild begåvning, detta har jag gjort från norr till söder i vårt land men även utomlands, detta gör jag genom Karlstads kommun. Särskilt begåvade elever och deras behov har intresserat mig ända sedan 2006 och det är inom det området jag fördjupat mig mest, jag sitter med i två internationella kommitéer kring detta. I The International Group for Mathematics, Creativity and Giftedness (MCG) sedan augusti 2019 och i European Council for High Ability (ECHA) från och med september 2020.

Om Elisabet

10 december 2018 disputerade jag inom ämnet pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, fokus i mina doktorandstudier ligger på att genom ett lärarperspektiv undersöka hur teorier kring undervisning av elever med särskild begåvning kan orkestreras i svensk skola. Mitt mål är att minska klyftan mellan praktik och forskning och bidra till kunskap kring hur undervisningen kan breddas så att fler elever ges möjlighet till en givande skolvardag, en tillgänglig lärmiljö. Avhandlingen finns att ladda ned på diva.org eller genom att klicka här.

Jag utbildade mig till gymnasielärare i matematik och kemi vid Göteborgs universitet och kombinerade detta med en magisterexamen i kemi 1997. Under min lärarutbildning funderade jag på varför vi aldrig fick lära oss något om de barn som behövde extra stimulans i skolan. Det dröjde dock ända till 2006 innan jag tog tag i denna tanke på riktigt, jag var då på matematikbiennalen i Malmö och genom en föreläsning "Matematikbegåvningar i grundskolan" av Arne Engström förstod jag att det fanns människor i denna värld som engagerade sig för dessa barn.

2008-2009 gick jag en utbildning genom Växjö universitet med Inger Wistedt som examinator, denna utbildning gav mig ett ECHA-cerifikat (ECHA - European Council for High Ability) och jag kunde därefter kalla mig "specialist in gifted education" som först i Sverige.

Efter detta ville jag på allvar göra något praktiskt för barn som behövde extra stimulans i matematik i skolan. Jag startade gruppen jag kallade "Mattevänner", barn kom på sin fritid dit. Som en direkt följd av detta startades motsvarande grupp som jag har kallat "matteglädje". Matteglädje har varit på skoltid i några skolors regi.

2012 påbörjade jag forskarstudier i matematikdidaktik och jag licentierade i december 2014 vid Karlstads universitet. Den 10 dec 2018 disputerade jag inom pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.

Vetenskapliga publikationer

• Brandl, M., Szabo, A, Mellroth, E., & Benölken, R. (2020). Educating prospective teachers in the field of mathematical giftedness: Comparing experiences. Paper accepted to ICME, Shanghai, China

• Vinerean Bernhoff, M., Liljekvist, Y., & Mellroth, E. (2020). University students’ self-evaluation: Digital solutions for identifying highly motivated students. Poster accepted to ICME, Shanghai, China.

• Mellroth, E. & Bergwall, A. (2020). Kollegialt lärande kring lärsituationer för gymnasieelever med särskild begåvning. Short paper presented at Madif, Växjö, Sweden.

• Mellroth, E. (2020). Teachers’ views on teaching highly able pupils in a heterogeneous mathematics classroom. Scandinavian Journal of Educational Research. DOI: 10.1080/00313831.2020.1716065

• Mellroth, E. (2019). Swedish teachers’ perspectives on educating highly able pupils. In A. Pöhls & K. Pamperien (Eds.) Festschrift für Marianne Nolte: Alle Talente wertschätzen grenz- und beziehungsgebiete der Mathematikdidaktik ausschöpfen. Münster, Germany: VTM-verlag

• Mellroth, E. & Margrain, V. (2019). Teaching highly able learners in diverse classrooms: Pedagogical possibilities through collaboration. In M. Nolte (Ed.) Including the highly gifted and creative students: Current ideas and future directions. Proceedings of the 11th International conference on mathematics creativity and giftedness. (pp. 21 – 31). Münster, Germany: VTM-Verlag.

• Mellroth, E., Vinerean Bernhof, M., Boström, M, & Liljekvist, Y. (2019). Differentiated instruction using learning management systems in upper secondary school and university level: A research proposal. In M. Nolte (Ed.) Including the highly gifted and creative students: Current ideas and future directions. Proceedings of the 11th International conference on mathematics creativity and giftedness. (pp. 378 – 380). Hamburg, Germany: VTM-Verlag.

• Mellroth, E. & Boesen, J. (2019, February). Noticing pupils’ mathematical potential – A proposal for guiding teachers. In Jankvist, U. T., Van den Heuvel-Panhuizen, M., & Veldhuis, M. (Eds.). (2019). Proceedings of the Eleventh Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (CERME11, February 6 – 10, 2019)(pp. 3688-3695). Utrecht, the Netherlands: Freudenthal Group & Freudenthal Institute, Utrecht University and ERME.

• Mellroth, E. (2019). Sverige och undervisning av elever med särskild begåvning i slutet av 2018. Kognition og Pædagogik: Tidskrift om gode læringsmiljøer 29(111 – 112), 42-47.

• Mellroth, E., van Bommel, J., & Liljekvist, Y. (2019). Elementary teachers on orchestrating teaching for mathematically highly able pupils. The Mathematics Enthusiast 16(1-3), 127-153.

• Mellroth, E. (2018). Harnessing teachers’ perspectives: Recognizing mathematically highly able pupils and orchestrating teaching for them in a diverse ability classroom. Doctoral dissertation. Karlstad, Sweden: Karlstad University Press.

• Mellroth, E. & Thyberg, A. (2018). Der Spielfeld. In R. Benölken, N. Berlinger, & M. Veber (Eds.) Alle zusammen!: Offene, substanzielle Problemfelder als Gestaltungsbaustein für inklusiven Mathematikunterricht. (Band. 1). (pp. 37-49). Münster, Germany: VTM-Verlag.

• Mellroth, E. (2017, February). The suitability of rich learning tasks from a pupils perspective. In T. Dooley, & G. Guedet (Eds.), Proceedings of the 10th Congress of European Society for Research in Mathematics Education (CERME 10) (pp. 1162-1169). Dublin, Ireland : Dublin City University and European Society for Research in Mathematics Education.

• Mellroth, E. (2016, October). Developing the design of a role-play in a professional development. Poster session presented at the ERME Topic Conference ETC3, Berlin, Germany.

• Liljekvist, Y., Mellroth, E., & Olsson, J. (2016, January). Conceptualizing a local instructional theory in design research. Symposium conducted at the 10th matematikdidaktiska forskningsseminariet (MADIF) av Svensk Förening för Matematikdidaktisk forskning (SMDF), Karlstad, Sweden.

• Mellroth, E. (2015, May). High achievers in the mathematical kangaroo compared to high achievers in the Swedish national test in mathematics. In Wistedt, I. (Chair), Mathematically gifted students – challenging the Nordic egalitarian view of teaching and learning the subject. Symposium conducted at the 5th Nordic conference on subject education (NoFa5), Helsinki, Finland.

• Mellroth, E. (2015, February). Problem solving competency and the mathematical kangaroo. In K. Krainer, & N. Vondrová (eds.), Proceedings of the 9th Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (pp. 1095 – 1096). Prague, Check Republic: ERME.

• Mellroth, E. (2014). High achiever! Always a high achiever? Licentiate thesis. Karlstad, Sweden: Karlstad University.

• Mellroth, E. (2013, February). Mathematically able but underachieving in school mathematics. In B. Ubuz, C. Haser, & M. A. Mariotti (eds.), Proceedings of the 8th Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (pp. 1264 – 1265). Antalya, Turkey: ERME.

• Mellroth, E. (2009). Hur man kan identifiera och stimulera barns matematiska förmågor. [How to identify and stimulate the mathematical abilities in children]. Master thesis, Växjö, Sweden: Växjö University

Några populärvetenskapliga publikationer

• Mellroth, E. & Sjöö, D. (2018). Finns det donkar i Karlstad? Nämnaren 1, 28-31.

• Mellroth, E. (2017). Med rätt att utmanas i en skola för alla: Ett skolutvecklingsprojekt i Karlstad. Nämnaren 1. 22-27.

• Hochbegabtenpädagogik in Schweden. Labyrinth No 6

• Gifted education in Sweden from 2015 and onwards, ECHA news, vol 29, no.1, 2015, p. 4-5.

Rapporter

• Erasmusprojeket 2017-1-SE01-KA101-034247

• Mellroth, E. (2018a, May 23). Med rätt att utmanas – i en skola för alla: Att utveckla verksamheten kring att inkludera särskilt begåvade elever i lärande. [The right to be challenged – in a school for everyone: To develop practice on including highly able pupils in learning]. Retrieved from https://pedagogvarmland.se/sites/default/files/media/files/medrattattutmanas_v1_del2.pdf and https://pedagogvarmland.se/sites/default/files/media/files/medrattattutmanas_v2_del2.pdf

• Mellroth, E., Arwidsson, A., Holmberg, K., Lindgren Persson, A., Nätterdal, C., Perman, L., Sköld, S., & Thyberg, A. (2016). En forskningscirkel för lärare om särskild begåvning i matematik. Karlstad, Sweden: Karlstad University.

Jag har nyss kommit hem efter en två veckors lång semester vars destinationer har styrts av några ställen där jag varit inbjuden som talare på konferenser. Den ena destinationen var Münster i Tyskland till en konferens ”Frauen und Mathematik”, värd Professor Ralf Benölken.

Ett intressant tema bland annat i relation till den högst aktuella #metoo-diskussionen. T.ex. berättade en av föreläsarna om Freya Thekla som levde på 1800-talet i Tyskland och försökte utbilda sig i matematik, som jag förstod till matematiklärarinna. Men efter att hon hade gift sig fick hon inte längre vare sig arbeta eller ägna sig år matematik. En gift kvinna måste ju ta hand om hem och barn (hmm…).

Jag tycker det är intressant att en annan kvinna som levde strax efter Freya, Sonja Kovalevsky, gjorde tvärtemot och gifte sig för att kunna få tillgång till matematikens magiska värld. Naturligtvis var hon tvungen att få privatlektioner av professorer som såg hennes kapacitet. Kvinnor var inte tillåtna i lektionssalarna på de tyska universiteten då. Sonja blev världens första kvinnliga professor i matematik och Stockholms universitet har äran att ha detta i sin historia.

Både Freya Thekla och Sonja Kovalevsky är på sätt och vis aktiva även i modern tid i Sverige. På några universitet, t.ex. Karlstads, finns så kallade Tekla-föreningar, föreningar för tjejer som studerar matematik, teknik eller naturvetenskap. Även Tekladagar har anordnats för att locka tjejer till den naturvetenskapliga/tekniska sektorn. Sonja Kovalevsky firas vartannat år genom att bjuda in gymnasieungdomar till ett par dagar fyllda med utmanande och rolig matematik, detta sker vid Karlstads universitet i november 2017, se länk

Mitt eget seminarium tog avstamp i lite historiska fakta kring flickor i matematikklassrummet fram till lite resultat av en enkel undersökning bland nio framgångsrika kvinnor, som genomgått en matematikintensiv utbildning och/eller arbetar med matematikintensiva arbeten idag.

I Sverige fick kvinnor inte tillträde till statliga läroverk förrän 1927, observera att Sonja Kovalevsky var professor i Stockholm 1884-1891.

2007 kunde man läsa i tidningen Universitetsläraren

”Idag är flickor lika duktiga på matematik som pojkar”

Artikeln lutar sig på PISA-resultat, länk till texten

Under dagarna i Tyskland berättade en av föreläsarna att generellt presterar pojkar bättre än flickor på PISA, men att det finns undantagsländer. Jag har inte studerat PISA resultaten utan återger vad jag hörde, men kanske är Sverige ett undantagsland?

Men varför är då andelen kvinnor mycket lägre än andelen män på de matematikintensiva utbildningarna? Det har i alla fall inte att göra med betyg, eftersom flickor oftast har högre betyg än pojkar. Enligt Karin Undins examensarbete från 2008, är några av huvudorsakerna att:

· De vet inte vad de ska göra i framtiden, då väljer de korta utbildningar som verkar roliga och intressanta.

· Matematik är inte ett engagerande ämne och det är tråkigt, i jämförelse med t.ex. utbildningar inom samhällsvetenskapliga sektorn.

· De tycker det är oklart vilka möjligheter de kommer ha i framtiden om de väljer en matematikintensiv universitetsutbildning.

Uppsatsen hittas på länk

Därför var det extra intressant att kunna gå vidare och visa upp tankar och reflektioner från de nio kvinnorna jag hade frågat.

· De har alla gått minst en 4-årig universitetsutbildning, de flesta har någon sorts påbyggnad och de flesta har även en forskarutbildning.

· De ser sina jobb som mycket engagerande och några av dem nämner att de genom sina positioner hjälper andra människor att utvecklas – trots att de kanske egentligen arbetar inom en mycket teknisk sektor.

· De arbetar som: förstelärare, lärarutbildare, forskare inom såväl naturvetenskap och utbildning och som chefer med verksamheter både nationellt och internationellt.

Gemensamt för alla nio kvinnor är att de tycker det är viktigt med kvinnliga förebilder, men de har inte haft detta i särskilt stor grad själva. Som sina egna förebilder nämner de främst engagerande lärare och pappor, även syskon och en morförälder nämns, dock är det ingen som nämner sin mamma.

I en lista från Wikipedia om antalet svenska professorer finns 106 professorer listade genom tiderna, varav 2 st är kvinnor. Sonja Kovalevsky (Sofia Kovalevskaja) 1884-1891 och Anna-Karin Tornberg 2012 – (Vid Stockholms Universitet).

Lovisa Sumpter skriver i sin artikel att andelen kvinnliga professorer i matematik är 7%, vilket kanske innebär att det finns mer än en nutida kvinnlig svensk professor i matematik. Se hennes text här

Lovisas text är skriven 2015, hon berättar om att hon i sina studier hört att kvinnliga matematiker valt att lämna akademien på grund av kommentarer i stil med ”det är ingen idé att utbilda kvinnor för de ska ändå hamna vid spisen”. Vilket var precis vad som hände för Freya Thekla under 1800-talet, ca 200 år tidigare.

”Frauen und Mathematik” har årliga sammankomster i Tyskland och med på träffen fanns både män och kvinnor från både matematikutbildningssidan såväl som från ”ren matematik”.

Med rätt att utmanas - i en skola för alla

Kvinnor och matematik

Lämna ett svar Avbryt svar

Senaste blogginläggen

Arkiv

Utvalda bloggar