Pedagog Värmland | Blogg | Att förändra skolsituationen, del 1

Här bloggar jag, Elisabet Mellroth.

Jag har bloggat lite oregelbundet sedan 2015. Många av mina blogginlägg handlar om att undervisa elever med särskild begåvning och om de projekt jag arbetat med kring detta. Sedan 2019 arbetar jag som lektor vid Sundsta-Älvkullegymnasiet i Karlstad, utöver det arbetar jag som inhyrd forskare vid Örebro universitet och är associerad forskare till Karlstads universitet.

Framöver (från och med HT2020) kommer mina blogginlägg även handla om kollegialt lärande, kollegialt samarbete och differentierad undervisning även om undervisning av elever med särskild begåvning fortfarande kommer finnas med.

Jag hoppas på att kunna dela med mig av sådant jag själv lär mig genom olika projekt jag deltar i, av saker som gått bra eller mindre bra i min egen undervisning, av olika fortbildningar som kan vara av intresse och lite allt möjligt smått och gott som hör till undervisning och skola.

Det går att anlita mig som föreläsare/utbildare kring att undervisa elever med särskild begåvning, detta har jag gjort från norr till söder i vårt land men även utomlands, detta gör jag genom Karlstads kommun. Särskilt begåvade elever och deras behov har intresserat mig ända sedan 2006 och det är inom det området jag fördjupat mig mest, jag sitter med i två internationella kommitéer kring detta. I The International Group for Mathematics, Creativity and Giftedness (MCG) sedan augusti 2019 och i European Council for High Ability (ECHA) från och med september 2020.

Om Elisabet

10 december 2018 disputerade jag inom ämnet pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, fokus i mina doktorandstudier ligger på att genom ett lärarperspektiv undersöka hur teorier kring undervisning av elever med särskild begåvning kan orkestreras i svensk skola. Mitt mål är att minska klyftan mellan praktik och forskning och bidra till kunskap kring hur undervisningen kan breddas så att fler elever ges möjlighet till en givande skolvardag, en tillgänglig lärmiljö. Avhandlingen finns att ladda ned på diva.org eller genom att klicka här.

Jag utbildade mig till gymnasielärare i matematik och kemi vid Göteborgs universitet och kombinerade detta med en magisterexamen i kemi 1997. Under min lärarutbildning funderade jag på varför vi aldrig fick lära oss något om de barn som behövde extra stimulans i skolan. Det dröjde dock ända till 2006 innan jag tog tag i denna tanke på riktigt, jag var då på matematikbiennalen i Malmö och genom en föreläsning "Matematikbegåvningar i grundskolan" av Arne Engström förstod jag att det fanns människor i denna värld som engagerade sig för dessa barn.

2008-2009 gick jag en utbildning genom Växjö universitet med Inger Wistedt som examinator, denna utbildning gav mig ett ECHA-cerifikat (ECHA - European Council for High Ability) och jag kunde därefter kalla mig "specialist in gifted education" som först i Sverige.

Efter detta ville jag på allvar göra något praktiskt för barn som behövde extra stimulans i matematik i skolan. Jag startade gruppen jag kallade "Mattevänner", barn kom på sin fritid dit. Som en direkt följd av detta startades motsvarande grupp som jag har kallat "matteglädje". Matteglädje har varit på skoltid i några skolors regi.

2012 påbörjade jag forskarstudier i matematikdidaktik och jag licentierade i december 2014 vid Karlstads universitet. Den 10 dec 2018 disputerade jag inom pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.

Vetenskapliga publikationer

• Brandl, M., Szabo, A, Mellroth, E., & Benölken, R. (2020). Educating prospective teachers in the field of mathematical giftedness: Comparing experiences. Paper accepted to ICME, Shanghai, China

• Vinerean Bernhoff, M., Liljekvist, Y., & Mellroth, E. (2020). University students’ self-evaluation: Digital solutions for identifying highly motivated students. Poster accepted to ICME, Shanghai, China.

• Mellroth, E. & Bergwall, A. (2020). Kollegialt lärande kring lärsituationer för gymnasieelever med särskild begåvning. Short paper presented at Madif, Växjö, Sweden.

• Mellroth, E. (2020). Teachers’ views on teaching highly able pupils in a heterogeneous mathematics classroom. Scandinavian Journal of Educational Research. DOI: 10.1080/00313831.2020.1716065

• Mellroth, E. (2019). Swedish teachers’ perspectives on educating highly able pupils. In A. Pöhls & K. Pamperien (Eds.) Festschrift für Marianne Nolte: Alle Talente wertschätzen grenz- und beziehungsgebiete der Mathematikdidaktik ausschöpfen. Münster, Germany: VTM-verlag

• Mellroth, E. & Margrain, V. (2019). Teaching highly able learners in diverse classrooms: Pedagogical possibilities through collaboration. In M. Nolte (Ed.) Including the highly gifted and creative students: Current ideas and future directions. Proceedings of the 11th International conference on mathematics creativity and giftedness. (pp. 21 – 31). Münster, Germany: VTM-Verlag.

• Mellroth, E., Vinerean Bernhof, M., Boström, M, & Liljekvist, Y. (2019). Differentiated instruction using learning management systems in upper secondary school and university level: A research proposal. In M. Nolte (Ed.) Including the highly gifted and creative students: Current ideas and future directions. Proceedings of the 11th International conference on mathematics creativity and giftedness. (pp. 378 – 380). Hamburg, Germany: VTM-Verlag.

• Mellroth, E. & Boesen, J. (2019, February). Noticing pupils’ mathematical potential – A proposal for guiding teachers. In Jankvist, U. T., Van den Heuvel-Panhuizen, M., & Veldhuis, M. (Eds.). (2019). Proceedings of the Eleventh Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (CERME11, February 6 – 10, 2019)(pp. 3688-3695). Utrecht, the Netherlands: Freudenthal Group & Freudenthal Institute, Utrecht University and ERME.

• Mellroth, E. (2019). Sverige och undervisning av elever med särskild begåvning i slutet av 2018. Kognition og Pædagogik: Tidskrift om gode læringsmiljøer 29(111 – 112), 42-47.

• Mellroth, E., van Bommel, J., & Liljekvist, Y. (2019). Elementary teachers on orchestrating teaching for mathematically highly able pupils. The Mathematics Enthusiast 16(1-3), 127-153.

• Mellroth, E. (2018). Harnessing teachers’ perspectives: Recognizing mathematically highly able pupils and orchestrating teaching for them in a diverse ability classroom. Doctoral dissertation. Karlstad, Sweden: Karlstad University Press.

• Mellroth, E. & Thyberg, A. (2018). Der Spielfeld. In R. Benölken, N. Berlinger, & M. Veber (Eds.) Alle zusammen!: Offene, substanzielle Problemfelder als Gestaltungsbaustein für inklusiven Mathematikunterricht. (Band. 1). (pp. 37-49). Münster, Germany: VTM-Verlag.

• Mellroth, E. (2017, February). The suitability of rich learning tasks from a pupils perspective. In T. Dooley, & G. Guedet (Eds.), Proceedings of the 10th Congress of European Society for Research in Mathematics Education (CERME 10) (pp. 1162-1169). Dublin, Ireland : Dublin City University and European Society for Research in Mathematics Education.

• Mellroth, E. (2016, October). Developing the design of a role-play in a professional development. Poster session presented at the ERME Topic Conference ETC3, Berlin, Germany.

• Liljekvist, Y., Mellroth, E., & Olsson, J. (2016, January). Conceptualizing a local instructional theory in design research. Symposium conducted at the 10th matematikdidaktiska forskningsseminariet (MADIF) av Svensk Förening för Matematikdidaktisk forskning (SMDF), Karlstad, Sweden.

• Mellroth, E. (2015, May). High achievers in the mathematical kangaroo compared to high achievers in the Swedish national test in mathematics. In Wistedt, I. (Chair), Mathematically gifted students – challenging the Nordic egalitarian view of teaching and learning the subject. Symposium conducted at the 5th Nordic conference on subject education (NoFa5), Helsinki, Finland.

• Mellroth, E. (2015, February). Problem solving competency and the mathematical kangaroo. In K. Krainer, & N. Vondrová (eds.), Proceedings of the 9th Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (pp. 1095 – 1096). Prague, Check Republic: ERME.

• Mellroth, E. (2014). High achiever! Always a high achiever? Licentiate thesis. Karlstad, Sweden: Karlstad University.

• Mellroth, E. (2013, February). Mathematically able but underachieving in school mathematics. In B. Ubuz, C. Haser, & M. A. Mariotti (eds.), Proceedings of the 8th Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (pp. 1264 – 1265). Antalya, Turkey: ERME.

• Mellroth, E. (2009). Hur man kan identifiera och stimulera barns matematiska förmågor. [How to identify and stimulate the mathematical abilities in children]. Master thesis, Växjö, Sweden: Växjö University

Några populärvetenskapliga publikationer

• Mellroth, E. & Sjöö, D. (2018). Finns det donkar i Karlstad? Nämnaren 1, 28-31.

• Mellroth, E. (2017). Med rätt att utmanas i en skola för alla: Ett skolutvecklingsprojekt i Karlstad. Nämnaren 1. 22-27.

• Hochbegabtenpädagogik in Schweden. Labyrinth No 6

• Gifted education in Sweden from 2015 and onwards, ECHA news, vol 29, no.1, 2015, p. 4-5.

Rapporter

• Erasmusprojeket 2017-1-SE01-KA101-034247

• Mellroth, E. (2018a, May 23). Med rätt att utmanas – i en skola för alla: Att utveckla verksamheten kring att inkludera särskilt begåvade elever i lärande. [The right to be challenged – in a school for everyone: To develop practice on including highly able pupils in learning]. Retrieved from https://pedagogvarmland.se/sites/default/files/media/files/medrattattutmanas_v1_del2.pdf and https://pedagogvarmland.se/sites/default/files/media/files/medrattattutmanas_v2_del2.pdf

• Mellroth, E., Arwidsson, A., Holmberg, K., Lindgren Persson, A., Nätterdal, C., Perman, L., Sköld, S., & Thyberg, A. (2016). En forskningscirkel för lärare om särskild begåvning i matematik. Karlstad, Sweden: Karlstad University.

Snart börjar skolan igen och för de allra flesta fungerar skolan riktigt bra. Många av oss glömmer bort hur otroligt privilegierade vi är som bor i ett land där alla barn har rätt till, de har till och med plikt till, att gå i skolan under nio år. En av mina kollegor som varit på besök i ett land i Mellanöstern fem veckor i sommar blev nästan smärtsamt påmind om hur privilegierade vi är och hur lite vi uppskattar det vi har.

Trots detta privilegium är det många barn som inte mår bra i skolan, psykisk ohälsa ökar bland våra ungdomar och projekt för att få hemmasittare tillbaka i skolan drivs t.ex. i Karlstad. Jag känner mig extra privilegierad att få arbeta i en kommun där jag får möjlighet att stödja och göra skolan ytterligare lite bättre. Mitt område är undervisning av särskilt begåvade elever, främst inom matematik men även generellt. Via mitt engagemang och arbete kontaktas jag av både vårdnadshavare, pedagoger och psykologer där jag får det oerhört fina förtroendet att ge råd. Ibland får jag återkoppling i de olika ärenden och jag tänkte via ett par blogginlägg försöka dela med mig av några sådana. Naturligtvis lämnar jag inte ut några namn.

Det första gäller en mamma som efter att ha hört om särskild begåvning förstått att hennes äldste son var särskilt begåvad, skolan fungerade dock bra – även om den många gånger är tråkig för honom. Storebror som gick i grundskolan fick regelbundet stöd i matematik via ett närliggande gymnasium. Lillebror, 9 år, däremot blev de kontaktade av skolan om därför att han enbart gjorde hälften av uppgifterna i boken, för att därefter gå och störa de andra i klassen. Mamman tittade tillbaka i de tidigare matematikböckerna ända från åk 1 och upptäckte att det varit så hela tiden. Vårdnadshavarna blev orolig över att han låg efter och arga på skolan för att de inte fått veta något tidigare. Läraren var säker på att pojken hade den kunskap som krävdes. Pojken störde dock på lektionerna, blev tillsagd av läraren och blev därför ledsen. Vårdnadshavarna kände obehag inför att diskutera eventuell särskild begåvning med läraren, eftersom de inte tyckte att de hade några belägg för att han var det. De efterfrågade bland annat underlag att ha som utgångspunkt för en diskussion med läraren/skolan.

Genom lite mailkonversation där jag bland annat hjälpte till med att diskutera regelverk kring att accelerera upp till gymnasienivå trots att man går i grundskola. Jag bidrog med lite av det jag känner till från forskningen kring särskild begåvning och att accelerera i skolan, kring rätt till stöd i kunskapsutveckling, samt uppmuntrade till en öppen kommunikation med skolan.

Relativt nyligen fick jag ett mail av mamman där hon berättade om några förändringar som gjorts som påverkat skolsituationen till det bättre för båda sönerna.

Lillebror hade fått en annan matematikbok i åk 3, han upplevde nu matematiken mycket roligare och hade slutat störa på lektionerna. På nationella provet skrev han nästan alla rätt. Nu trivdes han bra, men skulle kanske klara av mer utmaningar. För denna pojke verkar det alltså som om själva boken var viktig. Mamman hade tidigare i kommunikation med läraren berättat att storebror var särskilt begåvad och att de kanske kunde testa att ge lillebror andra uppgifter när han tappade lusten till räknandet.

Om uppgifters konstruktion, för matematiskt särskilt begåvade barn, t.ex. att de ska vara engagerande och ha öppna slut finns att läsa om hos Benölken (2015) och Nolte (2012) och Nolte & Pamperien (2017) se referenser nedan.

Storebrors särbegåvning hade gått helt oupptäckt för vårdnadshavarna ända fram till årskurs 7, att han var begåvad i matematik hade de förstått tidigare via t.ex. resultat i Kängurutävlingen. Innan högstadiet klagade han dock aldrig på matematiken och hans resultat var goda. Storebror hade under högstadiet även klarat av gymnasiets Ma1c. Tyvärr hade han lämnats helt själv ihop med en kompis att ta sig igenom grundskolans matematik. Varje elev har rätt enligt skollagen att få guidning och stimulans att ta sig vidare i sin kunskapsutveckling, det är alltså inte okej att lämna elever ensamma i sitt lärande. Uppgiften att lösa situationen för varje elev i en 30 klass är för många lärare övermäktig, men ingen lärare är ensam lärare i en organisation. Skolan hade dock ordnat att storebror fick tävla i ett par matematiktävlingar, där gick det jättebra. En gymnasielärare har blivit kopplad till pojken, denna verkar vara mycket flexibel och tillmötesgående för att till exempel komma förbi diverse schematekniska hinder.

Vårdnadshavarna har valt att ”ligga lågt” i sin kommunikation med skolan kring att deras barn troligtvis skulle kunna klara av större utmaningar. Detta har de valt därför att barnen verkar ha trivts i skolan och fått goda omdömen och betyg. Vad som är rätt och vad som är fel är svårt att avgöra. Det viktigaste tänker jag är att barnen mår bra och att man arbetar för att de ska fortsätta må bra.

Jag hoppas och tror att storebror kommer att få ett riktigt bra kommande skolår och jag hoppas att det även ska bli ett roligt skolår för lillebror. Jag tror att framgången i detta exemplet till stor del beror på god kommunikation mellan skola och hem, i kombination med att kunskap om vikten av att bli utmanad på rätt nivå fanns hos både hem och skola. Exemplet visar också tyvärr att elever lämnas ensamma i sitt lärande, men också att skolan kan och har möjlighet att arbeta t.ex. över stadiegränser för att bäst möta eleven där de är i sin kunskap.

Referenser:

Benölken, R. (2015). “Mathe für kleine Asse” – An enrichment project at the University of Münster. In F. M. Singer, F. Toader & C. Voica (Eds.), Proc. of the 9th Math. Creativity and Giftedness International Conf. (pp. 140–145). Sinaia, Romania: MCG.

Nolte, M. (2012, July). Challenging math problems for mathematically gifted children. Paper presented at the 7th Mathematical Creativity and Giftedness International Conference, Busan, Repulic of Korea. pp.27-45.

Nolte, M., & Pamperien, K. (2017). Challenging problems in a regular classroom setting and in a special foster programme. ZDM, 49(1), 121-136.

Med rätt att utmanas - i en skola för alla

Att förändra skolsituationen, del 1

Lämna ett svar Avbryt svar

Senaste blogginläggen

Arkiv

Utvalda bloggar