Pedagog Värmland | Blogg | Bejaka varandras olikheter och var beredd på det oförutsedda

Med rätt att utmanas - i en skola för alla

Här bloggar jag, Elisabet Mellroth. Jag har bloggat lite oregelbundet sedan 2015. Många av mina blogginlägg handlar om att undervisa elever med särskild begåvning och om de projekt jag arbetat med kring detta. Sedan 2019 arbetar jag som lektor vid Sundsta-Älvkullegymnasiet…

Här bloggar jag, Elisabet Mellroth.

Jag har bloggat lite oregelbundet sedan 2015. Många av mina blogginlägg handlar om att undervisa elever med särskild begåvning och om de projekt jag arbetat med kring detta. Sedan 2019 arbetar jag som lektor vid Sundsta-Älvkullegymnasiet i Karlstad, utöver det arbetar jag som inhyrd forskare vid Örebro universitet och är associerad forskare till Karlstads universitet.

Framöver (från och med HT2020) kommer mina blogginlägg även handla om kollegialt lärande, kollegialt samarbete och differentierad undervisning även om undervisning av elever med särskild begåvning fortfarande kommer finnas med.

Jag hoppas på att kunna dela med mig av sådant jag själv lär mig genom olika projekt jag deltar i, av saker som gått bra eller mindre bra i min egen undervisning, av olika fortbildningar som kan vara av intresse och lite allt möjligt smått och gott som hör till undervisning och skola.

Det går att anlita mig som föreläsare/utbildare kring att undervisa elever med särskild begåvning, detta har jag gjort från norr till söder i vårt land men även utomlands, detta gör jag genom Karlstads kommun. Särskilt begåvade elever och deras behov har intresserat mig ända sedan 2006 och det är inom det området jag fördjupat mig mest, jag sitter med i två internationella kommitéer kring detta. I The International Group for Mathematics, Creativity and Giftedness (MCG) sedan augusti 2019 och i European Council for High Ability (ECHA) från och med september 2020.

Om Elisabet

10 december 2018 disputerade jag inom ämnet pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, fokus i mina doktorandstudier ligger på att genom ett lärarperspektiv undersöka hur teorier kring undervisning av elever med särskild begåvning kan orkestreras i svensk skola. Mitt mål är att minska klyftan mellan praktik och forskning och bidra till kunskap kring hur undervisningen kan breddas så att fler elever ges möjlighet till en givande skolvardag, en tillgänglig lärmiljö. Avhandlingen finns att ladda ned på diva.org eller genom att klicka här.

Jag utbildade mig till gymnasielärare i matematik och kemi vid Göteborgs universitet och kombinerade detta med en magisterexamen i kemi 1997. Under min lärarutbildning funderade jag på varför vi aldrig fick lära oss något om de barn som behövde extra stimulans i skolan. Det dröjde dock ända till 2006 innan jag tog tag i denna tanke på riktigt, jag var då på matematikbiennalen i Malmö och genom en föreläsning "Matematikbegåvningar i grundskolan" av Arne Engström förstod jag att det fanns människor i denna värld som engagerade sig för dessa barn.

2008-2009 gick jag en utbildning genom Växjö universitet med Inger Wistedt som examinator, denna utbildning gav mig ett ECHA-cerifikat (ECHA - European Council for High Ability) och jag kunde därefter kalla mig "specialist in gifted education" som först i Sverige.

Efter detta ville jag på allvar göra något praktiskt för barn som behövde extra stimulans i matematik i skolan. Jag startade gruppen jag kallade "Mattevänner", barn kom på sin fritid dit. Som en direkt följd av detta startades motsvarande grupp som jag har kallat "matteglädje". Matteglädje har varit på skoltid i några skolors regi.

2012 påbörjade jag forskarstudier i matematikdidaktik och jag licentierade i december 2014 vid Karlstads universitet. Den 10 dec 2018 disputerade jag inom pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.

Vetenskapliga publikationer

• Brandl, M., Szabo, A, Mellroth, E., & Benölken, R. (2020). Educating prospective teachers in the field of mathematical giftedness: Comparing experiences. Paper accepted to ICME, Shanghai, China

• Vinerean Bernhoff, M., Liljekvist, Y., & Mellroth, E. (2020). University students’ self-evaluation: Digital solutions for identifying highly motivated students. Poster accepted to ICME, Shanghai, China.

• Mellroth, E. & Bergwall, A. (2020). Kollegialt lärande kring lärsituationer för gymnasieelever med särskild begåvning. Short paper presented at Madif, Växjö, Sweden.

• Mellroth, E. (2020). Teachers’ views on teaching highly able pupils in a heterogeneous mathematics classroom. Scandinavian Journal of Educational Research. DOI: 10.1080/00313831.2020.1716065

• Mellroth, E. (2019). Swedish teachers’ perspectives on educating highly able pupils. In A. Pöhls & K. Pamperien (Eds.) Festschrift für Marianne Nolte: Alle Talente wertschätzen grenz- und beziehungsgebiete der Mathematikdidaktik ausschöpfen. Münster, Germany: VTM-verlag

• Mellroth, E. & Margrain, V. (2019). Teaching highly able learners in diverse classrooms: Pedagogical possibilities through collaboration. In M. Nolte (Ed.) Including the highly gifted and creative students: Current ideas and future directions. Proceedings of the 11th International conference on mathematics creativity and giftedness. (pp. 21 – 31). Münster, Germany: VTM-Verlag.

• Mellroth, E., Vinerean Bernhof, M., Boström, M, & Liljekvist, Y. (2019). Differentiated instruction using learning management systems in upper secondary school and university level: A research proposal. In M. Nolte (Ed.) Including the highly gifted and creative students: Current ideas and future directions. Proceedings of the 11th International conference on mathematics creativity and giftedness. (pp. 378 – 380). Hamburg, Germany: VTM-Verlag.

• Mellroth, E. & Boesen, J. (2019, February). Noticing pupils’ mathematical potential – A proposal for guiding teachers. In Jankvist, U. T., Van den Heuvel-Panhuizen, M., & Veldhuis, M. (Eds.). (2019). Proceedings of the Eleventh Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (CERME11, February 6 – 10, 2019)(pp. 3688-3695). Utrecht, the Netherlands: Freudenthal Group & Freudenthal Institute, Utrecht University and ERME.

• Mellroth, E. (2019). Sverige och undervisning av elever med särskild begåvning i slutet av 2018. Kognition og Pædagogik: Tidskrift om gode læringsmiljøer 29(111 – 112), 42-47.

• Mellroth, E., van Bommel, J., & Liljekvist, Y. (2019). Elementary teachers on orchestrating teaching for mathematically highly able pupils. The Mathematics Enthusiast 16(1-3), 127-153.

• Mellroth, E. (2018). Harnessing teachers’ perspectives: Recognizing mathematically highly able pupils and orchestrating teaching for them in a diverse ability classroom. Doctoral dissertation. Karlstad, Sweden: Karlstad University Press.

• Mellroth, E. & Thyberg, A. (2018). Der Spielfeld. In R. Benölken, N. Berlinger, & M. Veber (Eds.) Alle zusammen!: Offene, substanzielle Problemfelder als Gestaltungsbaustein für inklusiven Mathematikunterricht. (Band. 1). (pp. 37-49). Münster, Germany: VTM-Verlag.

• Mellroth, E. (2017, February). The suitability of rich learning tasks from a pupils perspective. In T. Dooley, & G. Guedet (Eds.), Proceedings of the 10th Congress of European Society for Research in Mathematics Education (CERME 10) (pp. 1162-1169). Dublin, Ireland : Dublin City University and European Society for Research in Mathematics Education.

• Mellroth, E. (2016, October). Developing the design of a role-play in a professional development. Poster session presented at the ERME Topic Conference ETC3, Berlin, Germany.

• Liljekvist, Y., Mellroth, E., & Olsson, J. (2016, January). Conceptualizing a local instructional theory in design research. Symposium conducted at the 10th matematikdidaktiska forskningsseminariet (MADIF) av Svensk Förening för Matematikdidaktisk forskning (SMDF), Karlstad, Sweden.

• Mellroth, E. (2015, May). High achievers in the mathematical kangaroo compared to high achievers in the Swedish national test in mathematics. In Wistedt, I. (Chair), Mathematically gifted students – challenging the Nordic egalitarian view of teaching and learning the subject. Symposium conducted at the 5th Nordic conference on subject education (NoFa5), Helsinki, Finland.

• Mellroth, E. (2015, February). Problem solving competency and the mathematical kangaroo. In K. Krainer, & N. Vondrová (eds.), Proceedings of the 9th Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (pp. 1095 – 1096). Prague, Check Republic: ERME.

• Mellroth, E. (2014). High achiever! Always a high achiever? Licentiate thesis. Karlstad, Sweden: Karlstad University.

• Mellroth, E. (2013, February). Mathematically able but underachieving in school mathematics. In B. Ubuz, C. Haser, & M. A. Mariotti (eds.), Proceedings of the 8th Congress of the European Society for Research in Mathematics Education (pp. 1264 – 1265). Antalya, Turkey: ERME.

• Mellroth, E. (2009). Hur man kan identifiera och stimulera barns matematiska förmågor. [How to identify and stimulate the mathematical abilities in children]. Master thesis, Växjö, Sweden: Växjö University

Några populärvetenskapliga publikationer

• Mellroth, E. & Sjöö, D. (2018). Finns det donkar i Karlstad? Nämnaren 1, 28-31.

• Mellroth, E. (2017). Med rätt att utmanas i en skola för alla: Ett skolutvecklingsprojekt i Karlstad. Nämnaren 1. 22-27.

• Hochbegabtenpädagogik in Schweden. Labyrinth No 6

• Gifted education in Sweden from 2015 and onwards, ECHA news, vol 29, no.1, 2015, p. 4-5.

Rapporter

• Erasmusprojeket 2017-1-SE01-KA101-034247

• Mellroth, E. (2018a, May 23). Med rätt att utmanas – i en skola för alla: Att utveckla verksamheten kring att inkludera särskilt begåvade elever i lärande. [The right to be challenged – in a school for everyone: To develop practice on including highly able pupils in learning]. Retrieved from https://pedagogvarmland.se/sites/default/files/media/files/medrattattutmanas_v1_del2.pdf and https://pedagogvarmland.se/sites/default/files/media/files/medrattattutmanas_v2_del2.pdf

• Mellroth, E., Arwidsson, A., Holmberg, K., Lindgren Persson, A., Nätterdal, C., Perman, L., Sköld, S., & Thyberg, A. (2016). En forskningscirkel för lärare om särskild begåvning i matematik. Karlstad, Sweden: Karlstad University.

Bejaka varandras olikheter och var beredd på det oförutsedda

Detta blogginlägg är ett svar på en kollegas blogginlägg på pedagogvärmland, länk. Det är ett litet stycke som jag måste bemöta eftersom jag oroas av de missförstånd som kan uppstå.

I blogginlägget fanns följande formulering (min fetmarkering):

Jag har i tidigare bloggar lyft betydelsen av att se alla elevers möjligheter till utveckling istället för att se några elever som särskilt begåvade eller som individer med talang – då med stöd i Carol Dwecks forskning.

För att visa hur tokigt detta är ger jag ett exempel där de fetmarkerade orden är utbytta och speglar grupper av elever:

Jag har i tidigare bloggar lyft betydelsen av att se alla elevers möjligheter till utveckling istället för att se några elever som att ha inlärningssvårigheter eller som individer med dyslexi – då med stöd i Carol Dwecks forskning.

Särskilt begåvade elever är nämligen en grupp av elever i skolan. För att de ska kunna utveckla sitt lärande optimalt har de vissa behov i undervisningen, precis som ett barn med t.ex. dyslexi eller ADHD har. En del av det som Carol Dweck och Anders Ericsson lyfter i sin forskning stämmer överens med det som stämmer för undervisning av särskilt begåvade barn, eller snarare för alla barn. Deras argument gällande att alla kan nå precis hur långt som helst bara förutsättningarna och inställningen är korrekt rimmar dock illa med vad t.ex. biologiska vetenskaper har att säga om (Se t.ex. Macnamara, Hambrick, & Oswald, 2014; Shakeshaft, Trzaskowski, McMillan, Rimfeld, Krapohl , et al., 2013) Arv och miljö stämmer även t.ex. på att människor lär sig olika inom olika domäner, utan den delen av evolutionen skulle vi kanske inte finnas kvar.

Alla behövs, alla är vi lika viktiga, men vi kan inte vara lika.

Vi människor är olika och har potential att utvecklas olika långt inom olika domäner. Vi är också sociala varelser, våra olikheter behöver värderas lika och i skolan har barnen rätt att få stöd och stimulans att utveckla sitt lärande.

Det Carol Dweck troligtvis är mest känd för är hennes Growing mindset, denna del av hennes forskning stämmer väl överens med undervisning av alla barn, även de särskilt begåvade. Väldigt förenklat går detta ut på att hjärnan är flexibel i sin utveckling, att hjärnans förmåga att tänka och dra slutsatser utvecklas när den blir utmanad, att göra fel är t.ex. ett sätt att utmanas på. Dweck poängterar även vikten i att det är prestationen/insatsen som ska berömmas snarare än resultatet i en lärande process. ”Not yet” är t.ex. ett uttryck hon förespråkat, du är inte framme riktigt än, men du är på väg! En pedagog bör genom sin undervisning förmedla att alla alltid kan utvecklas.

Just precis detta om att särskilt begåvade barn behöver utmanas och möta motstånd (t.ex. göra fel) är något som ofta poängteras gällande undervisning av särskilt begåvade barn. Ofta blir dock inte det fallet för dessa barn, ofta kan de allt det som är planerat för lektionen, ofta möter de inget motstånd, vilket gör att deras lärande inte utvecklas på det sätt som de har rätt till enligt den svenska skollagen. Att få utmanas och lyckas övervinna hinder är något som t.ex. Dweck också lyfter fram som skapar glädje hos individen. Naturligtvis är det så även för de särskilt begåvade barnen precis som för alla andra, men då måste de också möta motstånd, bli utmanade i undervisningen.

I en nyligen släppt publikation lyfts Dwecks ”Growing mindset” upp som en viktig princip att arbeta efter i undervisning av särskilt begåvade barn. Publikationen heter ”Top 20 Principles From Psychology for PreK–12 Creative, Talented, and Gifted Students’ Teaching and Learning” och syftar till att från psykologernas håll lyfta fram sådant som kan förbättra undervisning av och lärande för särskilt begåvade elever.

Så till Anders Ericsson, enligt honom blir den som tränar 10 000 timmar på något en expert. Den som läser detta kan ställa sig själv frågan:

Om du tränar 10000 h fotboll, skrivande, pianospel eller fysik – kommer du kunna komma in i fotbollslandslaget, bli en framgångsrik författare, en konsertpianist eller framgångsrik fysiker?

Nu menar inte Ericsson att man monotont ska träna på samma sak i 10000 h, han menar att man succesivt och kontinuerligt höjer nivån/motståndet. På så sätt stämmer Dweck och Ericsson överens med varandra, båda menar att man behöver träna för att utvecklas. Även särskilt begåvade barn behöver träna för att utvecklas, och det är skolans skyldighet att ge dessa, och alla andra barn, träning. Träningen måste dock läggas upp olika, efter de olika individernas behov.

En förutsättning för att skolan ska vara tillgänglig (inkluderande) för alla elever är att undervisningen kan möta alla elever. Skolan som organisation behöver känna till och värdesätta alla elever, de som håller sig inom givna normer och de som bryter mot givna normer.

En pedagog som lyckas möta sina elever med en undervisning som utmanar och stimulerar dem kommer att behöva säga Dwecks ”Not yet” till flertalet av eleverna. Hon eller han kommer också med stor säkerhet få uppleva frustration, men även oförutsedda AHA-moment när de olika eleverna lyckas bemästra diverse hinder på vägen. Det blir till glädje för både lärare och elev.

Inom området undervisning för särskild begåvning finns ingen motsättning mot vare sig Dweck eller Ericsson gällande träning för att utvecklas: alla, även de som är särskilt begåvade, behöver träna för att utvecklas, och vill man nå långt måste man träna riktigt mycket och riktigt hårt. Detsamma gäller för alla och det är skolans uppgift att ombesörja att alla elever blir mötta där de är i sin kunskapsutveckling, för att kunna göra det på ett rättvist sätt måste elevernas olikheter välkomnas, ett exempel:

I en årskurs 3:a finns ett barn som inte lärt sig läsa, detta barn bör inte träna sin läsning genom de sju Harry Potter böckerna. Ett annat barn, i samma klass, läste Harry Potter i årskurs 1.

Dessa barn har olika behov för att utveckla sitt läsande, pedagogen behöver därför bemöta dem olika. Kanske är det så att det första barnet har dyslexi och kanske är det andra barnet särskilt begåvat. Förhoppningsvis finns kunskapen om båda elevgrupperna på skolan så att pedagogerna som ett kollegium hittar det bästa sättet att möta båda barnen.

För att lyckas med en sådan undervisning är det självklart att pedagogen måste bemöta olika elever på olika sätt. Ju mer kunskap pedagogen har om olika typer av behov som olika typer av elever har, desto bättre kommer pedagogen lyckas. T.ex. kan en pedagog bättre bemöta en elev med dyslexi om hon eller han vet vad en elev med dyslexi behöver. På samma sätt kommer en elev med ADHD och/eller särskild begåvning också bli bättre bemött i undervisningen om pedagogen har kunskap om ADHD och/eller särskild begåvning. Det finns flera forskare som lyfter upp vikten av pedagogernas och skolledarnas teoretiska kunskap som stöd i praktiken, Helen Timperly är en av dessa.

Mitt svar till det tidigare blogginlägget är: För att kunna ge alla elever möjlighet till utveckling måste vi acceptera, erkänna och ta till vara på deras olikheter. Ju mer vi vet (teoretisk kunskap) om vad olika olikheter behöver i stöd för kunskapsutveckling, desto bättre kommer vi kunna erbjuda en skola där alla känner sig socialt och pedagogiskt accepterade. Det vill säga en tillgänglig skola.

Bejaka elevernas olikheter och var beredd på det oförutsedda hos alla.

På Skolriksdagen nästa vecka (tisdag 25/4) kommer jag och Sara Penje från Lidingö på uppdrag av SKL ha ett seminarium där vi bland annat berör skolledarnas och skolpolitikernas viktiga roll i att göra skolan tillgänglig även för de särskilt begåvade eleverna.

Ett par youtube-klipp till Dweck:

https://www.youtube.com/watch?v=-71zdXCMU6A

https://www.youtube.com/watch?v=hiiEeMN7vbQ&t=331s

Nämnda referenser

Macnamara, B. N., Hambrick, D. Z., & Oswald, F. L. (2014). Deliberate practice and performance in music, games, sport, education, and professions. Psychological Science, 25(8), 1608-1618.

Shakeshaft NG, Trzaskowski M, McMillan A, Rimfeld K, Krapohl E, et al. (2013) Strong Genetic Influence on a UK Nationwide Test of Educational Achievement at the End of Compulsory Education at Age 16. PLoS ONE 8(12): e80341. doi:10.1371/journal.pone.0080341

Med rätt att utmanas - i en skola för alla

Bejaka varandras olikheter och var beredd på det oförutsedda

Lämna ett svar Avbryt svar

Senaste blogginläggen

Arkiv

Utvalda bloggar