Förskolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I min blogg har jag intresserat mig för frågeställningar som har med den vetenskapliga grunden att göra. Vad menas med en vetenskaplig grund? Vad skulle den kunna innefatta och hur…
Förskolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I min blogg har jag intresserat mig för frågeställningar som har med den vetenskapliga grunden att göra. Vad menas med en vetenskaplig grund? Vad skulle den kunna innefatta och hur får man till en verksamhet i förskolan som vilar på en vetenskaplig grund?
Mitt namn är Ebba Hildén och jag arbetar som utbildningsledare på rektorsprogrammet vid Karlstads universitet, undervisar vid förskollärarprogrammet och är även doktorand i pedagogiskt arbete. Jag har tidigare skrivit en licentiatuppsats om kommunikation mellan de yngsta förskolebarnen och forskar nu vidare om undervisning tillsammans med de yngsta förskolebarnen. I min blogg kommer jag att presentera olika forskningsresultat som kan vara intressanta för förskolans verksamhet. Jag kommer även att resonera och diskutera kring vetenskaplighet i förskolans verksamhet.
Frågor kring etik lyser med sin frånvaro när styrdokumenten tar upp dokumentation av både barn och verksamhet. Håkansson (2014) menar att en möjlig orsak till det är skollagens formulering att verksamheten i förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Den formuleringen skulle kunna innebära att samma etiska riktlinjer som finns för pedagogisk forskning även bör gälla för förskolan, menar Håkansson (ibid). Det betyder i så fall att man som pedagog behöver beakta och förhålla sig till en rad olika faktorer vid utvärderingar och kartläggningar där barn ingår.
Som forskare inom det pedagogiska fältet behöver man informera deltagarna (om syftet och vad det ska användas till) och deltagarna ska ha möjlighet att ge samtycke (och tacka nej om de inte vill delta). Det finns också ett krav på att uppgiftslämnaren ska kunna vara anonym och att man ska kunna avbryta deltagandet om man vill. Huvudregeln är att nyttan ska överväga skadan. Om vi tänker att samma etiska riktlinjer bör gälla i förskolan så betyder det att man som pedagog behöver informera barnen, barnen ska kunna tacka nej och om dokumentationen ska lämnas vidare till tredje part så bör barnens identiteter skyddas. Lindgren och Sparrman (2003) skriver att detta i så fall skulle kunna ge barnen ett ökat skydd och ge barnen rätt till integritet. De pekar även på annan betydelsefull aspekt som man måste beakta, vilket är maktrelationen mellan barn och pedagog. Barnet är underordnad den vuxne både utifrån ålder men även utifrån de roller barn och pedagog har i verksamheten, där barnet är i beroendeställning till pedagogen. Hur påverkar det barnets möjlighet att tacka nej till att bli dokumenterad?
Detta är frågeställningar man bör diskutera och reflektera kring i verksamheten.
Lindgren, A., & Sparrman, A. (2003). Om att bli dokumenterad: Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation. Pedagogisk forskning i Sverige. 8 (1-2), 58-69.
Håkansson, J. (2014). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem: Strategier och metoder. Lund, Studentlitteratur.
