picture-1232-1480504083.png

Blogg

Fritidshemspedagogik

Vi är två fritidspedagoger som arbetat ihop under ett antal år och som här vill dela med oss om våra tankar kring Fritidshemspedagogik. Senaste året har vi deltagit i Regionalt Utvecklingscentrums (Karlstads universitet) satsning på Fritidshemspedagogik och efter dessa föreläsningar…

Vi är två fritidspedagoger som arbetat ihop under ett antal år och som här vill dela med oss om våra tankar kring Fritidshemspedagogik. Senaste året har vi deltagit i Regionalt Utvecklingscentrums (Karlstads universitet) satsning på Fritidshemspedagogik och efter dessa föreläsningar har vi skrivit några gästblogginlägg. Nu går vi över till en egen blogg.

Sammanfattning av året med Fritidshemspedagogik vid RUC

Vi har under det senaste året gått på föreläsningar om fritidshempedagogik som regionalt utvecklingscentrum (RUC) har ordnat vid Karlstad Universitet. RUC är ett nätverk mellan Karlstads universitet och dess samverkanskommuner i regionen. Föreläsningarna har tagit upp olika ämnen och ni kan se dem på RUC sida, samt läsa om dem och våra tankar här i inläggen på bloggen.

Föreläsningarna har handlat om olika ämnen så som pedagogik och omsorg, normaliseringsprocesser, arbete mot mobbning samt att tänka och göra lek. Vi har efter föreläsningarna skrivit inlägg med våra tankar och idéer om de olika ämnen och i detta inlägget är vår tanke att göra en avrundning av kursen och vad vi har tagit med oss ifrån den. Vi tar i inlägget upp några av de saker som vi har tyckt varit bra och viktiga för oss fritidspedagoger under året och avslutar med vad vi tycker kunde varit bättre.  

En av de sakerna som vi tänker på efter detta året är vikten av att alla i ett arbetslag pratar om olika begrepp på samma sätt och kan ha en samsyn. Det betyder inte att man måste tycka lika, men för våra elevers skull är det viktigt att vi inte gör olika. Ett exempel är vilka lekar som är okej. Vissa i arbetslaget kanske tycket att eleverna kan få leka krig medan andra kan tycka att det är en lek som inte är okej. Då är det viktigt att diskutera vad som ska gälla på fritidshemmet för att när eleverna kommer och frågar så ska de inte få olika besked av olika pedagoger. Då vet eleverna till slut inte vad som gäller. Vi som pedagoger måste kunna diskutera olika begrepp och dess innebörd och inse att vi inte alltid kommer att kunna vara överens.  

En annan sak som vi varit inne på under året i våra inlägg är hur vårt uppdrag som fritidspedagoger skiljer sig åt under skoldagen. Vi gör väldigt sällan samma saker under förmiddagen när det är skoltid, som vi gör under eftermiddagen på fritidshemmet. Både vi och föreläsarna ser fritidspedagogers kunskap som något viktigt och som kan komplettera skolan och undervåningen där. Vi har diskuterat våra olika roller vi kan ha under dagen och vad det kan få för betydelse för eleverna. Fritidspedagogiken ska få ta plats i skolan tycker vi och samma tycker även Robert Thornberg som föreläste om värdepedagogik. Han menade att det är en pedagogik som kan vara svår att dokumentera och att det är lätt att en fritidspedagog som arbetar i skolan mest blir en resurs till klassen. Det är viktigt att vi som yrkesgrupp kan visa vad vi kan bidra med i skolan, exempelvis med det sociala arbetet som är en stor del under eftermiddagarna på fritidshemmet. Det är något som vi är bra på och då vore det väl bra om vi kunde få göra exempelvis det under förmiddagarna, istället för att vara någon slags hjälplärare.  

Vi skulle också vilja ta upp vad vi skrivit och vad föreläsarna har sagt om omsorgsarbetet under året. För oss så är omsorgsarbetet viktigt och något som alla vi fritidspedagoger ska arbeta med. Detta gör vi också men i olika utsträckning och på olika sätt. Fritidspedagoger har alltid varit bra på att göra, men inte lika bra på att planera, dokumentera och utvärdera det som vi har genomfört. Just de tre sakerna är det som vi anser kommer att leda till att både elever och fritidspedagoger får ett ökat lärande. För eleverna så kommer det bli en progression i görande när pedagogen ser vad som funkar och kan bygga vidare på det istället för att göra samma misstag gång på gång. Ett enkelt exempel kan vara att vissa elever uttrycker sitt missnöje mot vissa aktiviteter innan de ens har startat och vägrar vara med. Om då pedagogen har dokumenterat detta, utvärderat och sett att det måste till en förändring , så kan pedagogen sen i planeringen lägga upp det så att alla elever får information kanske dagen innan om vad som skall ske. På det sättet blir elevernas förberedelse en helt annan. För oss som fritidspedagoger så kan vi höja yrkets status och faktiskt visa för våra chefer och vårdnadshavare varför vi gör det vi gör och vad eleverna får för lärande med sig.  

Avslutningsvis är vi väldigt glada att det satsas på oss fritidspedagoger och att ämnet kommer upp på bordet samt att vi har fått ett eget avsnitt i läroplanen. Vi tycker att varje föreläsning har var och en för sig varit bra och när man gått därifrån har man tänkt till om ämnet och sedan arbetat med det i lärgrupperna och på ett sätt kanske själva skapat en röd tråd, men vi har svårt att se den när vi tittar på alla föreläsningarna och deras innehåll. Kursens början med flera föreläsningar om pedagogik hänger starkt ihop med avslutningen på kursen och föreläsningarna om mobbning och lek. Vi hade kanske velat se någon form av föreläsning som knöt ihop på ett bättre sätt hur de föreläsningarna hänger ihop och hur man kan arbeta runt dessa ämnen. Då hade det kunnat vara bra med en föreläsning som visar på hur vi fritidspedagoger också kan använda oss av läroplanen för att göra vårt arbete med eleverna synligtFör att om vi ska kunna höja statusen för vår pedagogik och vårt yrke måste vi faktiskt visa vad vi gör och vad vi är bra på. 

/Anna Östlin, Kristoffer Gustavsson Fritidspedagoger Karlstad kommun

Taggar

Lämna ett svar

Skapa konto

Senaste blogginläggen

Arkiv

Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg