Lek på fritidshemmet

Vi har varit och lyssnat på Eva Kane, universitetslektor i pedagogik vid Jönköpings universitet som föreläste för oss om att tänka och göra lek på fritidshemmet. Vi vuxna har alla olika upplevelser och minnen av lek och Eva tyckte att det är viktigt att vi definierar i arbetslagen vad lek är för oss. Ett enkelt test som vi fick göra var att tänka tillbaka på när vi var sju år och lekte. Vi fick sedan berätta om vad vårt minne var. Många av oss i publiken tänkte då på utomhuslek. Vad får det exempelvis för betydelse för oss som fritidspedagoger i vår profession? Är det lek utomhus som då kommer att dominera på våra fritidshem eller är vi professionella och har ett öppet sinne för all typ av lek? 

Vad är då lek? Eva ger i sin föreläsning en bild av att lek inte är ett begrepp som det går att tänka rätt eller fel om, utan det finns flera olika tankesätt om lek. Det första är den instrumentella förklaringen. Då är leken någonting som är bra för att lära sig något annat eller att bearbeta olika upplevelser hos eleverna. Man kan säga att lekens värde är fördröjt. Det tankesättet tror vi att många av oss vuxna kan känna igen sig i. Som fritidspedagoger tänker vi ofta på vad eleverna får ut av de olika aktiviteterna och lekarna som genomförs, exempelvis att de tränar turtagning vid lekar där man måste stå i kö. Men elevernas lek måste inte ha ett fördröjt värde. Värdet av leken kan lika gärna ligga i nuet för eleverna. Förklaringen av leken då blir att den utgår ifrån egenvärdet. Man leker för att det är kul att leka. Jämfört med den instrumentella förklaringen så blir detta mer utifrån elevernas perspektiv.  

Oavsett vilken typ av förklaring man lutar sig mot som pedagog för lek och lekande så måste vi också vara realistiska och inse att all lek har sina olika möjligheter och begränsningar. Det är exempelvis enkelt att tro att eleverna kan leka vad de vill men när vi tittar närmare så kanske det inte är så enkelt. Exempelvis så kanske lekar inomhus försvåras av att det är trångt om lokaler och elevgrupperna måste vara mycket utomhus. Finns det fysiskt utrymme för alla lekar och får eleverna leka allt som de själva vill? Andra saker som kan vara avgörande är vilka materiella saker som fritidshemmet har och det hänger ihop med vilket typ av ekonomi som finns för fritidshemmet. Oavsett ovanstående så är det vi pedagoger som står för de största möjligheterna eller begränsningarna av leken då det är vi som bestämmer över reglerna för fritidshemmet.  

De regler vi har på fritidshemmet skickar signaler till eleverna om vad som är okej och inte okej att leka. Kane benämnde dem på föreläsningen som leksignaler. Det kan exempelvis vara vårt kroppsspråk som pedagoger när en elev frågar om de får leka en viss lek eller hur vi pratar om lek med eleverna. Det kan också vara vilka strukturer som finns på fritidshemmet. Exempelvis: Har eleverna möjlighet att ha kvar sakerna till en lek framme eller måste eleverna hela tiden plocka undan när det är dags för mellanmål? Alla dessa olika leksignaler får konsekvenser för eleverna och hur då arbetslaget tänker om ovanstående avgör mycket för eleverna och deras lek. Får eleverna exempelvis leka krig och vem av oss vuxna ska bestämma det? Ska arbetslaget vara överens om allt eller är det okej att tycka och göra olika? Det går absolut att tycka olika, men eleverna i dagens skola mår enligt våra erfarenheter oftast bäst när arbetslaget har en samsyn och eleverna inte behöver fundera på vad vilka regler som exempelvis gäller på fritidshemmet vid lek.   

Alla barn har rätt att leka. Barnkonventionen är väldigt tydlig med det och både i det nya avsnittet i läroplanen för fritidshemmen och våra allmänna råd så har leken en central del i beskrivningen av vår verksamhet. Både läroplanen och de allmänna råden för fritidshemmen beskriver också vad eleverna kan lära sig genom leken och vilka olika förmågor som tränas. Styrdokumenten ger då leken den instrumentella förklaringen som beskrivs tidigare i inlägget där lekens värde blir fördröjt. Detta är viktigt att tänka på som fritidspedagog. Tillåts eleverna att leka bara för att just leka, eller leker eleverna för att de ska träna på olika saker? Vi kan och ska tycka olika för det är i de diskussionerna som vi utvecklar verksamheten, men vi tror att alla vi fritidspedagoger kan vara överens om att leken är väldigt viktig för elever. Det gör i alla fall vi.  

Som en avslutande parentes kan vi ju säga att det tyvärr inte ser ut som vi önskar i hela landet. Lärarförbundet har en blogg för Fritidspedagogik och i ett av de senaste inläggen kan vi läsa om att i Lunds stad är det fritidspedagogerna som ska stå för läxläsningen. Man undrar ju som sagt om politikerna i Lunds stad läst skolans och fritidshemmens styrdokument. I ljuset av det så blir det extra viktigt för oss fritidspedagoger att värna om leken på våra fritidshem.  

 /Anna Östlin, Kristoffer Gustavsson Fritidspedagoger Karlstad kommun