Omsorgspedagogik på fritidshem

Den 12/4 inleddes kompetensutvecklingsserien Fritidshemspedagogik vid Karlstads universitet.  
Här berättar vi om de tankar och reflektioner som dagen gav oss och knyter an det till hur vi jobbar hos oss på Råtorpsskolans Fritidshem i Karlstad.          

Etiskt förhållningssätt i praktiken

Den första delen av föreläsningen den 12/4 handlade om omsorgsarbete och etiskt förhållningssätt. Vårdnadshavares syn på vad omsorg är kan variera mycket mellan olika skolor och områden. Det blir därför viktigt att fundera över det etiska förhållningssättet i vårt omsorgsarbete. Vi tänker att etiskt förhållningssätt handlar om hur vi som professionella fritidspedagoger är och vad vi gör i verksamhetens alla delar. Exempelvis att vi alla i arbetslaget agerar lågaffektivt i konfliktsituationer eller att vi har förmågan att utöva omsorg i undervisningen. För att ha den förmågan behöver vi reflektera över hur vi använder oss själva och våra kollegor som förebilder för eleverna. Genom att agera och prata om omsorg och dess innebörd kan eleverna få en större förståelse för begreppet. De kan sedan i sin tur använda de redskapen till en ökad omsorg för varandra. En ökad förståelse båda hos vuxna och elever om omsorg som ett etiskt förhållningssätt kan ge en enklare undervisningssituation för eleverna och pedagogen som håller i undervisningen. 

Det kompensatoriska uppdraget

De allmänna råden för fritidshem säger att fritidshemmet precis som skolan har ett kompensatoriskt uppdrag, vilket innebär att vi ska sträva efter att uppväga elevernas skilda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Vårt uppdrag, som vi ser det, är inte att ge alla lika mycket av samma omsorg, utan att ge just den omsorg just ett visst barn behöver. På så sätt kan alla få till sig kunskapen på sina villkor. Det vill säga likvärdiga förutsättningar att uppnå kunskapsmålen. I det nya förslaget från Skolverket om fritidshemmet går det att läsa att begreppet undervisning ska tolkas brett i fritidshemmet och att utveckling, omsorg och lärande då blir till en helhet.

Fortsätta att göra, men utveckla språkandet

Fritidspedagoger har i alla tider varit väldigt bra på att göra saker, men kanske inte alltid lika bra på att förmedla varför vi gör dem. Vi menar att vi kan fortsätta med det vi har gjort tidigare, men förklara för både elever och vårdnadshavare varför vi gör det vi gör. Vi kan genom att dokumentera visa på vad eleverna har lärt sig, vad de tyckte om aktiviteten och vad vi som pedagoger tar med oss och kan använda för att vidareutveckla verksamheten. 

Stödmaterial för arbetsplan

På Råtorpsskolans Fritidshem arbetar vi med ett stödmaterial för arbetsplan som en grupp bestående av fem fritidspedagoger och fem rektorer från Karlstads kommun tagit fram. Materialet utgår från de olika rubrikerna i del 2 av läroplanen och de allmänna råden för fritidshem. Under läsåret fokuserar vi på de olika rubrikerna vid förbestämda tillfällen.

Länk till materialet Stödmaterial för arbetsplan för fritidshemmet

Här kan ni se hur vi har tänkt om rubrikerna; Normer och värden samt Skola och hem, under perioden december till februari samt rubriken; Kunskaper, under april. 

Att utvärdera omsorgsarbetet

Under den andra delen av föreläsningen den 12/5 diskuterades olika sätt att värdera omsorgspedagogik och det lades fram skillnader i hur fritidspedagoger uppfattar och utövar omsorg i sin profession. Vi skulle vilja lyfta fram vikten av att arbeta med omsorg på ett vetenskapligt och professionellt sätt. En del av omsorgen är att ingen elev på ett fritidshem ska behöva känna sig ensam. De allmänna råden säger exempelvis att fritidshemmet ska hjälpa eleverna att utveckla sin sociala kompetens genom ett samspel med kamrater. Att se till att alla elever har en eller flera kamrater att samspela med är en viktig fråga för fritidspedagoger. Vi trodde att vi visste hur det låg till med kamratrelationerna på vårt fritidshem. Men när vi fick tipset att göra ett sociogram för hela elevgruppen insåg vi att vi inte hade den kollen som vi trodde. Vi såg att vissa elever inte hade minst en kamrat.

Sociogrammet byggde vi upp utifrån en fråga i vår trivselenkät. Frågan var: Vem/vilka leker du med på fritidshemmet?  När vi fått in svaren skrev vi upp alla barnens namn på ett papper och drog streck mellan de barn som svarat att de leker med varandra. Vissa barns namn kom aldrig upp i svaren. Ingen i gruppen svarade att de lekte med dessa barn. 

Med det resultatet som grund kunde vi planera för att stärka de här barnens kamratrelationer. Vi såg över våra gruppindelningar och i våra planeringar för enskilda aktiviteter fokuserade vi på hur vi kunde skapa nya relationer mellan elever. Mot slutet av terminen gör vi en avstämning av sociogrammet för att se om våra insatser har gett något resultat. 

Utvärderingarna leder till nya resultat

För oss blev sociogram och Stödmaterial för arbetsplan en god hjälp i vårt arbete med omsorgen och elevernas undervisning. Det kan vid en första anblick se ut som att allt skrivande tar mycket av vår tid och det kan det också göra – i alla fall i början. Men resultatet är ett mer professionellt arbetssätt. Och när man väl fått in vanan går själva skrivandet snart snabbare.

Resultaten av utvärderingarna finns sedan med oss när vi planerar och utför våra aktiviteter. När vi går ut i skogen för att jobba med allemansrätten har vi samtidigt med oss vilka elever som behöver stärkas i sina kamratrelationer. På så sätt förenas lärandet och omsorgen.    

 /Anna Östlin och Kristoffer Gustafsson, fritidspedagoger Råtorpsskolan i Karlstad