Här kan du se de filmer som är publicerade på den här webbplatsen.
När en elev har skolfrånvaro hamnar fokus ofta på eleven och man utreder och sätter in insatser på individnivå. Skolnärvaromodellen gör att vi kan se, inte bara eleven utan det system som eleven befinner sig i.
När en elev har skolfrånvaro hamnar fokus ofta på eleven och man utreder och sätter in insatser på individnivå. Skolnärvaromodellen gör att vi kan se, inte bara eleven utan det system som eleven befinner sig i.
Skolnärvaromodellen är framtagen av skolnärvaroprojektet i Karlstads kommun.
Texten i filmen:
Skolnärvaromodellen gör att vi kan se, inte bara eleven utan det system som eleven befinner sig i.
Det här är en elev, här är hemmet och här är skolan. Elevens skolnärvaro kan vi beskriva som att eleven befinner sig någonstans mellan hemmet och skolan.
Det kan vara alltifrån en positiv närvaro till en total frånvaro under en längre tid. Alla stegen där emellan kan ses som en sorts frånvarokarriär.
Det kan börja med skolnärvaro med stress eller ångest och en önskan om att vara frånvarande. Att vara närvarande med stress och ångest är också ett steg i karriären och det är viktigt att vi fångar upp eleven redan här.
Det kan utvecklas till ett skolundvikande beteende. Det kan vara eleven som ligger på hallgolvet och gråter innan den ska gå till skolan. Det kan vara eleven som säger att den känner sig sjuk för att slippa lektion. Och det kan vara eleven som genom sitt beteende straffar ut sig på lektionen.
Nästa steg är perioder av frånvaro eller missade lektioner. Det kan vara långa sjukdomsperioder eller där man ser ett mönster i frånvaron där vissa dagar och specifika lektioner drabbas. Nästa steg är upprepad frånvaro blandad med närvaro. Eleven är närvarande några veckor men blir hemma någon vecka efter ett lov till exempel och sedan har närvaro igen.
Därefter kommer total frånvaro under en begränsad period. Nu börjar frånvaron bli riktigt problematisk. Och slutligen total frånvaro under längre period då man är helt hemma från skolan.
Det finns olika faktorer som får eleven att komma till skolan.
De första är de som får eleven att gå hemifrån. Det är till exempel rutiner och vanor – att eleven har regelbundna sovtider, att eleven äter frukost och får med sig sin ryggsäck och skolsaker. Finns det en positiv bild av skolan i hemmet, att utbildning är viktigt och att hemmet känner förtroende för skolan, då är det starka bidragande faktorer till att eleven går hemifrån.
Faktorer som får eleven att vilja gå till skolan är att det finns ett gott skolklimat och att finns en skolanknytning med goda relationer både till andra elever och vuxna på skolan – det är en förutsättning för skolnärvaro. Det kan också vara att ha en egen plats, krok eller skåp och att eleven upplever att det här är en skola för mig. Det här är min skola. En tillgänglig lärmiljö både fysiskt, pedagogiskt och socialt är också viktiga faktorer.
Det finns också faktorer som från eleven att gå från skolan. Det är kan vara mobbning och kränkningar, brist på anpassningar eller brist på tillgänglig lärmiljö. Det kan också vara personalbyten och övergångar mellan skolor, mellan stadier eller klasser som gör att eleven inte är i skolan.
Faktor som får eleven att vilja gå hem kan vara att det finns en social problematik i hemmet. Det kan bero på psykisk ohälsa eller missbruk hos föräldrarna som gör att eleven är hemma och vaktar föräldrar eller passar och skyddar småsyskon.
Det finns också individuella faktorer som påverkar. Det handlar om elevens eget mående och förmågor. Om eleven har svårigheter ställer det högre krav på systemet. Då kan det behövas ännu mer av rutiner i hemmet och ännu mer tillgänglig lärmiljö och särskilt stöd.
Ofta hamnar fokus på eleven och man utreder och sätter in insatser på individnivå. Genom att också titta på elevens system får man en förståelse för hur dessa olika krafter påverkar eleven. Först då kan man sätta in insatser som avlastar eleven och systemet. Och även om man inte direkt inte kan påverka en faktor, som till exempel social problematik i hemmet så kan man i stället stärka faktorer i skolan som i sin tur kompenserar och balanserar upp elevens system.
Man kan säga att de gröna pilarna är det främjande arbetet vi gör, medan de röda pilarna är där vi ska lägga vårt förebyggande arbete.