Strukturerad läsutveckling i Karlskoga

Therese Mattsson tar på sig lässjalen, tänder läslyktan och lugnet sänker sig i grupprummet på Stråningstorpsskolan i Karlskoga. Det är undervisning för en grupp elever i årskurs 3 om lässtrategin Att koppla text till sina egna erfarenheter.

– Medan jag läser ska ni tänka på någonting som ni själva varit med om, instruerar Therese.

Therese läser en bit ur boken Godnatt Alfons Åberg, där Alfons inte vill sova och ropar på pappa om och om igen. När läsningen är klar får eleverna skriva ner det de tänkte på.

Therese Mattsson delar ut arbetsmaterialet inför läsningen.

– Stavas garderob med å eller o, undrar Felix Barth, som börjat skriva om sitt minne från en gång när han inte kunde sova.

Therese uppmanar honom att titta på tavlan. Där sitter centrala begrepp från texten uppsatta med bildstöd.

– Nu ska ni få berätta vad ni skrivit och då gör vi så att alla är tysta och lyssnar på den som berättar, säger Therese.

– När jag var liten en gång kunde jag inte somna för pappa snarkade så högt. Då gick jag till min systers rum istället, berättar Lawan Hamad.

– En gång när jag hade en jättebra dröm och pappa väckte mig, då ville jag inte gå upp. Så jag somnade om, säger Sakarie Ente.

– Förrförra året var jag jätterädd. Jag var mörkrädd och trodde det skulle komma monster hela tiden. Jag hade en garderob precis vid dörren och jag trodde att en cyklop skulle hoppa fram och mörda mig. Sen gick det över efter ett tag, säger Emanuel Beckman.

Läsning behövs i alla ämnen

– Våra skolresultat i Karlskoga var ganska låga och vi ville jobba långsiktigt så fler elever når målen och fler är behöriga till gymnasiet, säger Charlotte Olsson som är verksamhetschef grundskola i Karlskoga kommun. Och då finns det en mängd åtgärder man kan göra. Vi kom fram till att det eleverna behöver mest i skolan, det är språket och läsningen. Har de inte det då blir det svårt. Det är något som behövs i alla ämnen.

Några av nyckelpersonerna för läsutvecklingen fångade på samma bild. Från vänster: Therese Mattsson, lärare Stråningsstorpsskolan, Elisabeth Savefjord, språkutvecklare i Karlskoga kommun, Lina Liljebjörn, speciallärare Stråningstorpsskolan och Maria Lindström, rektor Stråningstorpsskolan.

När det gäller läsning visar forskningen att det är tidiga insatser som ger bäst effekt. Om eleverna har knäckt läskoden innan årskurs två minskar behovet av särskilt stöd markant i senare år. Det har skolorna i Karlskoga tagit fasta på och börjat med att fokusera på årskurs F-3. Alla på Stråningstorpsskolans lågstadium får undervisning i olika lässtrategier enligt Läslyktan-modellen, som skolans rektor Maria Lindström tagit med sig från framgångsrikt arbete tidigare i Kungälvs kommun.

Läsundervisning grundad i forskning

– Våra elever får undervisning som forskning visar är den som fungerar för att utveckla språket, säger Lina Liljebjörn, speciallärare. Det är inget farligt med rimramsor och att klappa stavelser, det kan vara roligt, men enligt aktuell forskning har det ingen större effekt för elevens läs- och skrivutveckling. Det som däremot visat sig ha stor effekt är undervisning i fonem/grafem-koppling. Vi jobbar med att alla barn ska kunna koppla fonem och grafem (ljud och bokstav) redan i förskoleklass. Sedan undervisar vi i lässtrategier genom lågstadiet för att eleverna ska kunna läsa och förstå texter bra.

– Vi undervisar specifikt om lässtrategier och de lektionerna är alltid uppbyggda på samma sätt. På så sätt får vi en likvärdig och systematisk undervisning och eleverna känner igen sig, säger Lina Liljebjörn. Lektionerna börjar med att vi bjuder in barnen och skapar stämning runt lässtunden. Sedan är det högläsning och eleverna lyssnar. Läraren modellerar hur lässtrategin används och sedan arbetar eleverna aktivt med det. Till slut återkopplar eleverna till varandra eller till hela gruppen.

– En del barn lär sig läsa oavsett vilken metod vi använder, men många barn skaffar sig inte strategier av sig själva och behöver lära sig det. Goda läsare använder sig av de här strategierna omedvetet när de läser, säger Lina.

Välförankrad satsning 

Språkutvecklaren Elisabeth Savefjord tillsammans med tre andra förstelärare med kommunövergripande uppdrag leder det språkutvecklande arbetet i kommunen. Gruppen har gått grundligt tillväga och arbetet med läsning är förankrat på alla nivåer i kommunen. De har tagit fram en läsplan för årskurs f-3 som är beslutad i barn- och utbildningsnämnden. I den finns tydliga formuleringar såsom “Nedan presenteras två material som *ska* användas och ligger i linje med aktuell forskning …”.

– Vi, tillsammans med verksamhetschef och rektorer har beslutat att vissa material och arbetssätt ska alla använda. Det ska inte spela någon roll vilken skola barnet går på, de ska få evidensbaserat bra stöd för språkutveckling, säger Elisabeth Savefjord.

– Det är vanligt i den svenska skolan att man som elev lämnas lite för ensam i sin lästräning. Eleven läser text och får sedan själv svara på frågor på texten. Det arbetssättet gör inte automatiskt eleven till en bättre läsare, säger Elisabeth.

Nästa punkt på dagordningen i Karlskoga är att jobba mer med läsutvecklingen på mellan- och  högstadiet och det arbetet är påbörjat genom läs- och språkplaner för årskurs 4-6 och 7-9.

– Många elever tycker generellt att det är svårt att ta sig an längre ämnestexter, speciellt faktatexter. Så det kommer vi att utveckla undervisning för framöver, säger Elisabeth.

Vid varje lektion om lässtrategier finns bildstöd för utvalda ord från texten.

Sakarie Ente och Felix Barth (under luvan) skriver ner tankarna de fick under läsningen.

Julia Larsson och Lavan Hamad under lektionen om lässtrategin Att koppla text till egna erfarenheter.

Rektor Maria Lindström och språkutvecklare Elisabeth Savefjord i samspråk.

Om du vill läsa mer om Språk-, läs- och skrivutveckling kan du besöka SOL i Värmlands blogg eller se vilka andra artiklar och filmer som finns på Pedagog Värmland om språkutveckling.