Ny studie betonar vikten av fortbildning inom digitala och tekniska verktyg i geografiundervisningen
Geografiämnet vid Karlstads universitet har genomfört en nationell studie bland geografilärare i årskurserna 4–9 i svensk grundskola gällande deras undervisning och syn på ämnet. Geografilärarna lyfter bland annat miljöförändringar, globalisering och hållbar utveckling som viktiga delar i undervisningen. Studien indikerar också på vissa utvecklingsmöjligheter gällande användandet av digitala och tekniska verktyg.
– I dagsläget använder lärarna främst enklare digitala verktyg, som bland annat spel för att öva namnkunskap, plats och läge, berättar Hans Olof Gottfridsson, lektor i kulturgeografi och en av forskarna bakom studien. Inom geografiämnet finns stora möjligheter att använda sig av mer avancerade verktyg, exempelvis VR-glasögon i undervisningen, men där är vi inte än och inom det här området efterfrågas mycket fortbildning i skolorna.
Det framkommer också att lärarna sällan använder sig av det tekniska verktyget geografiska informationssystem (GIS) för analyser, trots att det enligt kursplanen i geografi för årskurserna 7–9 ska förekomma.
– Fortbildning behövs även inom det området, berättar Nina Christensson, fil.dr i biologi med inriktning didaktik. Vi kan också se att vissa mer traditionella metoder såsom fältstudier, exkursioner och studiebesök har blivit mindre vanliga att använda.
Många saknar behörighet i geografiämnet
Studien visar att många samhällsvetenskapslärare, framför allt på högstadiet, saknar behörighet i något av sina ämnen och ofta är det geografi.
– Här ser vi att skolvärlden och universitet inte riktigt matchar eftersom dagens ämneslärarutbildning för 7–9 lärare är utformad som en två- eller treämnesutbildning, där geografi ofta blir ämnet som inte läses, säger Hans Olof.
– Ett annat intressant resultat är att lärarna i årskurs 4–6 lyfter fram biologi som en viktig samplaneringspartner i undervisningen, berättar Nina. Detta kan vara en följd av den ökade betydelsen av temat hållbar utveckling. En möjlig framgångsfaktor skulle därför kunna vara att öka möjligheterna att kombinera samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnen i lärarutbildningen.
Studien är genomförd av Hans Olof Gottfridsson, Nina Christenson och Gabriel Bladh vid Karlstads universitet och är till viss del en uppföljning av en liknande undersökning genomförd av Hans Olof Gottfridsson och Gabriel Bladh 2012.