Månadens forskare – Håkan Eilard

”Jag har intresserat mig för den nationella styrningen av skolan och hur förutsättningarna för lärares och rektorers arbete skapas – eller inte skapas. Till exempel hur staten genom tillsyn, kontroll och användning av olika sanktioner inskränker, och kanske motverkar, styrningens uttalade avsikt att garantera lärare och rektorer ett professionellt handlingsutrymme.” Det säger Håkan Eilard, adjunkt i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.

Håkan Eilard har arbetat med och i skolväsendet sedan mitten av 1990-talet.

– Mitt första arbete var på ”gamla” Skolverket. Den då, strax efter kommunaliseringen, väldigt unga myndigheten sökte efter personal med ”annan kompetens”. Annan kompetens betydde att inte ha lärarutbildning och/eller rektorserfarenhet, som var den dominerande bakgrunden bland de anställda. Jag blev en i en lång rad av nyanställda undervisningsråd, som var samhällsvetare, jurister, socionomer, beteendevetare med mera. Själv är jag till min grundutbildning samhällsvetare inom statsvetenskap och rättssociologi.

Längtan efter att arbeta i skolan

Efter tio år på Skolverket och Myndigheten för skolutveckling tog lusten att inte bara arbeta med, utan också i skolan, över och han sökte sitt första rektorsjobb.

– Jag började på ett vikariat i Kristinehamn och arbetade därefter sex år som skolledare i Forshaga kommun. Efter det jobbade jag ett par år i Stockholm, först som skolledare på kommunal utbildningsförvaltning, det vill säga på huvudmannanivå, och vidare som enhetschef på Skolinspektionen. Väl hemkommen till Karlstad igen landade jag 2013 på rektorsutbildningen på Karlstads universitet och där har jag stannat.

En praktiker som började forska

Så småningom hoppade han på forskarbanan inom området styrning, ledning och granskning av skola och utbildning. Han disputerade 2022 på Karlstads universitet med doktorsavhandlingen Styrning av skolan genom statliga sanktioner. Verkningar för rektorn av den skärpta tillsynen.

– Jag var faktiskt lite motvillig till att ge mig in i forskarutbildningen. Jag har alltid betraktat mig som en hängiven praktiker. Måhända berodde mitt motstånd också på en kritisk inställning till vad som tros kunna åstadkommas med hjälp av forskning. Men nyfikenheten, sanningssökandet och passionen för att bilda ny kunskap har jag burit med mig från start, och därför var det också hänryckande att få vara med om det på riktigt.

– Jag har intresserat mig för den nationella styrningen av skolan och hur förutsättningarna för lärares och rektorers arbete skapas – eller inte skapas. Till exempel hur staten genom tillsyn, kontroll och användning av olika sanktioner inskränker, och kanske motverkar, styrningens uttalade avsikt att garantera lärare och rektorer ett professionellt handlingsutrymme. Det här intresset har funnits med mig på olika sätt under hela min gärning i skolväsendet, och är det viktigaste skälet till att jag valt att studera det vetenskapligt. Självklart har jag också en föreställning om att sådan forskning kan bidra till att blottlägga och synliggöra problem, som på sikt leder till en annan ordning.

Vill ge lärare och rektorer bättre möjligheter att utöva sin professionella gärning

Håkan Eilard undervisar just nu i kursen skoljuridik och myndighetsutövning på rektorsprogrammet vid Karlstads universitet. Han arbetar även som vetenskaplig ledare vid Regionalt utvecklingscentrum, RUC, vid universitetet. Där ansvarar han för att de aktiviteter som genomförs främjar både forskningsbaserad skolutveckling och praktikutvecklande forskning. Parallellt arbetar han på Malmö universitet, där han ansvarar för, och samordnar, det lokala ULF-arbetet. ULF är en förkortning av Utbildning, Lärande, Forskning, och handlar om praktiknära forskning i samverkan.

– Just nu har jag inte särskilt mycket forskningstid, utan ruvar på några uppslag som tar sin utgångspunkt i mitt avhandlingsmaterial. Jag ingår också i en forskargrupp där vi just nu intresserar oss för det nationella professionsprogrammet, och skriver om hur policyn bakom det framstår som en lösning på olika problem som statsmakten har tillskrivit skolan. Jag hoppas och tror att min forskning kan bidra till förändringar av styrningen, som i sin tur ger lärare och rektorer bättre möjligheter att utöva sin professionella gärning.

Även om det inte finns i planerna just nu kan han sakna arbetet som rektor.

– Ja! Jag brukar säga att de sex år som jag arbetade som rektor var de allra roligaste och mest dynamiska jag varit med om i arbetslivet, hittills. Samtidigt förvånades jag över hur vissa människor orkade jobba så hårt, år efter år, decennium efter decennium. Om någon rektor någon gång funderat på att börja forska skulle jag föreslå att prova. Utöver den personliga behållningen av att forskarutbilda sig, tror jag att det är utomordentligt viktigt att lärare och rektorer är med och själva deltar i kunskapsbildningen om skolan.

Läs mer om Håkan Eilard och hans forskning.

Text: Maria Nilsson, Karlstads universitet

Tidigare Månadens forskare

Läs fler artiklar i vår serie om skolforskare på Karlstads universitet.