Pedagog Värmland | Artikel | Månadens forskare

”När man börjar forska inom utbildningsvetenskap finns ofta en ambition om att en gång för alla ta reda på hur något ligger till och förändra skolpraktiken utifrån detta. Sedan kommer gradvis insikten om att det snarare handlar om att lägga en liten pusselbit till ett växande pussel.” Det säger Jesper Haglund, docent i fysik vid Karlstads universitet.

Forskaren Jesper Haglund, leende i glasögon och pikétröja. — Fotograf: Åsa Bongnell Höjer

Efter att ha studerat industriell ekonomi och arbetat inom näringslivet utbildade sig Jesper Haglund till gymnasielärare. Efter tre år som matematik- och fysiklärare tog nyfikenheten överhand och 2008 började han forskarutbildning i naturvetenskapsdidaktik vid Linköpings universitet.

– Utöver det egentliga läraruppdraget, att undervisa och hjälpa elever att lära sig, ställde jag mig en massa frågor. Jag funderade exempelvis på hur man kan veta vad eleven egentligen har lärt sig och förutsättningarna för ett ämnesövergripande samarbete mellan lärare. Jag tänkte att på en forskarutbildning skulle jag få möjlighet att gå på djupet rörande sådana frågor.

Från student till docent

Jesper Haglund trivdes med forskarstudierna och på den vägen är det. 2012 kunde han titulera sig filosofie doktor i naturvetenskapernas didaktik och 2016 docent i fysik med inriktning mot fysikens didaktik. Hans forskning handlar om naturvetenskapsdidaktik.

– Den har ofta ett klassrumsnära fokus som utgår från design av undervisningssekvenser och analys av elevers interaktion med hjälp av videoobservation. Ämnesmässigt har jag framför allt studerat elevers förståelse för, och lärande av, värmerelaterade fenomen, och fokuserat på hur värmekameror kan användas i undervisningen. Med hjälp av en värmekamera kan elever få syn på fenomen som annars är osynliga, till exempel värmeledning genom metaller, och därigenom konkretisera involverade begrepp.

Ett exempel är en forskningscirkel vid Lillerudsgymnasiet.

– Tillsammans med åtta lärare på naturbruksprogrammet undersökte jag hur värmekameror kunde användas i undervisningen. Eleverna fick använda värmekameror med ett utforskande arbetssätt. Vi videoinspelade och analyserade deras interaktion och förståelse för de involverade fenomenen.

Han är även involverad i ett forskningsprojekt där de studerar hur personers vilja att agera på ett klimatvänligt sätt relaterar till deras kunskap om klimatförändringar och upplevelse av klimatrelaterad risk.

– Vi kommer även att utveckla undervisning om klimatrelaterade risker som utgår från elevers personliga erfarenheter, till exempel av skogsbränder de senaste somrarna.

Värdefull forskningssamverkan mellan akademi och huvudman

Jesper Haglund är också forskningskoordinator inom försöksverksamheten ULF (Utveckling, Lärande, Forskning) där modeller för forskningssamverkan mellan akademi och huvudmän utvecklas.

– Jag tror att den typ av praktikutvecklande forskning vi bedrev vid Lillerudsgymnasiet, där lärare tar aktiva roller i en forskningsstudies alla faser, från idé till gemensamt skrivande, har bättre förutsättningar att leda till en förändring i deras praktik än den traditionella modellen där skolor och lärare förväntas ta vid och implementera någonting först efter att en forskningsstudie har genomförts. Det kan sedan bli ringar på vattnet då lärarna sprider lärdomar från sitt deltagande till andra lärare och jag kan använda erfarenheterna som exempel i undervisningen på lärarutbildningen.

– Ett första steg för dig som är intresserad av att börja forska är att sätta dig in i den forskning som bedrivs vid Karlstads universitet, exempelvis inom ramen för våra ämnesdidaktiska och utbildningsvetenskapliga forskningscentra. Att delta vid fortbildningsdagar och professionssatsningar inom Regionalt Utvecklingscentrum (RUC) kan också vara ett sätt. Vi planerar även för ett breddat utbud av magister- och masterutbildningar som ger ytterligare möjlighet att få en förståelse för forskningen och kompletterande behörighet för forskarstudier.