Didaktisk forskning i praktiken

Den 13 juni arrangerades Ämneslärardagen. Dagen är en återkommande mötesplats för diskussioner och erfarenhetsutbyte mellan lärare i skolan och forskare vid Karlstads universitet. I år var temat ”Didaktiska modeller”. Cirka 300 lärare inom gymnasieskolans olika ämnen fick fördjupa sig i sin ämnesundervisning under ledning av universitetets främsta forskare inom ämnesdidaktik.

– Didaktiska modeller handlar om sätt att tänka kring hur didaktiska kunskaper kan användas av lärare i praktiken, säger Torodd Lunde, lektor i kemi med inriktning mot didaktik och en av dem som var med och arrangerade dagen. I stället för att tänka att forskningens roll är att ta fram evidens för vad som fungerar, så tänker man sig att den didaktiska forskningens roll är att ta fram kunskaper som lärare kan använda som stöd. Didaktiska modeller kan därmed ses som redskap för att utveckla undervisning.

Behov av praktiknära forskning

Under dagen fördjupade sig deltagarna i olika ämnen eller inriktningar. Ett ämne var idrott och hälsa där Madeleine Wiker, lektor i idrottsvetenskap, och Anders Knoph, adjunkt i idrottsvetenskap, höll i trådarna. Deras dag handlade om att visa på hållbar hälsoundervisning inom ämnet idrott och hälsa genom ämnesdidaktiska modeller.

– Forskning visar att det är ett stort gap mellan fältet och universitetet, vi behöver mer praktiknära forskning där lärare i idrott och hälsa på fältet deltar, säger Madeleine Wiker. Jag kan delge deltagarna den senaste forskningen, men mycket handlar också om att jag vill att de ska höra av sig om vad de ser för utmaningar. Det är då det blir levande forskning och inte bara något som vi forskare tror är viktigt. 

Under eftermiddagens workshop låg fokus på hur lärare i idrott och hälsa kan arbeta med digitala didaktiska lärresurser. Ett verktyg gällande fysisk, psykisk och social hälsa samt kost och näring testades.

– Utifrån resultat kan eleven få en bättre självinsikt i hur fysisk aktivitet och goda levnadsvanor påverkar hälsa och skolresultat, säger Anders Knoph. Läraren kan med detta underlag på ett tydligare sätt hjälpa och vägleda sina elever till ökad kunskap utifrån individuella förutsättningar.

Ämneslärardagen – en uppskattad mötesplats

Förutom det positiva med att ta del av aktuell forskning, uppskattade deltagarna möjligheten att träffa kollegor.

– Det är kul att träffa lärare i samma ämnen och ta del av hur de ser på undervisningen, säger Anna Wargclou, lärare i idrott och hälsa på Karlstads Globala Gymnasium. Vi har fått tid för diskussion och nu är det roligt att även få göra något praktiskt under workshoppen.

– Man lär sig alltid något nytt. Det är viktigt att byta erfarenheter och konstatera att man inte är ensam om dagens utmaningar, säger Ilia Iliev, lärare i idrott och hälsa på Älvstrandsgymnasiet i Hagfors.

Från Tingvallagymnasiet i Karlstad kom yrkeslärarna inom vård- och omsorgsprogrammet Lena Persson och Sofie Finell. De tycker att det är positivt att både få ta del av forskning och träffa andra lärare.
 
– Det är värdefullt att prata med andra yrkeslärare inom andra program. Det är väldigt olika, men jag får också syn på likheter, säger Lena Persson.

– Det är en start på något som vi kan ta med oss tillbaka till skolan och jobba vidare med i höst, säger Sofie Finell.

Lyssna på poddföreläsningen

Utgångspunkten för årets ämneslärardag var poddföreläsningen Ämnesdidaktik och didaktiska modeller. I podden diskuterar forskare vad didaktisk kunskap kan bidra med och hur den kan bli användbar för lärare för att hantera utmaningar i planering, genomförande och utvärdering av undervisningsinnehåll. Området belyses från olika ämnesperspektiv och didaktiska perspektiv, bland annat utifrån den flervetenskapliga ämnesdidaktiska forskningen som bedrivs inom Rose, Research on Subject-specific Education.

Här kan du ta del av poddföreläsningen: ”Ämnesdidaktik och didaktiska modeller”.

Ämneslärardagen arrangerades av följande centrumbildningar på Karlstads universitet: Centrum för språk- och litteraturdidaktik (CSL), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CSD), Science, Mathematics, and Engineering Education Research (SMEER), Regionalt utvecklingscentrum (RUC) och Pedagog Värmland. Målgruppen var lärare inom gymnasieskolans olika ämnen. Utifrån ämne placerades lärarna i fem olika spår: 1. biologi, kemi, fysik och matematik. 2. religion, historia och samhällskunskap. 3. engelska, svenska och svenska som andraspråk. 4. idrott och hälsa. 5. lärare i olika yrkesämnen.

Text och foto: Maria Nilsson, Karlstads universitet