Logotyp bestående av karta över Värmland med punkter sammanbundna med streck. En större cirkel står det SOL Språk-,skriv- och läsutveckling i Värmland.

Blogg

SOL i Värmland

SOL i Värmland är ett av arton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika…
SOL i Värmland är ett av arton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika kompetenshöjande insatser inom språk- läs- och skrivutveckling för språk-, läs- och skrivutvecklare och för lärare. Är du intresserad av verksamheten så tag kontakt med samordnare Anders Biörklund via mejl: anders.biorklund@karlstad.se

Med ordförrådet i fokus!

I Kils kommun har vi under läsåret satt strålkastarna på elevernas ordförrådsutveckling, eftersom många lärare idag upplever att elever får allt svårare med sin läsning. Vi har vänt och vridit på problemet för att hitta vägar för att hjälpa eleverna med deras språkutveckling. Nu ville vi sätta klorna i ordförrådet både för att öka lärares kompetens och för att sprida goda idéer kring hur vi fortsätter stimulera ordförrådstillväxten. 

Utgångspunkten för arbetet var Boel De Geers nya bok ”Ordförrådet”. I den uttrycks behovet av såväl systematik i det ordfrämjande klassrumsarbetet, som lärares egen reflektion över de egna föreställningar om hur språkfrämjande undervisning går till. De Geer är stark förespråkare för det lustfyllda, men ändå systematiskt genomtänkta klassrumsarbetet som ger elever chans till delaktighet i erövrandet av ord och språk. Även Ann-Marie Körling inspirerade oss med sin senaste bok ”Väck läslusten i skolan”, när hon ber alla observera ordlängden i olika årskursers läroböcker. Hon trycker på värdet av att träna elever på att läsa och ofta möta ord som innehåller minst 7 bokstäver för att säkra att dessa ord blir automatiserade i läsningen. Ju äldre eleverna blir desto fler blir de längre orden och då behöver eleverna ha strategier för att läsa och förstå dem.

För att fylla på kunskaper och inspiration har lärare i kommunen lyssnat på föreläsning i ämnet, deltagit i dialog med kollegor över skolgränserna och även prövat olika modeller i sin undervisning. Lärare vittnar om hur redan de yngsta skolbarnen glatt och engagerat lyssnat på högläsning och med liv och lust letat spännande, nya, svåra och viktiga ord i texten.  Dessa har skrivits ned på lappar av läraren, eftersom eleverna ännu inte själva behärskar skrivkonsten, och placerats i klassens ordburk. Efter läsningen har eleverna fått dra lappar ur burken, en populär aktivitet alla kan delta i, och fått försöka påminna sig om ordens betydelse. Övningen skapar hög delaktighet och kräver även tålamodsträning om alla ska få chans att delta i samtal om hur orden kan användas i olika meningar och sammanhang. När eleverna själva fått skapa meningar med det nya ordförrådet lyser stoltheten i klassrummet. Läraren uttrycker hur detta är del i ett medvetet arbete av att Förbereda för Framgång, FF. Att ta fram ordburken är ett återkommande önskemål i elevgruppen som skapar språkligt kreativa och delaktiga elever som är stolta över alla ord de kan. Villigt återberättar de lästa texter när de har språkstödet i lapparna och självförtroendet växer tillsammans med ordglädjen.

Andra lärare berättar hur språkligt kreativa elever övar ordförrådet genom att sitta Knee- to–knee, där en elev har ryggen mot tavlan där de nya orden står och ska förklaras. Eleven som inte ser orden ska lista ut det nya ordet med hjälp av klasskamratens förklaringar. Detta ger också språkglädje och hög energi i språkarbetet. Att använda digitala hjälpmedel som Wordwall upplever elever likaså lustfyllt och ger elever som vill och vågar. Att använda QtA, Questioning the author, och låta elever fundera över varför författaren valde just ett specifikt ord i det aktuella sammanhanget skapar också hög medvetenhet och språkligt nyfikna elever. Sist men inte minst trycker lärare på att ständigt återkomma och låta elever återanvända aktuella ord så att det befästs i långtidsminnet. Det kan vara alltifrån att få skriva veckans ord varje dag, till att läraren systematiskt använder ett för eleverna utmanande ordförråd. Medvetna språklärare understryker betydelsen av Förklara, Förenkla inte, FF.

I Kil är vi många som lärt oss att ta varje chans till att både skapa lustfyllda ordförrådsövningar som att spela spel, orddomino kanske, till att uthålligt och konsekvent arbeta ordförrådsutvecklande. Med ordförrådsinriktning i klassrumsarbetet skapas både språkligt aktiva elever och en trygghet i att vi växer tillsammans. Vi lärare är medvetna om att skolan kan vara elevens enda arena för språkutveckling och det ansvaret möter vi uthålligt och kreativt. Vi vill ge elever i Kil förutsättningar att kunna leva språkligt aktivt i vårt demokratiska samhälle och att kunna formulera sina tankar, känslor och kunskaper i många av livets sammanhang.

Boel De Geers bok ”Ordkunskap i förskola, förskoleklass och grundskolans tidiga år”

Britt Hammarsten

Språk-, läs- och skrivutvecklare

Kils kommun

Lämna ett svar

Skapa konto

Senaste blogginläggen

Arkiv

Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg